”Vi måste våga ställa de obekväma frågorna”
Ett studiebesök i Tjeckien fick André Thörnqvist att fundera över svenska lärares villkor.
Debatt Ett fackligt studiebesök i Tjeckien visar på likheterna – och olikheterna – mellan de två skolsystemen och lärarnas villkor. Med sig hem har André Thörnqvist fyra frågor som han uppmanar alla lärare att ställa sig.
Ett internationellt fackligt studiebesök i Tjeckien gav mig, genom Sveriges Lärares stipendium, en tankeställare kring läraryrkets villkor. I Tjeckien är lärarnas yrkesfrihet mer begränsad, karriärvägarna otydliga och den fackliga anslutningen lägre än i Sverige. Samtidigt bär deras utmaningar på viktiga lärdomar för oss.
”Krävs modiga människor”
Utbildningsfacket ČMOS PŠ organiserar cirka 25 000 medlemmar (vilket inkluderar andra yrkesgrupper i skolan), i skarp kontrast till Sveriges Lärares 300 000. Vårt system bygger på samverkan och skyddsombud, medan det tjeckiska facket gör egna arbetsmiljöinspektioner. Detta påminner oss om att ett regelverk inte ensamt skapar en god arbetsmiljö – det krävs också modiga människor, starka organisationer och lyssnande arbetsgivare.
Svårt att inte känna igen diskussionen
Den mest slående skillnaden är synen på lärarnas professionella autonomi. I januari 2024 avskaffades tjeckiska lärares lagstadgade rätt att själva välja undervisningsmetoder för att stärka rektorns pedagogiska styrning. Läraren reduceras därmed från en kvalificerad professionell till en utförare av andras beslut. Men ett starkt pedagogiskt ledarskap kräver inte svaga lärare – tvärtom mår en skola bäst när lärarna får använda sin kompetens och frihet fullt ut.
Tjeckien står inför stora problem med en åldrande lärarkår, svårigheter att behålla yngre lärare samt en diskussion om yrkets attraktivitet. Prognoser pekar på att landet kan sakna uppemot 20 000 behöriga lärare år 2035.
Har undervisningsskyldighet
Landet har en strikt lagstadgad uppdelning av undervisningstimmarna. Heltid motsvarar 40 timmar per vecka, med följande undervisningsskyldighet:
- Förskola: 31 timmar/vecka
- Grundskola (tidigare & senare år): 22 timmar/vecka
- Gymnasium: 21 timmar/vecka
Resterande tid (förberedelser, rättning, möten, fortbildning) behöver lärarna inte göra på skolan. Här blir det intressant att se hur vår egen reglering av undervisningstiden kommer att implementeras.
Lägre löner
Lärarna i Tjeckien har även en lägre lönebild. En genomsnittlig lärare tjänar cirka 53 300 CZK (ca 25 000 SEK) brutto i månaden. Levnadskostnaderna är generellt 15–20 % lägre än i Sverige, men bostäder är dyra i städerna och där räcker lönen ofta inte långt.
Dessutom saknar Tjeckien ett tydligt nationellt karriärsystem. Men hur långt har vi egentligen kommit i Sverige? När mina tjeckiska kollegor frågade om vårt professionsprogram fick jag erkänna att det ännu är otydligt vad det ska leda till. Ökad erfarenhet innebär tyvärr inte per automatik ökat inflytande eller bättre lön hos oss heller.
”Obekväma frågorna”
Det är svårt att inte känna igen diskussionen vi förde om yrkets status, trots att vi har en bit kvar till samma problematik. Även vi behöver fråga oss hur vi gör läraryrket attraktivt – inte bara för nya eller blivande lärare, utan också för den som redan har tio eller tjugo år i yrket. Här är frågan om karriär och lön central.
Sverige har mycket att vara stolt över, men vi är inte färdiga. Vi måste våga ställa de obekväma frågorna:
- Hur mycket professionell frihet ska en lärare ha?
- Vilka karriärvägar ska finnas för den som vill fortsätta undervisa?
- Hur säkerställer vi att ökad kompetens och år i yrket ger bättre villkor och lön
- Och viktigast av allt: Hur ser vi till att lärarna själva får forma framtidens skola?
André Thörnqvist HSO/FO och vice ordförande, Riksföreningen Kunskapsskolan gymnasielärare, Kunskapsgymnasiet i Norrköping
LÄS ÄVEN:
