Därför är folkhögskolor på mindre orter viktiga

”Om flera folkhögskolor tvingas lägga ner eller flytta ifrån den klassiska folkhögskolemiljön på landsbygden på grund av ekonom­iska svårigheter riskerar framför allt syftena om utbildning samt påverkan och mångfald att bli svårare att uppfylla i lika hög grad”, skriver Folkbildningsrådet i sin ”Samlade bedömning” från 2025. Man skriver också att folkhögskolorna i mindre utsträckning skulle kunna fungera som nav för utbildning på landsbygden, vilket riskerar att försvaga deras viktiga kompensatoriska roll.

Varje folkhögskola bedriver en unik verksamhet.

Vikten av folkhögskolor på landsbygd och mindre orter är en aktuell fråga. Särskilt med tanke på att Markaryds folkhögskola gick förlorad på grund av ekonomiska orsaker förra året. Och att Liljeholmens folkhögskola utanför Linköping har tvingats sälja sin fastighet och är på väg att flytta in till innerstaden. Många folkhögskolor kämpar för sin överlevnad och folkhögskolor på landsbygd eller mindre orter är ofta de mest sårbara.

Kan inte återskapas

Karin Gustavsson, handläggare på Folkbildningsrådet, ser flera konsekvenser när en folkhögskola tvingas läggas ned.

– Varje folkhögskola bedriver en unik verksamhet, både utifrån sitt utbud, sin geografiska placering och sin historia. Och försvinner den så kan den inte återskapas. Då går en del av mångfalden och en del av vårt gemensamma arv förlorade, säger hon och konstaterar också att små huvudmän ofta representerar en specifik rörelse och vänder sig till målgrupper som riskerar att stå utan alternativ om folkhögskolan försvinner.

– Det kan leda till en ökad likformighet där vissa perspektiv och pedagogiska inriktningar försvinner. Samtidigt riskerar utbildningsutbudet på orten att minska. Men folkhögskolor är viktiga överallt, även i större städer. På mindre orter kan de däremot ha en särskilt stor betydelse i just det här avseendet.

Generella utmaningar för landsbygd

Beskrivningen av folkhögskolan som ett utbildningsnav, som Folkbildningsrådet skriver i sin ”Samlande bedömning” för 2025, har flera betydelser. Karin Gustavsson beskriver folkhögskolan som en levande mötesplats, både för deltagarna men också för hela bygden.

Hon ser flera anledningar till att folkhögskolor är viktiga på landsbygd – skäl som bottnar i allt ifrån kultur till infrastruktur.

– Dels är det kopplat till generella utmaningar för landsbygd och mindre orter. Kanske råder en minskande befolkning, få kommunikationer, långa avstånd till utbildning som kan leda till en känsla av utanförskap och då är folkhögskolan en aktör som kan bidra med lösningar. Om en folkhögskola kan få dit 150 personer så kan det bidra till i ortens samhällsservice, exempelvis gällande bibliotek och bussförbindelser, säger hon och tillägger att på en väldigt liten ort kan folkhögskolan till och med vara den största arbetsgivaren.

Allas ekonomi är pressad

Att folkhögskolor på landsbygden är extra ekonomiskt sårbara beror ofta på dess lokaler.

– De har ofta internat, stora lokaler och ansvarar för fastighetsunderhåll, men här är det viktigt att ha med sig att även skolor på större orter drabbas av bristen på uppräkning av statsbidraget. Även deras ekonomi är pressad. Men jag skulle ändå säga att det finns en stordriftsfördel med att driva folkhögskola.

 Ser ni en risk att fler skolor behöver flytta från landsbygden till större orter? Liljeholmens folkhögskola utanför Linköping har tvingats sälja sin fastighet och håller just nu på att flytta in till innerstaden.

– Vi får inte särskilt många ansökningar om att starta filial i annan region. Fast jag skulle inte säga att vi just nu ser en stor flytt av folkbildning från landsbygden till större städer. Däremot så vet vi att det finns fler filialer än det finns folkhögskolor. Att starta filialer har pågått länge, vilket kan vara ett sätt att nå andra målgrupper, säger hon och fortsätter:

– Jag tror man tänker att vissa kurser behöver en närhet till städernas kultur och tillgängliga praktikplatser.

En effekt av den försvagade ekonomin överlag är att överproduktionen har minskat. Överproduktion innebär att man tar in fler deltagare än man tilldelats ersättning för. En orsak till att man tar in fler deltagare är ofta att det finns en risk att deltagare hoppar av efter terminsstart.

– Man vill vara säkert på att man kommer i mål med sin volym och det är ju rimligt att överproduktionen minskar när man har mindre resurser. Man kan inte ta in den där extra deltagaren eller kosta på sig att göra den där extra sommarkursen.

LÄS MER:

Rektorn om Skurups lokaler: Ett bekymmer

Två regioner redo att växa 20 procent

Tuffa prioriteringar räddade folkhögskolor

Blekinge folkhögskola dubblar ansökningarna