Motståndskraft och gemenskap på agendan i Europa
Erfarenhetsutbytet med vuxenutbildare från andra länder gav både nya perspektiv, berättar Mathilda Obbels, vice ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskolan. Foto: Stock adobe och privat.
Nyheter Trots skilda förutsättningar brottas vuxenutbildare runt om i Europa med liknande problem. På EAEA:s konferens diskuterades allt från finansiering och politiska utmaningar till hur vuxenutbildningen kan stärka människors motståndskraft och samhällsengagemang.
Det var många aktuella demokratifrågor inom vuxenutbildning som diskuterades under EAEA:s årliga konferens i början av april. EAEA, ”European association for the education of adults”, är en europeisk paraplyorganisation för vuxenutbildning som fungerar som en påverkans- och samarbetsorganisation på EU-nivå, och Sveriges Lärare Folkhögskolan är det enda fackförbundet som är med. Årets tema var ”resilience”, med fokus på hur vuxenutbildning kan stärka motståndskraft, solidaritet och engagemang i samhället. En av representanterna från Sverige var Mathilda Obbels, nytillträdd vice ordförande för Sveriges Lärare Folkhögskolan.
– En stor anledning till att vi var där var att visa vikten av att ha fackföreningar och vilken skillnad vi kan göra. Sveriges Lärare Folkhögskolan är ju även engagerat i vuxnas lärande på ett internationellt plan.
Andra representanter från Sverige var ordföranden Tomas Rosengren och styrelseledamöterna Benton Wolgers och Yvonne Stenmark, liksom Gustav Fridolin, som sitter i EAEA:s styrelse.
Det krävs ett tryggt samhälle för att bygga upp motståndskraft.
En intressant programpunkt, enligt Mathilda Obbel, var en föreläsning av den polska forskaren Alicja Galazka vid University of Silesia. Hennes presentation gick under titeln ”Att bygga motståndskraft tillsammans – vuxenutbildning för inre styrka och gemenskap” (Growing Resilience Together: Adult Education for Inner Strength and Community Connection).
– Den handlade om den socialvetenskapliga definitionen av ”resilience” och om vad som krävs för att vara en motståndskraftig person. Att vara en motståndskraftig person betyder inte att man inte har upplevt några svårigheter, snarare tvärtom. Man kan inte vara motståndskraftig om man inte har upplevt något kämpigt eller dramatiskt, säger hon och fortsätter:
– Alicja Galazka betonade också att det krävs ett tryggt samhälle för att bygga upp motståndskraft, ett samhälle där man har möjlighet att utvecklas och möta motgångar. Människorna runt omkring oss är en avgörande faktor för att utvecklas som person. Och det resonemanget kan verkligen kopplas till folkhögskolans vardag. Det är ju vårt mål – att skapa en trygg plats där människor vågar möta utmaningar.
Det hårdnande politiska klimatet
Sveriges Lärare Folkhögskolan höll i en workshop som syftade till att ringa in utmaningar och hur de kan hanteras.
– Under presentationen började vi med att ta upp de utmaningar vi stöter på i Sverige när det kommer till vuxenutbildning generellt. Här valde vi att lyfta det hårdnande politiska klimatet, som har lett till att man inte värderar vuxnas möjlighet till fortbildning på samma sätt som man gjort tidigare, säger hon.
Efter Sveriges Lärares framförande fick workshopdeltagarna i uppgift att berätta om utmaningar och problem i sina hemländer och sedan tillsammans välja ut ett problemområde att diskutera gemensamt. I Mathilda Obbels grupp ingick en person från Slovenien och en från Rumänien.
– Vårt gemensamma problem hade med finansiering att göra. Jag tyckte det var väldigt inspirerande att se allt engagemang som finns trots alla utmaningar. En man från en organisation i Rumänien berättade att de inte hade en krona men kämpade på ändå. Det är fantastiskt att det finns sådana eldsjälar i världen som möjliggör vuxenutbildning när samhället omkring gör allt för att det inte ska finnas en strukturerad vuxenutbildning, säger hon och tillägger att vi inte ska glömma hur lyckligt lottade vi ändå är i Sverige, trots nedskärningar.
Synas och höras
I Mathilda Obbels grupp lyftes även begreppet ”community”, vilket enligt Alicja Galazka
är avgörande för att utveckla motståndskraft.
– Vi pratade om vikten av att omgivningen ska veta att vi finns. Och det kände alla igen sig i. Att vi måste synas och höras. Det är ju exempelvis inte alla som vet vad en folkhögskola är – varför vi finns och varför vi behövs, säger hon och konstaterar att det måste spridas och bli allmänkunskap.
– Här pratade vi också om sociala medier och om hur man kan använda dem. Att man kan gå ihop med andra organisationer och använda samma hashtaggar för att sprida information och söka samarbeten. Syns och hörs vi, så är det större sannolikhet att politikerna bryr sig och lyssnar på oss.
Större avstånd
Tidigare, då var och varannan politiker hade gått på folkhögskola, fanns det större förståelse för vikten av folkhögskolor, konstaterar hon.
– I dag är avståndet större, och det är lätt att vara kritisk till något man saknar insyn i. Då blir det också svårare att motivera varför verksamheten ska få pengar.
En stor del av EAEA:s konferenser går ut på nätverkande och samtal mellan organisationerna. Eftersom Sveriges Lärare Folkhögskolan är det enda fackförbundet som är med i EAEA lade man stor vikt vid det.
– Det är viktigt att lyfta lärares arbetsvillkor runt om i Europa. Det är ofta det första som ryker vid nedskärningar, vilket kan leda till exempelvis ökad undervisningstid, personalnedskärningar och minskade resurser för undervisningsmaterial.
LÄS MER:
