Anna Olskog: Efter valet krävs att vinnaren går från ord till handling

Två skolpolitiska frågor står på högkant i höstens riksdagsval. Dels beslut som innebär att staten tar ett fast reglerande grepp över skolväsendet. Dels beslut som kan göra rent hus med den destruktiva vinst- och marknadsskolan.

Valdagen närmar sig med stormsteg och riksdagsval handlar alltid om vägval. Den riksdag som väljarna utser för de kommande fyra åren har stor makt att påverka de förutsättningar  vi lärare får för vår yrkesutövning. lösning på lärarbristen. Och staten behöver ta ansvar för att lärare får tid att vara lärare genom nationellt reglerad undervisningstid och garanterad tid för planering och uppföljning.

Just därför är försommarens beslutade reform om reglerad undervisningstid och planeringstid så historisk. Efter decennier av växande arbetsbelastning finns äntligen beslut som återupprättar en grundläggande kvalitetsprincip: att lärare garanteras tid att förbereda, följa upp och utveckla undervisningen.

Regeringen förtjänar beröm

Den nuvarande regeringen förtjänar beröm för reformen. Särskilt Liberalerna har varit drivande. Tyvärr väcker delar av oppositionens förhållningsätt till reformen viss oro.

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet säger sig vilja värna lärares rätt till reglerad tid, men skickar samtidigt signaler om att eventuellt luckra upp reformen innan den ens hunnit börja gälla. De vill bjuda in arbetsgivarsidan att göra förändringar och förstår inte att detta inte primärt är partsfrågor, utan ska ses som statlig skolpolitik för att skapa ett sammanhållet och likvärdigt nationellt skolväsende.

Stort glapp mellan högtidstal och faktiska beslut.

Oppositionens dunkla budskap riskerar därför att förvandla en efterlängtad kursändring till en halvmesyr. Vänsterpartiet är undantaget och har tydligt slutit upp på regeringens linje. Den övriga oppositionen borde skärpa sig och ge tydliga löften om att inte urholka reformen.

... men har även underpresterat

I en annan central valfråga är det den sittande regeringen som har underpresterat. När det gäller att göra upp med marknads- och vinstskolan har den mest trampat vatten. Marginella justeringar räcker inte när själva systemet driver fram segregation, överetableringar och felaktiga ekonomiska incitament. Nödvändiga reformer av skolpengen och skolvalet har inte ens lämnat ritbordet.

Här är det oppositionen som pekar ut en lovande riktning om att återupprätta skolan som en samhällsinstitution snarare än en marknad. Det är mer än välkommet. Men ord måste så klart bli till handling. Svensk skolpolitik har länge lidit av ett stort glapp mellan högtidstal och faktiska beslut. Något att betänka för vem som än axlar regeringsansvaret efter att svenska folket sagt sitt den 13 september.

LÄS OCKSÅ:

Vinsterna: ”Tydligt vem nuvarande system gynnar”

Riksdagen: Hårdare regler mot friskolornas vinster

Maria Wiman: Jag får Oprah-vibbar av partiernas plåsterlösningar