Statsvetarna: Hon kan bli nya utbildningsministern
Statsvetarna Niklas Bolin, Jenny Madestrand, och Linda Rönnberg, professor i pedagogiskt arbete, kommenterar valet 2026.
Valet 2026
Endast 0,5 procent skiljer mellan blocken, enligt de senaste preliminära siffrorna från Valmyndigheten.
Men flera statsvetare som Vi Lärare har talat med tror ändå på ett regeringsskifte.
När de tippar nästa utbildningsminister är det ett namn som återkommer.
I skrivande stund står en av de utbildningspolitiska talespersonerna Anders Ygeman (S), Isabell Mixter (V), Niels Paarup-Petersen (C) och Camilla Hansén (MP) närmre posten som utbildningsminister, än sina motståndare Josefin Malmqvist (M), Patrick Reslow (SD), Mathias Bengtsson (KD) och Simona Mohamsson (L), från Tidösidan.
Oppositionen är uppe i 49,5 procent mot Tidös 49 procent, enligt Valmyndigheten. Det innebär 176 mandat, mot 173.
Men då ingår Centerpartiet, som tidigare aviserat att de inte kommer att sitta i regering med Vänsterpartiet, och Vänsterpartiet som kräver ministerposter.
”Får igenom något”
– Om man avtvingar mig en gissning, är det att vänstersidan får igenom något. Det är möjligt att Centerpartiet eller Vänsterpartiet kommer att kompromissa. Men det innebär en stor utmaning, eftersom det innebär svekdebatter inom partierna, säger Niklas Bolin, professor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, och en av upphovspersonerna bakom ”Snabbtänkt”, ett initiativ som samlar forskare för analyser av valresultatet.
Han forskar kring politiskt beteende och politiska partier.
Vem blir utbildningsminister?
– Jag vill inte spekulera kring ministerposter, men det är klart att utbildningspolitiske talespersonen ligger nära till hands, säger Niklas Bolin.
Spår ett skifte
Jenny Madestam, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, spår också ett regeringsskifte.
– Även de som kan de matematiska modellerna för mandatfördelning gör bedömningen att även om det finns röster kvar att räkna, så talar sannolikheten för att det blir de rödgröna, säger hon.
”Mer pengar”
Socialdemokraterna kom med ett sent vallöfte om att räkna upp statsbidragen för att kompensera för inflationen.
– Man vill satsa mer pengar. Jag tolkar det som statsbidrag för att anställa fler lärare, Socialdemokraterna har gått till val på att minska klasstorlekarna. Det har varit ett centralt vallöfte och det är inga av de andra partierna som är emot, tvärt om, säger hon.
Vem blir utbildningsminister?
– Jag kan tänka mig att Socialdemokraterna vill behålla den själva, för att visa för sina väljare att man är ett välfärdsparti. Jag tror inte Ygeman, även om han varit utbildningspolitisk talesperson. Det har varit lite udda, jag fattar det som att han är generalist i partiet och kan prata och politikens hantverk. Åsa Westerlund är en sådan person som jobbat mycket med frågorna, hon är ett namn som ligger bra till.
Ett annat vallöfte var att slopa vinstutdelningen för skolföretagen.
– Centerpartiet är inte helt med på den linjen, samtidigt finns folkligt stöd i den frågan. Jag tänker att det beror helt på vad Centern kan få i övrigt i sin ekonomiska politik, säger Jenny Madestam.
Komplex vinstfråga
Linda Rönnberg, professor i pedagogiskt arbete med inriktning mot styrning och utvärdering av utbildning, vid Umeå universitet.
Hon vill inte lägga sin regeringsröst ännu.
– Det känns inte rimligt att spekulera i det innan valresultatet kommer, säger hon.
Ett resultat som minst lär dröja till onsdag den 16 september.
Socialdemokraterna har gått till val på att stoppa vinstutdelningen. Hur ser framtiden ut för den frågan?
– Jag får tyvärr vara lika tråkig där. Vinstfrågan är komplex och har många bottnar. Det är komplext både att utreda och att övervaka ett förbud. Det är svårt att avgöra vad som räknas som vinst. Men det beror också på de parlamentariska förutsättningarna, om det gäller begränsningar eller ett förbud. Frågan är inte ny och är inget som enkelt kommer att lösas i en handvändning, säger Linda Rönnberg.
Hur mycket tror du Simona Mohamssons fokus på skolfrågor betytt för att lyfta partiet över spärren?
– Det är svårt att isolera effekten av en enskild partiledare eller en specifik sakfråga. Valresultatet handlar om så många saker; Regeringsfrågan, konkurrens från andra sakfrågeområden, väljarnas bedömning av partiledarnas förtroende och lockelse. Frågan om stödröster fick en hel del utrymme under valanalysen, med rätta.
Är hon utesluten som utbildningsminister?
– Vi kan inte spekulera om enskilda namn i nuläget, eftersom vi A inväntar valresultatet och B, det kommer att vara en fråga om förhandling, som ministerposter alltid är, säger Linda Rönnberg.
Jon Nyhlén
Osäker på utgången
Jon Nyhlén, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet, är inte så säker på valutgången. Om Tidö-partierna vinner, ser han det inte som osannolikt att Simona Mohamsson (L) eller Lotta Edholm (L) kniper posten som utbildningsminister.
– Men det är ju ren spekulation.
Från oppositionen tippar han Åsa Westerlund (S), tidigare utbildningspolitisk talesperson, Amanda Lind (MP) eller Niels Paarup Petersen (C).
– Det är en lågt hängande frukt att tänka att det blir någon som drivit de frågorna i oppositionen, men sen beror det på hur regeringskonstellationen ser ut, säger Nyhlén.
”Svårt att backa ifrån”
När det gäller S-löftet om totalt stopp för vinstutdelning är han mer skeptisk.
– Vi befinner oss i en situation där det blir hårdare krav, men ett fullständigt förbud, det tror jag inte på. Frågan har diskuterats så länge. Rent juridiskt kan du få ihop det, men det blir svårt att få igenom politiskt. Vissa reformer är svåra att backa ifrån.
Jon Nyhlén nyanserar också friskolefrågan.
– Jag har följt det här i 20 år, och det är inte så tydligt uppdelade i höger och vänster. Det finns motstånd på blå sidan, och viss positiv konnotation i det röda laget. Miljöpartiet har en historia av att ha sett positivt på friskolor, men inte stora bolag och skolor ägda av riskbolag. Det finns ett stöd både från höger och vänster om skärpta krav, säger Jon Nyhlén.
LÄS ÄVEN:
Lärarna som är politiker: Därför är mitt parti bäst för skolan