Faktorerna som stärker elever i matematik
Det är viktigt att komplettera lärarnas ämneskunskaper med generella pedagogiska kunskaper, menar forskaren Lena Asp. Foto: Fredrik Asp och Stock Adobe
Forskning Elevernas självförtroende i matematik har ett starkare samband med deras prestation i ämnet än vad deras socioekonomiska bakgrund har. Den slutsatsen drar Lena Asp efter en analys av hur 4 000 fjärdeklassare i Sverige upplever undervisningen och sin lärandemiljö i matematik.
Kvaliteten på undervisningen och lärarens pedagogiska ledarskap påverkar både elevernas självförtroende och resultat i matematik, visar Lena Asp i en avhandling vid Göteborgs universitet.
– Jag har undervisat mer än 25 år och sett hur viktigt ledarskapet i klassrummet är. Varje klassrumssituation är unik och formas av lärare och elever tillsammans. Ett lugnt och förtroendefullt klassrumsklimat är en förutsättning för hög undervisningskvalitet, säger hon.
Bygger på siffror från Timss 2019
Lena Asp har en bakgrund som ämneslärare i engelska och franska i såväl grundskolan som gymnasiet. Hon har varit förstelärare och rektor och har erfarenhet från både kommunal och fristående skola.
– Jag har alltid varit intresserad av lärares ledarskap och de relationer de skapar i klassrummet tillsammans med sina elever. I min avhandling ser jag att bra struktur och tydlighet i undervisningen i ett tryggt klassrum stärker elevernas självförtroende och kan motverka negativa effekter av ojämlika förutsättningar, säger Lena Asp.
Avhandlingen bygger på en analys som hon har gjort av totalt nästan 16 000 nordiska fjärdeklassares resultat i matematik i Timss 2019 – en internationell studie som mäter elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8. Utöver provresultat innehåller Timss även enkäter där elever, lärare och rektorer svarar på frågor om sin bakgrund, skolmiljö, attityder och undervisning.
Stärkt pedagogiskt ledarskap
Lena Asp fann att resultaten är liknande mellan länderna – dock är skillnaderna mellan klassrum och den pedagogiska segregationen större i Sverige.
– Jag har fokuserat på hur eleverna uppfattar lärarens pedagogiska ledarskap, elevernas upplevda studiero och hur tydlig de tycker att undervisningen är. Jag har också studerat hur de här faktorerna hänger samman med elevers självförtroende och prestation i matematik.
Vad är viktigt för skolledare och lärare att tänka på för att åstadkomma en bra klassrumsmiljön?
– Framför allt handlar det om att stärka lärarens pedagogiska ledarskap. Med en god pedagogisk ledarskapsförmåga kan läraren organisera och strukturera klassrumsarbetet, bygga förtroendefulla relationer tillsammans med eleverna och skapa goda förutsättningar för ett positivt klassrumsklimat och studiero. Detta är en grundförutsättning för att ge eleverna tydlig och relevant undervisning som främjar deras lärande.
Behövs fler verktyg
Därför är det också viktigt att komplettera lärarnas ämneskunskaper med generella pedagogiska kunskaper, framhåller Lena Asp.
– Hur möter man elever med olika behov, med begränsade kunskaper i svenska eller lägre motivation? Hur kan man skapa ett bra klimat i klassrummet? Här behöver både lärarutbildningen och skolvärlden ge lärarna fler och bättre verktyg, säger hon.
LÄS ÄVEN
Debatt: Flera problem får elever att halka efter i matten
Ny studie: Matteångest kan leda till sämre lärande
Debatt: Apatin många lärare känner för matte smittar av sig
Utspridd repetition ger tydliga resultat i matten
Sana bjuder in både föräldrar och elever till läxhjälpen
Debatt: Svag teoretisk begåvning är inget övergående fenomen
