De testar livet som universitetsstudent

Många av de som läser kursen kommer från en arbetarklassbakgrund, har upplevt misslyckanden, psykisk ohälsa eller har funktionsnedsättningar, berättar Kaisa Nilsson och Jenny Hultgren Korkis. Foto: Fredrik Jalhed.

Så gör vi På Dalslands folkhögskola förbereds deltagarna på allmän kurs inför högskolestudier genom att plugga 15 poäng på högskola, med stöd från folkhögskollärarna.

Anna-Karin Hallonsten

Idag 09:34

På bussen till Högskolan Väst sa en av Kaisa Nilssons deltagare att hon aldrig tidigare hade vågat sätta sin fot på en högskola – och nu var hon på väg till en salstenta. Deltagaren gick kursen Högskolevux, ett samarbete mellan Högskolan Väst och Dalslands folkhögskola, där folkhögskolan är huvudman.

– Tanken är att kursen ska vara en introduktion till högskolestudier, så att den första terminen på högskola inte blir som ett slag i ansiktet, säger Kaisa Nilsson på Dalslands folkhögskola i Färgelanda.

Mitt så kallade akademiska självförtroende har höjts typ 500 procent.” Så sa en deltagare som avslutat kursen till folkhögskolläraren Kaisa Nilsson. Foto: Fredrik Jalhed.

Deltagarna är allt ifrån unga människor till personer som vill byta bana eller deltagare som läser svenska som andraspråk och behöver stärka sitt språk. Samtliga läser sista gymnasieåret på allmän kurs och ägnar sig åt högskolestudier varje onsdag, med undervisning på högskolan två gånger i månaden.

– Andra onsdagar stannar vi på skolan och jobbar med de uppgifter de har fått på högskolan. De börjar på en nivå som befinner sig någonstans mellan gymnasium och högskola och avancerar steg för steg, säger Jenny Hultgren Korkis, som jobbar på Dalslands folkhögskolas enhet i Trollhättan.

Den som klarar av kursen får 15 högskolepoäng och en garantiplats på Högskolan Väst.

– Det är lärarna där som driver undervisningen, vi mentorer bara coachar, stöttar och följer med på föreläsningar, säger Jenny Hultgren Korkis och Kaisa Nilsson fortsätter:

– Vi är den röda tråden och
jobbar med det akademiska själv-förtroendet.

Det här är Högskolevux

För att få läsa Högskolevux måste deltagaren ha sitt sista gymnasieår kvar att läsa. Kursen pågår parallellt med övriga studier, en dag i veckan. Vissa onsdagar består av föreläsningar på Högskolan Väst eller på filialen Campus Dalsland. Andra onsdagar studerar deltagarna på folkhögskolan.
Huvudfokus är utbildningens betydelse samt akademiskt och kritiskt tänkande, och kurslitteraturen lånas ut av skolan. En av huvudböckerna är ”Akademiskt läsande och skrivande” av Wendela Blom–ström och Jeanna Wennerberg. En annan är ”Hållbar utveckling: livskvalitet, beteende och teknik” av Håkan Gulliksson och Ulf Holmgren.
Mentorerna följer med på föreläsningar och stöttar och håller koll på det som krävs för att klara av kursen, samt hjälper till som skriv- och lässtöd. När någon inte klarat av studierna beror det oftast på att hen har för många gymnasiekurser kvar som läses parallellt med kursen. Då kan det bli övermäktigt, konstaterar Kaisa Nilsson.
Högskolelärarna ansvarar för föreläsningar och tentor. Kursen ger 15 högskolepoäng. Vid avslutade studier finns garantiplatser på högskolan. Bland annat erbjuds kurser för den som vill läsa till ekonom, sjuksköterska, dataingenjör eller lärare. Cirka tre av fyra fortsätter direkt till högskola.

LÄS ÄVEN:

Så minskade stöd samtalen med 75 procent

Ansvar kan inte delegeras – och inte heller förskjutas

Slutreplik Folkbildningsrådet hänvisar till SCB:s rättsliga grund för insamling av känsliga personuppgifter. Men det är folkhögskolorna som ska bedöma och lämna vidare uppgifterna, vilket kan strida mot dataskyddslagen, skriver Anneli Dahlqvist på Bona folkhögskola.

”Låt oss prata om pedagogisk auktoritet”

Krönika När lärarens auktoritet diskuteras blandas den ofta ihop med auktoritärt ledarskap. Men utan en medveten hållning blir det svårt att skapa trygghet och lärande – därför behöver vi tala om pedagogisk auktoritet, skriver Hans Carstensen.

Läsning mellan kurskrav och folkbildning

Forskning När skönlitteratur blir kursmoment möts folkbildningens ideal och utbildningssystemets krav – ibland i samspel, ibland i krock. I en studie av skönlitteraturläsning visar forskarstudenten Jessica Elgborn hur samtal och personlig utveckling delvis får ge vika för kursmålen, utan att helt försvinna.