Amanda Lind vill se en lösning för Musikteaterskolan

Amanda Lind (MP) ser Musikteaterskolan som ett exempel på vad minskade resurser till folkbildningen kan få för konsekvenser. Foto: Riksdagen och Musikteaterskolan.

Musikteaterskolan i Bjärnum går mot nedläggning, men Amanda Lind (MP) hoppas fortfarande på en lösning. Hon anser att skolan borde kunna leva vidare och pekar samtidigt på nedskärningarna inom folkbildningen som en del av problemet.

Att en av Sveriges äldsta musikutbildningar, Musikteaterskolan i Bjärnum, tvingas att lägga ned har blivit en riksnyhet och väckt debatt från olika politiska håll. Lokalpolitiker skriver debattartiklar i skånska dagstidningar, en kritisk Lotta Edholm (L) gör ett uttalande i Dagens Nyheter och Amanda Lind (MP) går ut med sina åsikter på Facebook. Samtliga betonar skolans betydelse för svenskt kulturliv. I en intervju med Amanda Lind säger hon att beskedet är väldigt sorgligt och att det finns många skäl att behålla skolan som har fyllt en viktig funktion för Sveriges kulturliv sedan 40 år tillbaka.

– Att slänga bort det när allt som behövs för att bedriva verksamheten finns på plats och när det dessutom finns en aktör som är villig att driva verksamheten vidare, i det här fallet Eslövs folkhögskola, är inget bra alternativ. Jag tycker att det bör gå att hitta lösningar i dialog mellan parterna.

Hyser förhoppningar

Lärarna på Musikteaterskolan hoppas än i dag på att Eslöv folkhögskola ska få ta över verksamheten, berättar Sara Städe, kursansvarig på Musikteaterskolan, i en tidigare artikel i tidningen Folkhögskolan. Men från Folkbildningsrådets sida ligger beslutet fast, berättar Jan Jonsson, enhetschef på Folkbildningsrådet.

– Det är otroligt olyckligt med den ekonomiska situation som Musikteaterskolan befinner sig i. Hela konkursen med Markaryds folkhögskola (som Musikteaterskolan tidigare tillhörde, red. anm.) och det som följer efter det har att göra med det ekonomiska läget för folkhögskolorna över hela landet. Folkhögskolorna behöver mer resurser för att även i fortsättning kunna erbjuda verksamhet av högsta kvalité, säger Jan Jonsson.

Det beslut som har tagits har tagits utifrån de förutsättningar som har funnits. Att specialdestinera bidraget direkt till en viss skola eller kurs förekommer inte enligt de regler som Folkbildningsrådet har i uppdrag att förhålla sig till, förklarar Jan Jonsson i en tidigare artikel i tidningen Folkhögskolan.

– Att göra det skulle innebära att Folkbildningsrådet tar ställning till att en enskild kurs är mer värdefull än andra, vilket ligger utanför rådets uppdrag och skulle inkräkta på folkhögskolornas självständighet att själva utforma sitt kursutbud. Det har aldrig varit aktuellt att föra över en nedlagd skolas bidrag direkt till en annan, namngiven skola.

Lokalpolitiker kämpar för skolan

På lokal nivå, i Hässleholm, har partier från olika håll reagerat. Liberalerna var först, sedan tog Kristdemokraterna initiativ och skrev till Utbildningsdepartementet med krav på att regeringen ska granska Folkbildningsrådet, uppger lokaltidningen Kristianstadsbladet. Gruppledaren Thomas Haraldsson (L) arrangerade på fredagen ett möte i skolans lokaler där politiker från Liberalerna och representanter från Region Skåne, kulturnämnden, Musikteaterskolan och regionala utvecklingsnämnden deltog.

– Vi hade ett konstruktivt och bra möte och är betydligt mer positiva än innan mötet. Vi är inte i mål men har sett en hel del ljusningar i ärendet. Musikteaterskolan har meddelat oss att de kommer att behöva skjuta på starten till hösten 2027, vilket gör det hela lite enklare, säger han.

Men det krävs ändå en halv miljon kronor för att kunna behålla anläggningen.
– Utan den nuvarande anläggningen går det inte att starta upp verksamheten.

Även Region Skåne är positiv, berättar Thomas Haraldsson.
– De säger att de kan ta ett större ansvar och att det finns bidrag att söka. Vi tror också att det kommer att skjutas till mer pengar från regeringens sida.

Utarmar folkhögskolornas verksamhet

Till syvende och sist, konstaterar Amanda Lind, handlar frågan om att folkbildningen behöver mer resurser.

– När Tidö-regeringen tillträdde så hade folkhögskolorna mer än 400 miljoner mer i anslag. Det har så klart betydelse och vi har sett konsekvenserna för folkhögskolorna under den här mandatperioden – som ju på sikt utarmar folkhögskolornas viktiga verksamhet, säger Amanda Lind.

Hon konstaterar att statsbidragen inte räknas upp i takt med inflationen och att det rimliga vore att fortsätta med den tidigare högre nivån av anslag till folkhögskolorna, både till allmän kurs och till de utbildningar som bidrar till att stärka landets kulturliv som folkhögskolor bidrar till.

– Vi att jobba hårt för att återupprätta stödet till folkbildning i höstens förhandlingar om vi får chansen att vara med i dem. Att vi har färre platser på folkhögskolorna nu än när den här regeringen tillträdde, det tycker jag är fel med tanke på vilken viktig funktion de här folkhögskolorna har.

LÄS ÄVEN:

Musikteaterskolan tvingas lägga ned

Musikteaterskolan vägrar ge upp efter konkursen