Så förklarar grannländerna Pisa-raset: ”Nya impulser”
Så förklarar de nordiska länderna läsraset i Pisa-undersökningen.
Pisa 2025
Sedan 2015 har läsresultatet i Pisa minskat med 28 poäng, och Sverige står inte ensamt i sitt fall.
Grannländerna Norge, Danmark, Finland och Island lutar sig mot flera olika förklaringar till raset.
De digitala verktygen är en.
OECD konstaterar i sin rapport om Pisa 2025, att medelresultatet i läsning fallit med 28 poäng sedan 2015. Rapporten menar att pandemin knappast kan vara en förklaring, eftersom fallet börjat långt tidigare.
I stället lyfter rapporten minskat läsintresse och fler som läser digitalt.
Sämst någonsin
Flera länder, däribland Sverige, konstaterar sina sämsta resultat någonsin.
I Sverige skyller utbildningsminister Simona Mohamsson (L) på skärmarna.
Det är en faktor som återkommer i analysen i de nordiska länderna, som följer det svenska mönstret.
Men skärmarna är inte den enda orsaken när grannländerna gör upp räkningen med krisresultaten.
Skolk och AI
- Danmark har placerat sig precis under OECD-snittet.
Enligt Omni skyller bildningsforskaren Andreas Rasch-Christensen på skolk och AI.
- Norge har fallit ner under medelvärdet i läsning.
Utbildningsminister Kari Nessa Nordtun (Ap) säger till NRK att forskarna pekar på sammansatta orsaker, men att digitaliseringen lyfts fram som en.
- Finland, som tidigare lyfts fram som ett framgångsland i skolsammanhang, har fallit med 14 poäng.
Utbildningsminister Anders Adlercreutz (SFP), skyller på den sjunkande läsningen, och att Tiktok fostrar en impulshungrig generation med svag koncentrationsförmåga.
– Elever har sämre koncentrationsförmåga, också för att den omkringliggande världen kalibrerar oss att konsumera 15 sekunders videosnuttar som ger nya impulser konstant, säger han till Svenska YLE.
- Island har redan en debatt om minskande läsintresse bland barn, och att engelskan tar över eftersom det isländska språket är litet. Förklaringar som även lyfts fram i förhållande till Pisa, enligt Iceland Review.
Framgångsförklaring
Svenska matteforskaren och läroplansexperten Ola Helenius har avvisat skärmberoendet som en stark orsak bakom fallet.
Och strax söder om de nordiska länderna ligger Estland, som trots fallet på 12 poäng är bäst i klassen i Europa.
Här återkommer en helt annan förklaring: lärarna har stor frihet att lägga upp sin undervisning, enligt Sveriges Radio.
Facket har andra krav
Det svenska lärarfacket ställer helt andra krav än skärmförbud.
Sverige står inför riksdagsval, och Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog betonar vikten av att lagstiftningen om ett golv för planeringstiden och ett tak för undervisningstiden blir verklighet, även efter ett maktskifte.
– I ljuset av detta resultat är de beslutade nationella regleringarna av lärares undervisningstid och miniminivåer för planering och uppföljning extremt viktiga. De måste genomföras fullt ut och finansieras för att mota detta, säger Anna Olskog, till Vi Lärare.
LÄS ÄVEN:
”Mirakelmetoden” döms ut av både lärare och forskare
S lovar höja statens bidrag till skolan: ”Välkommet”
Experten om Pisa-raset: Då går det inte att undervisa
Jonas Vlachos: När Pisa faller börjar käpphästarna galoppera
Professorn om mattekrisen: ”Tror på förändringarna”
Sveriges Lärare: Så ska utvecklingen vändas
Marcus Larsson: Lärare är proffs – så kan vi bryta trenden
