Slutreplik: Så minskar ni risken för nya misslyckanden, Skolverket

Det är glädjande att Skolverket säger sig välkomna och ta till sig av kritiken om de allvarliga bristerna i dagens obligatoriska bedömningsstöd i svenska för årskurs 1. Det känns även betryggande att få veta att det nya bedömningsstödet ska ge lärarna tydligare hjälp i att identifiera vilka elever som behöver stöd och på vilket sätt det stödet ska ges.

Men fortfarande kvarstår ett antal viktiga frågetecken:

För det första behöver Skolverket förtydliga att det nya bedömningsstödet verkligen kommer att testa avkodning separat. Avkodning är en grundläggande färdighet för läsförståelse som alla elever måste få tillräcklig träning och stöd i för att utveckla. Ett tillförlitligt och träffsäkert avkodningstest (där eleverna inte ges möjlighet att gissa utifrån kontexten) är därför nödvändigt och en grund för särskilda insatser i de fall det behövs.

För det andra borde Skolverket förtydliga att det nya bedömningsstödet blir betydligt mindre tidskrävande än dagens. Nuvarande bedömningsstöd belastar lärare med onödig administration som tar tid från viktig undervisning.

För det tredje krävs mer tydliga kravnivåer för vad eleverna rimligen ska kunna vid slutet av årskurs 1. Detta är avgörande för att identifiera elever som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter och för att kunna sätta in tidiga interventioner. Utan en tydligare gräns riskerar vi att missa elever som behöver extra stöd.

Säkerställ att det görs om i grunden

Ett tips till Skolverket är att ge uppdraget till en annan forskargrupp än den som utvecklat nuvarande bedömningsstöd. Detta för att minimera ytterligare misslyckanden och säkerställa att det verkligen görs om i grunden. Uppdraget måste således gå till forskare som är specialiserade och har stor erfarenhet inom forskningsområdet tidig läs- och skrivutveckling.

Slutligen: ska det nya bedömningsstödet bli framgångsrikt så behövs även en tydlig pedagogisk vägledning och tillräckliga resurser för att stödja lärarna i att tolka och använda resultaten på ett meningsfullt sätt i sin undervisning.

Jag har noterat att skolminister Lotta Edholm (L) i Grundskolläraren menat att materialet ska ”göras om i grunden” samt att Skolverket utlovat att redan i höst ”leverera något mer konkret än bara en plan”. Vi är många som därför hoppas att Skolverket verkligen lever upp till dessa helt rimliga förväntningar.

Inger Fridolfsson är speciallärare och redaktör för Svenska Dyslexiföreningens tidskrift ”Läs- och skrivsvårigheter & Dyslexi”

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Grundskolläraren