30 rektorer i friskola: ”Lägre skolpeng hotar reformerna”
Friskolerektorerna varnar för att förslagen om sänkt skolpeng hotar skolreformerna.
Valdebatt Regeringens stora skolreformer riskerar att drabba fristående skolor extra hårt, om deras skolpeng blir lägre. Det skriver 30 rektorer i friskola: ”Vi kan inte trolla med knäna”.
De politiska förslagen om hur vi kan skapa en bättre skola i Sverige duggar tätt och flera stora reformer är redan beslutade. En ny läroplan, ett nytt betygssystem och övergången till en tioårig grundskola ska genomföras på kort tid och ansvaret för att få förändringarna att fungera i praktiken hamnar hos oss som leder skolverksamheten i vardagen.
Förändringar i skolpengen
Samtidigt föreslås omfattande förändringar i skolpengen till elever i friskolor. Det är svårt att förstå hur skolor ska klara ett historiskt högt reformtempo med mindre resurser.
Målet, en bra och jämlik skola, förenar alla som arbetar med utbildning. Elever ska lyckas i skolan, lärare ska ha en rimlig arbetsmiljö och rektorer ska ges utrymme att vara pedagogiska ledare. Det är också politikens ansvar att skapa förutsättningar för att det ska bli möjligt.
Tid och resurser
Många av de reformer som ska genomföras de kommande åren bygger på goda intentioner. Vi behöver ett bättre betygssystem och en läroplan med ett tydligare kunskapsfokus. Men det råder ingen tvekan om att reformpaketet kommer kräva mycket tid och resurser från landets huvudmän. Varje reform var för sig hade varit ett stort arbete, nu ska allt göras mer eller mindre samtidigt.
Svårt att förstå hur ekvationen ska gå ihop
De stora reformerna omfattar alla skolor, men för oss som jobbar i friskolor riskerar förändringarna att bli ännu fler. Nya krav på ekonomisk särredovisning, snåriga tillståndsregler för att utöka en skola och andra administrativa reformer kräver ytterligare tid och resurser från skolans personal som redan arbetar under högt tryck.
Vi är givetvis redo att ta ansvar för att reformerna genomförs på ett bra sätt, utan att lärare eller elever kommer i kläm. Men när politiker samtidigt signalerar att de tänker strypa delar av vår finansiering blir det svårt att förstå hur ekvationen ska gå ihop.
Vill sänka skolpengen
Flera politiska partier vill kraftigt sänka skolpengen till elever i friskolor. Det innebär i praktiken att elever som väljer en av våra skolor i framtiden kommer att få mindre resurser för sin utbildning än om de hade valt en kommunal skola. Det är svårt att se hur det skulle stärka likvärdigheten i svensk skola.
Redan idag skiljer sig skolpengen kraftigt mellan olika kommuner. För samma utbildning kan skillnaden uppgå till uppemot 70 000 kronor beroende på vilken kommun eleven tillhör. Att komma till rätta med dessa grundläggande orättvisor borde vara mer prioriterat än att skapa nya.
Vi har naturligtvis inget emot att skolor som tar ett större ansvar också får ersättning för sina kostnader. Kommuner har ett utbudsansvar som fristående huvudmän inte har. Men att på förhand ge olika skolpeng till elever beroende på om de väljer en fristående eller kommunal skola kan omöjligen vara rätt väg att gå. Det måste finnas en bättre och mer rättvis modell.
”Kräver mycket”
Att genomföra alla förändringar som regeringen beslutat om kommer att kräva mycket av oss som jobbar i skolan i många år framåt. Om friskolor dessutom ska göra arbetet med mindre resurser skapar politiken en omöjlig situation som i slutänden kommer drabba lärare och elever. Vi kan inte trolla med knäna.
När skolpolitiken nu går in i en period av stora förändringar måste reformernas genomförbarhet tas på större allvar. Politiker kan inte både höja tempot i reformarbetet och samtidigt minska förutsättningarna för att lyckas. Förr eller senare måste också verkligheten räknas in i skolpolitiken.
LÄS ÄVEN:
