Dystra siffror – nu får Lund hård lärarkritik
Jonas Håkansson och Olof Borg är grundskollärare och fackliga kollegor i Lund.
Arbetsmiljö
Lunds kommun har under de senaste åren blivit sämre på att stötta elever med störst behov.
– Nu måste elevantalet i klasserna bli mindre och stödinsatserna fler, säger två fackliga företrädare.
Lund är en stad med höga grundskolebetyg, klart över riksgenomsnittet. Och visst är Språka Lund ett bra initiativ – men det räcker inte.
Nyligen tog tidningen Sydsvenskan fram pinsamma data för den ärorika lärostaden: gruppen elever med föräldrar som saknar eftergymnasial utbildning har försämrat sina resultat i nian varje år sedan 2020.
Kommunen ligger nu en bra bit under riksgenomsnittet för den gruppen.
– Vi lärare i klassrummet misslyckas med skolans kompensatoriska uppgift, vi har svårt att möta alla behov, suckar Olof Borg vid Sveriges Lärare i Lund.
Lärare lider av samvetsstress
Han och fackliga kollegan Jonas Håkansson, bägge grundskollärare, beskriver hur många lärare känner sig frustrerade över situationen.
– Vi försöker stötta alla elever, men vi räcker inte till, vi har lämnats ensamma. Det skapar en stor samvetsstress.
De ser flera orsaker till det försämrade läget: större klasstorlekar, fler andraspråkselever, fler elever med diagnoser och inte minst mobiltelefonerna.
– Barn läser mindre när mobilen lockar i andra handen. Telefonerna har förändrat hela vår kultur och skolan har inte hängt med.
De uppskattar införandet av bedömningsverktyget Legilexi som gjort det lättare att se hur långt varje elev kommit.
– Men sen då? Var finns resurserna för att lyfta de elever som vi konstaterar ligger efter? Det räcker inte med nya metoder för att stimulera läsning, vi behöver resurser för genomförandet.
Ställs inför orimliga krav
Olof Borg beskriver hur svårt det är att göra individuella anpassningar när en klass med 30 elever kan se ut så här:
– En grupp har inte svenska som modersmål, en annan behöver anpassningar för olika typer av diagnoser, en tredje har utmaningar av andra skäl och en fjärde är högpresterande och i behov av särskild stimulans. Alla dessa elever har rätt till god utbildning.
Jonas Håkansson berättar att de kan få höra från ledningen ”att ni som har en högskoleutbildning på 4,5 år nog ska kunna klara den utmaningen”.
– Men det är ett orimligt krav att ställa på oss lärare, det kan inte vara vårt fel att klyftan mellan högpresterande och lågpresterande elever växer.
Vad göra? De listar flera krav: Klasser med 25 elever i stället för 30, en längre introduktion för nyanlända, fler speciallärare ute i klassrummen och fler möjligheter till intensivträning i mindre grupper.
– Vi vet att det kostar. Men det kostar också att få elever som inte klarar grundskolan, säger Olof Borg.
LÄS ÄVEN:
Storsatsning ger läsningen helt ny energi
Så upptäcker de svårigheterna som nationella proven missar
”Garantin” döms ut av både lärare och forskare
Jarnlo: Ett gigantiskt svek att inte alla får lära sig läsa i skolan
