Anna-Karin Lindblom, Gunnar Danielsson, Pauli Kortteinen, Ingrid Carlberg och Anders Göranzon representerade de olika organisationerna bakom folkbildningstemat under invigningen på Bokmässan. Erik Eje Almqvist, till vänster, var moderator.
Därför behövs folkbildningen mer än någonsin
Anna-Karin Lindblom klipper bandet vid invigningen av folkbildningstemat på Bokmässan.
Bokmässan Vilken betydelse har folkbildningen för demokratin i en tid av AI, desinformation och ett alltmer splittrat samhälle? När Bokmässans stora folkbildningstema invigdes lyftes vikten av kritiskt tänkande, mänskliga möten och förmågan att värdera information.
När Bokmässans stora folkbildningstema invigdes fanns representanter för de sex organisationerna bakom satsningen på plats. Det var Bokmässan, Folkbildningsrådet, Svenska Akademien, Göteborgs universitet, Folkuniversitetet och Svenska Bibelsällskapet. Moderator var Erik Eje Almqvist, temaansvarig för Bokmässan. En av de centrala frågorna under invigningen handlade om de utmaningar folkbildningen står inför. De fem deltagarna ombads ge sin syn på folkbildningens betydelse för samhället och demokratin, i dag och i framtiden.
Anna-Karin Lindholm, generalsekreterare på Folkbildningsrådet inledde med att konstatera att den har en enorm betydelse.
– Det har att göra med folkbildningsrötter som verkligen är sammanflätade med demokratins framväxt. I dag har folkbildningen en viktig roll i att behålla demokratins motståndskraft och liv, säger hon och tillägger att hon då syftar på ett samhälle som är väldigt fragmentariskt och individualiserat.
– Vi har också en ström av information som är svår att värdera. Och där kommer även AI in i bilden som en slags ställföreträdande hjärna. I det läget hoppas jag att folkbildningen kan hjälpa till att behålla vår reflektionskraft och förmåga till eget tänkande. Det handlar också om mötet, om att träffa varandra och ha de här mänskliga dialogerna som är något annat än det digitala flödet.
Omdöme är centralt för folkbildningen.
Gunnar Danielsson, generalsekreterare för Folkuniversitetet och ordförande för Studieförbunden i samverkan, instämde.
– Människor finns där ute i sina olika bubblor. När folkbildningen är som bäst, och det är den ganska ofta och över hela landet varje dag, då möts människor med olika världsbilder och föreställningar om tillvaron. Och så byter de erfarenheter. Det är folkbildning, och folkbildningens betydelse kommer inte att minska, den kommer att öka, säger han.
Pauli Kortteinen, vicerektor för utbildning, livslångt lärande och kultur vid Göteborgs universitet, konstaterade att demokratin upprätthålls av lagar, men att den också kräver att människor har kunskap så att de kan värdera information och förstå olika perspektiv.
– Och blickar vi lite framåt: AI gör ju information extremt tillgänglig och vi har tillgång till hur mycket information som helst, men vi måste också kunna värdera den. Och då kommer jag tillbaka till begreppet omdöme. Det är centralt för folkbildningen.
Utsätts för angrepp
Ingrid Carlberg är ständig sekreterare i Svenska Akademien. Hon är övertygad om att folkbildningen har precis lika stor betydelse i dag som för 100 år sedan, då den bidrog till att bygga upp och stärka den svenska demokratin.
– Den är viktig för att försvara demokratin i tider då vi utsätts för angrepp, inte minst desinformationskampanjer, där man skapar osäkerhet i befolkningen om vad som är sant och falskt. Och då behöver vi en befolkning med bildning och kritiskt sinnelag som ett försvar – där tror jag att folkbildningen har en enormt viktig roll.
Anders Göranzon, generalsekreterare för Svenska Bibelsällskapet, betonade mötet mellan människor.
– Vi möts i många olika folkbildande sammanhang från helt olika samhällslager, där vi kan sänka garden och vara människor med en nyfikenhet och en öppenhet för att lära av varandra. Den delen av folkbildningen behöver vi mer av.
LÄS ÄVEN:
