Tankarna bakom nya stödmaterialen i F och 1

Inför höstterminen har de hårt kritiserade nationella kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden kasserats.

Materialen är en del av läsa-skriva-räkna-garantin och ska hjälpa lärare i förskoleklass och årskurs 1 att fånga upp elever som behöver stödinsatser, men de har gång på gång dömts ut.

I en granskning i Grundskolläraren vittnade lärare om att testerna tar alldeles för mycket tid, öppnar för godtyckliga bedömningar, är för grovmaskiga och inte leder till att elever med svårigheter får rätt stöd.

Då slog dåvarande skolministern Lotta Edholm (L) fast att materialen skulle göras om i grunden.

Nu är det arbetet klart och lärarna har inför hösten fått nya stödmaterial som är obligatoriska att använda.

Färre aktiviteter

En viktig förändring är att det är färre – och mindre tidskrävande – aktiviteter som ska genomföras, enligt Skolverket.

I förskoleklass har åtta aktiviteter blivit fyra. Alla de gamla matematikuppgifterna har slopats och ersatts med en ny aktivitet – ett spel som fokuserar på grundläggande taluppfattning som läraren ska göra enskilt med varje elev.

Det andra materialet som används i förskoleklass ”Hitta språket” har också gjorts om men inte lika mycket, enligt Anna-Karin Persson, sektionschef på Skolverket. I det materialet har fyra aktiviteter omarbetats till tre.

En nyhet är att elever som kan urskilja enskilda ljud i ord får prova att sammanljuda bokstavsljud till ord redan i förskoleklass.

– Vi vet att det är en viktig del i språkutvecklingen att eleverna lär sig att avkoda. Därför är det ett större fokus på det nu än tidigare, säger Anna-Karin Persson.

Även i årskurs 1 har ordavkodning getts en mer framträdande plats i bedömningsstödet. I en ny aktivitet ska eleverna till exempel läsa så många ord som de hinner under en minut.

Handskriften ska testas

En annan förändring i årskurs 1 är att elevernas handstil ska bedömas.

– Handskrift har inte synliggjorts i stödmaterialet tidigare men nu ska läraren bedöma om eleverna skriver gemener, versaler, om de gör det proportionerligt och placerar dem rätt i förhållande till varandra, säger Anna-Karin Persson.

Medan bedömningsstödet ”Fånga språket” har gjorts om i grunden har materialet i matematik i årskurs 1 förändrats i lägre grad, även om det också har reviderats.

Precis som i förskoleklass har fokuset på taluppfattning skärpts. Skolverket har också tagit bort en muntlig bedömning på våren för elever som redan visat godtagbara kunskaper i matematikdelen på hösten.

Det här är en av flera förändringar som ska göra att lärarna behöver lägga mindre på kartläggningarna och bedömningarna, enligt Anna-Karin Persson.

– Vi känner till kritiken och har sett vid utprövningarna av de nya materialen att de är mer tidseffektiva, säger hon.

En annan invändning mot stödmaterialen har varit att de varit otydliga och öppnat för subjektiva bedömningar. Den kritiken har också hörsammats, enligt Anna-Karin Persson.

Dels finns det nu tydligare instruktioner för hur aktiviteterna ska genomföras, dels har tydligare gränsvärden införts för vad som ska bedömas som godtagbara kunskaper. Begrepp som ”indikation”, ”särskild bedömning” och ”befara” har också definierats tydligare och konkretiserats.

Det här är några förklaringar till att de nya materialen har visat sig vara mer träffsäkra under utprovningen, menar Anna-Karin Persson.

Hoppas slippa ”dubbeltester”

Tidigare år har många lärare gjort andra tester av språk- och läsförståelse som upplevts som mer tillförlitliga – vid sidan av Skolverkets material. Det behovet av att ”dubbeltesta” eleverna kommer förhoppningsvis att minska framöver, enligt Skolverket.

Kommer era nya material i högre grad att fånga upp elever som behöver stöd?

– Ja, vi tror och hoppas att det kommer att leda till det även om materialen i sig inte kan garantera att elever får det stöd som de behöver. Men materialen ska ge lärare så goda förutsättningar som möjligt att tidigt identifiera elever som är i behov av stöd, säger Anna-Karin Persson.

Kartläggningarna i förskoleklass och flera av bedömningarna i årskurs 1 ska göras under höstterminen. Många lärare har därför varit kritiska till att materialen blev offentliga först den 1 juli och att lärarna därmed har kort om tid att sätta sig in i dem.

Varför lades materialen ut så nära terminsstarten, mitt i semestertid?

– Jag förstår att det inte är idealiskt för lärare men eftersom det här är obligatoriska material så behövde föreskrifterna som reglerar dem beslutas och kungöras innan materialen kunde publiceras. Inför det var det en kvalitetssäkring och en juridisk process som behövde ha sin gång, säger Anna-Karin Persson.