Så fungerar omstridd metod för elever med speciella behov

Maria Jornevald är skolpsykolog i Boden, en kommun som införde Pax i stor skala i lågstadiet för en handfull år sedan. Nu har hon skrivit en avhandling, framlagd vid Stockholms universitet, som fokuserar på hur metoden fungerar för elever med NPF och andra utmaningar.

– Pax är ju en metod som spridits från USA. Det finns många internationella studier om dess effekter på arbetsmiljön i klassrummet, men när det kommer till effekter för elever med specialpedagogiska utmaningar är det svårt att dra några säkra slutsatser från studierna.

Därför bestämde hon sig för att göra en egen kvalitativ studie från sin hemkommun som inbegrep intervjuer och fokusgrupper med sammantaget 22 lärare – och intervjuer med 17 elever. 

– Jag blev glatt överraskad av hur skickligt flertalet lärare lyckats kombinera metoden med nödvändiga anpassningar. De fick Pax att fungera tack vare att de var lyhörda inför elever med speciella behov. 

Negativ spiral i vissa klasser

Men det hade inte fungerat överallt. 

– I några klasser blev det nästan en negativ spiral. Elever började kommentera varandras regelbrott och irritera sig på den som inte klarar spelet. Till slut konstaterade lärarna att ”det här går inte” och slutade använda spelet. 

Men det betyder inte att slutsatsen är att Pax inte fungerar för de här eleverna. 

– När det börjar gå snett behöver man titta på flera saker samtidigt, som att kraven ligger på rätt nivå och att eleverna får rätt typ av anpassningar. 

Pax handlar om att skapa en tydlig struktur och arbeta med positiv förstärkning. I denna vetenskapligt beprövade metod har man tagit fram tio olika verktyg för att skapa en lugn och trygg stämning i klassrummet. 

Bland verktygen hör att blåsa i ett munspel för att få klassen att tystna, att låta barnen visa v-tecknet som visar att de förstått och att gå igenom de olika röstlägen som krävs i olika situationer. 

– Det handlar om att lära sig lyssna på varandra, att tala med högre röst inför hela klassen men lägre röst under grupparbeten med varandra. Men att följa dessa regler är inte lika lätt för alla barn. 

Beteendespelet har fått kritik

Lärarna använde olika metoder för att få med samtliga elever, i vissa fall fick de först träna i smågrupper i andra rum, innan de kunde vara med i helklass. 

– När det gäller att få Pax att fungera så måste man ha samma tänk som när man sätter in extra stöd för elever som har utmaningar i typ matematik eller svenska. 

Den del av Pax som fått mest kritik genom åren är själva beteendespelet ”Good behavior game” där klassen delas upp i små lag. Sedan bestämmer lärare och elever tillsammans vilka önskade beteenden som förväntas, som att kunna lyssna och arbeta tyst.

Syftet är att uppmärksamma det beteende man vill se, snarare än att bestraffa elever som stör. Risken är emellertid att gruppmomentet kan skapa ett negativt grupptryck mot elever som har svårare att följa reglerna.  

– Även här handlar det om att ge elever rätt typ av stöd och förberedelser, då kan också spelet fungera. Man måste hela tiden anpassa Pax efter eleverna och situationen.

Ny stor studie på gång

Maria Jornevald och de lärare hon intervjuat ser bara spelet som en liten del av Pax, det centrala är att låta metoderna genomsyra hela skoldagen och alla ämnen. 

– Det handlar om att lära eleverna att visa respekt för varandra.  

Hon är inte ensam om sitt forskningsämne, inom kort presenteras en större vetenskaplig undersökning om Pax i skolan som omfattar fler skolor, lärare och elever – den så kallade Minervastudien.

Idag finns Pax i 56 kommuner, berättar ”Pax i skolan” i ett mejl. I vissa kommuner har det bara implementerats i enstaka klassrum, i andra handlar det om en bred spridning upp till ledningsnivå. 

LÄS ÄVEN

Ny studie: Beteendespel förbättrar studieron i klassrummet

Hård kritik mot hyllat beteendespel

”Spelen gör att jag får med mig alla i samtalen”

Elever vill att dåligt beteende i skolan ska få konsekvenser