Lärarstudenten: Vi får inte lära oss hur man lär barn att läsa

Aron Ihse Trägårdh går sitt fjärde år på grundskollärarutbildningen på Malmö universitet och han vill se mer utbildning i att lära barn läsa.

Får dagens lärarstudenter tillräcklig undervisning i hur man lär barn att läsa? Absolut inte, enligt lärarstudenten Aron Ihse Trägårdh.
– Jag har aldrig träffat någon som tycker det. Många ­saknar verktyg när de möter sin första klass, säger han.

Dagens lärarstudenter får själva ta reda på hur man lär barn att läsa. Det var kontentan i rektorn och debattören Linnea Lindquists ledarartikel i Expressen i början av året. Men inte nog med det – även många legitimerade lärare saknar kunskaper om hur de ska bedriva evidensbaserad läsundervisning, menar hon.

Eva Wennås Brante, företrädare för svenskämnet på grundskollärarutbildningen i Malmö, gick till motattack i en debattartikel i Sydsvenskan: ”Det är oförskämt att antyda, som vissa debattörer gjort, att Sveriges lärarkår i dag inte lär barn alfabetet, bokstavsljud eller hur det går till att ljuda ut ord.”

”Fått 30 minuters undervisning om detta”

Aron Ihse Trägårdh, ordförande för Sveriges Lärarstudenter i Malmö, går sitt fjärde år på grundskollärarutbildningen på Malmö universitet och är engagerad i frågan.

Får lärarstudenter tillräcklig utbildning i hur man lär barn att läsa?

– Nej, det får man inte. Jag har aldrig träffat någon som har sagt att man har fått en gedigen träning i det, säger han och berättar att han totalt sett har fått 30 minuters undervisning om metoder för den tidiga läsinlärningen, plus ett seminarium.

– Den enda metoden vi hade ett praktiskt moment i var pedagogiskt drama.

Aron Ihse Trägårdh beskriver vilken typ av undervisningsinnehåll han tycker borde vara självklart:

– Exempelvis borde man titta på läromedel för barn om läs- och skrivinlärning och gå igenom hur man kan planera och genomföra en lektion. När vi planerat lektioner har utgångspunkten varit hur läromedel representerar genus, identitet och etnicitet. Det är inget fel med det, men har studenterna inte lärt sig hur man lär barn att avkoda så är det sekundärt om texten i fråga återspeglar skeva könsroller, säger han.

Får inga rekommendationer

I Expressen lyfter Linnea Lindquist den evidensbaserade metoden phonics – att ljuda sig till läsning – som den metod som skapar bäst förutsättningar för läsutveckling. Inte helordsmetoden.

Aron Ihse Trägårdh har på lärarutbildningen inte fått några rekommendationer om vilken läsinlärningsmetod som är mest ­effektiv. I stället presenterar man de båda inlärningsteknikerna utan att säga vilken metod som är bäst.

– Som jag uppfattar det så nämner man det kort för att vi ska kunna ha en något så när överblick över vad det finns för metoder, och sedan ska vi känna efter och testa oss fram. Jag förespråkar den evidensbaserade metoden phonics. De första årskurserna får inte bli ett testobjekt.