Mer närvaro kan ge ökad frånvaro

Nya regler kan komma att påverka folkhögskolornas distansundervisning. Minst hälften av undervisningstiden ska ske i sammanhållen grupp – genom fysisk träff eller digitalt. 

En farhåga från folkhögskolehåll är att fler får svårt att söka kurser då de inte kan binda upp sin tid.

Alva Wettergren, 20 år, går Bona folkhögskolas allmänna kurs på gymnasienivå och är kluven inför regeländringen. Tidigare var hon hemmasittare och för egen del tror hon att den skulle leda till ökad frånvaro.

– Men jag är inte helt emot det. Jag tror att det kan vara bra i längden ändå och kanske hjälper några att ta sig till skolan.

Vad betyder det att kunna plugga hemifrån de dagar du hellre vill göra det? 

– Det är superviktigt. När man bestämmer själv om man vill vara på skolan eller inte kan man lägga upp studierna så de passar en själv. Man får ta tag i det och plugga själv, det krävs en viss självdisciplin.

Hur ofta är du på plats i skolan?

– Jag var mer där första året, ofta fyra dagar i veckan. Då var det fler jag kände och även min syster gick kursen. Nu har flera jag kände blivit klara eftersom de inte, som jag, saknade alla gymnasiebetyg. Men jag tycker att det funkar bra att plugga på distans. Allt undervisningsmaterial finns digitalt och jag är mest på plats när vi har föreläsningar och gemensamma övningar. 

Lockades av kombinationen

Vi backar tillbaka i tiden. Efter många år som hemmasittare började Alva Wettergren sin treåriga gymnasieutbildning på Bona i Motala hösten 2024. Hon lockades av blandningen av distansundervisning och studier på plats.

– I början var jag lite orolig att jag inte skulle klara det, men jag fick snabbt nya kompisar och då kändes allt lättare. Både lärarna och assistenterna är bra och då har det blivit självklart att jag kommer klara studierna.

På vilket sätt känns det bättre jämfört med när du gick gymnasiet tidigare?

– Här har jag inte tvivlat på mig själv på det sätt jag gjorde tidigare. Då tvivlade jag varje dag på att jag skulle klara av hela utbildningen.

Med din erfarenhet som hemmasittare - vad är viktigt att skolor gör för att den som varit mycket hemma ska känna sig trygg med ökade krav på närvaro?

– Skapa små grupper, sätt inte press på en att man ska socialisera sig. Och visa att ni verkligen bryr er.

Under stora delar av sin skolgång kände sig Alva Wettergren aldrig hemma i klassrummet. 

– Jag fick inte den hjälp jag behövde. Under mellanstadiet var jag hemma ibland. Det de gjorde då var att sätta min bänk i hörnet och så fick jag sitta och rita på lektionerna. Det hjälpte mig inte, jag kände mig inte inkluderad.

På högstadiet blev hon hemmasittare.

Siktar på att bli lärare

Efter ett par försök att klara gymnasiet hoppade Alva Wettergren av utan att ha fått några betyg. Samtidigt hade hennes syster börjat läsa på Bona folkhögskola.

Alva sökte sig dit och har nu läst fyra terminer på skolans allmänna kurs på gymnasienivå. Hon räknar med att vara klar i vår.

Nu siktar hon på att utbilda sig till ämneslärare i engelska och SO när hon är klar med gymnasiestudierna – och sedan vidareutbilda sig till speciallärare.

– Jag vill bli den lärare jag aldrig hade.

Hur ska den läraren vara?

– Den ska bry sig på riktigt och alltid vilja hjälpa sina elever. Lärare måste lyssna ordentligt och visa att de vill förstå. När man som elev känner att man blir sedd börjar man tro på sig själv, säger Alva Wettergren. 

LÄS MER: 

Nya distanskrav kritiseras: ”Helt befängt”

RIO kritiserar förslag om nya distansregler