Pisa: ”Samma politiska paket paketeras om”
”Sveriges största läsutmaning tycks inte bara finnas i klassrummen”, skriver Jens Jörnborn.
Debatt ”Sveriges största läsutmaning tycks inte bara finnas i klassrummen. Den finns också i spalterna, på ledarsidorna och bland dem som läser PISA främst för att hitta stöd för det de redan anser”, skriver Jens Jörnborn.
Om PISA-resultaten numera har någon självklar funktion är det att generera politiska poänger.
Bara dagar efter publiceringen har krönikörer och politiker dragit sina slutsatser. En gymnasielärare pekar, utan stöd för ett sådant orsakssamband, ut lyssningsläsningen som en central förklaring.
”Ytliga analyser”
En biträdande rektor efterlyser djupare analyser men radar samtidigt upp sina egna ytliga: elever lämnas åt sitt eget lärande, kraven på punktlighet är för låga, tryggheten och studieron brister – trots att den upplevda tryggheten förbättrats. Politiker fyller på med massinvandring och skärmpandemi.
Självsäkerheten är monumental. Läsförståelsen av resultaten mindre så.
Problemet är inte att dessa faktorer nödvändigtvis saknar betydelse. Problemet är att PISA inte ger stöd för den säkerhet med vilken de presenteras som förklaringen. Sverige har fallit kraftigt i läsförståelse och matematik, men nedgången är bred och syns i Norden och i en majoritet av OECD-länderna. Skolverket och OECD är tydliga: ingen enskild faktor kan förklara utvecklingen.
Varningsklockorna borde ringa
Vi har fått ett allvarligt resultat som behöver förklaras. Inte en färdig förklaring att använda som politiskt tillhygge.
Varningsklockorna borde ringa. Är det verkligen så få som minns skolreformen 2011 – satsningen som skulle vända utvecklingen och återupprätta kunskapsskolan? Den bars inte fram av Simona Mohamsson utan av Jan Björklund.
När resultaten steg 2018 beskrevs uppgången som en effekt av 2011 års reformer. Nu är det annat. Dagens debattörer talar om Liberalernas skolpolitik som om den vore en nyupptäckt väg framåt när det egentligen tycks handla om kollektiv minnesförlust.
”Har historien skrivits om?”
Någon krönikör går så långt att skolans räddning påstås kräva en röst på Liberalerna. Partiet hette Folkpartiet, men ett namnbyte gör knappast den skolpolitiska historien irrelevant. Och idéerna känns igen: kunskap, tydligare krav, lärarens auktoritet, ordning och studiero.
Har historien skrivits om – eller har man bara slutat läsa den? Det hela liknar kollektiv minnesförlust.
2011 års reformpaket var inget kortvarigt experiment. Flera av dess konstruktioner har verkat under regeringar av olika färg. Ändå är budskapet nu att lösningen är ännu mer av samma ideologi. Logiken är ungefär densamma som att skriva ut medicinen före diagnosen och sedan använda patientens försämring som bevis för att receptet var rätt. Hur många gånger kan samma politiska projekt paketeras om, döpas om och säljas tillbaka som en ny början?
”Sveriges största läsutmaning”
Vi borde kanske vara försiktiga med att tala om elevernas bristande läsförståelse. Sveriges största läsutmaning tycks inte bara finnas i klassrummen. Den finns också i spalterna, på ledarsidorna och bland dem som läser PISA främst för att hitta stöd för det de redan anser.
Ironin är svår att missa: en undersökning av elevers läsförståelse blir föremål för en vuxendebatt där slutsatserna tycks vara skrivna i förväg. För den som redan bestämt sig för förklaringen blir läsningen bara ett störningsmoment.
Jens Jörnborn, specialpedagog
LÄS ÄVEN:
Wiman: Min arbetsplats är inget politiskt slagträ
Så förklarar grannländerna Pisa-raset: ”Nya impulser”
Anna Olskog: Ingen borde vara förvånad över Pisa-resultatet
Efter Pisa: ”Tro inte på läxor – tro på repetition”
S lovar höja statens bidrag till skolan: ”Välkommet”
Experten om Pisa-raset: Då går det inte att undervisa
Jonas Vlachos: När Pisa faller börjar käpphästarna galoppera
Professorn om mattekrisen: ”Tror på förändringarna”
Sveriges Lärare: Så ska utvecklingen vändas
Marcus Larsson: Lärare är proffs – så kan vi bryta trenden
Läraren om raset: ”Kämpar med näbbar och klor”
Mohamsson: Vi är mitt uppe i en skärmpandemi
