Beskedet: Nationella proven i årskurs 6 tas bort
Enligt Jessica Jarhall, områdeschef på Skolverket, är en viktig förklaring till beslutet att de nya slutproven – till skillnad från dagens nationella prov – inte ska vara ett betygsunderlag för lärarna.
Nationella prov
De nationella proven i årskurs 6 ska tas bort när det nya betygssystemet införs. Mellanstadieläraren Anna Nord är mycket överraskad av beslutet.
– Om proven rättas digitalt och nationellt blir det ingen arbetsbelastning för oss lärare, säger hon.
Läsåret 2028/2029 ska lärare i grund- och gymnasieskolan sätta betyg utifrån det nya betygssystemet, som riksdagen röstade igenom i somras.
Då fasas dagens bokstavsbetyg ut och ersätts med en tiogradig skala utan en skarp gräns för godkänt. Samtidigt ska dagens nationella prov avskaffas.
Och det gäller inte bara på gymnasiet och i grundskolans årkurs 10 – dagens årkurs 9 – där de nationella proven ska ersättas med nya nationella slutprov.
Även i nya årskurs 7, som i dag är årskurs 6, kommer proven att tas bort – permanent. De sista nationella proven på mellanstadiet kommer att skrivas vårterminen 2028, enligt Skolverket.
Beslutet har tagits av regeringen som i ett uppdrag till Skolverket skriver att nationella proven avskaffas i den här årskursen ”för att det kommande provsystemet med nationella slutprov ska vara tydligt, ändamålsenligt och stringent”.
”Undervisningen ska stå mer i centrum”
Enligt Jessica Jarhall, områdeschef på Skolverket, är en viktig förklaring till beslutet att de nya slutproven – till skillnad från dagens nationella prov – inte ska vara ett betygsunderlag för lärarna.
I det nya betygssystemet ska lärarna på egen hand göra en sammantagen bedömning av elevernas kunskaper när de sätter betyg. Det gäller även i årskurs 6.
– I det nya systemet lägger man stor vikt vid lärarnas professionella bedömning av elevernas kunskaper. Syftet är att undervisningen ska stå mer i centrum och att lärarna ska få större utrymme att använda sin professionella kompetens, samtidigt som fokus på bedömningsfrågor ska minska, säger Jessica Jarhall.
Tanken är att de nya läro- och kursplanerna, med tydligare och mer konkreta skrivningar om mål och innehåll, ska ge lärarna ett robust stöd i undervisningen.
Samtidigt arbetar Skolverket med att ta fram förslag på nya bedömningsstöd som ska underlätta för lärarna när de sätter betyg i det nya systemet.
Regeringen bedömer att behovet av att behålla de nationella proven för att stödja en likvärdig betygssättning i årskurs 6 är begränsat. Att proven slopas kan också minska lärares administrativa börda, enligt regeringen.
Anna Nord.
”Extrema problem med glädjebetyg”
Men mellanstadieläraren Anna Nord, som också är huvudskyddsombud för Sveriges Lärare i Stockholm, ställer sig mycket frågande till beskedet.
För henne har resultaten på de nationella proven visserligen inte spelat en avgörande roll vid betygssättningen. De har i första hand fungerat som en bekräftelse av att hon gjort en korrekt bedömning av elevernas kunskaper.
Men proven är betydelsefulla ändå, anser hon.
– Jag kan tycka att det är viktigt att vi efter sex år i grundskolan har ett standardiserat prov eftersom vi i Sverige har sådana extrema problem med glädjebetyg, säger Anna Nord.
Hon håller med om att de nationella proven medför en enorm arbetsbelastning, framför allt när de ska rättas. Men det problemet hade kunnat lösas genom att införa digitala prov som rättas centralt – precis som man ska göra i nya årskurs 10 och på gymnasiet.
– I dag sitter vi fyra lärare i två hela dagar och bara rättar de två texterna i svenska i nationella proven i årskurs 6, så det är enormt resurskrävande. Men den arbetsbelastningen hade inte varit ett problem om vi också hade fått centralt rättade nationella prov, säger Anna Nord.
Mycket kostsamt alternativ
Men något uppdrag att ersätta dagens nationella prov med nya centralt rättade slutprov i årkurs 6 har Skolverket inte fått. Det skulle vara ett mycket kostsamt alternativ, konstaterar Jessica Jarhall.
– I årskurs 6 är bedömningen att betygen inte är lika avgörande för individen eller för den nationella likvärdigheten, eftersom de inte gör att en elev får sämre eller bättre möjligheter att söka till gymnasieskolor eller till högre studier, säger hon.
Grundskolläraren har tidigare rapporterat att den nationella proven i årskurs 3 också kommer att tas bort. Hösten 2028 ersätts de med nya standardiserade tester som ska genomföras i de nya årskurserna 1, 2, 3, 5 och 8 för att identifiera elever som behöver stöd i sin läs-, skriv- och matematikutveckling.
LÄS ÄVEN
Så blir nya obligatoriska lästesten i grundskolan
Det händer när nationella proven i årskurs 3 försvinner
Så fungerar nya stödmaterialen i F och 1
”Garantin” döms ut av både lärare och forskare
Borde finska modellen ersätta läsa-skriva-räkna-garantin?