Mattelärarnas olika strategier för sina genomgångar
Marcus Sandborgh disputerade före sommaren vid Södertörns högskola med avhandlingen ”Klassrumsinteraktion i högstadiets matematikundervisning”.
Forskning
Språket är en viktig del i matteundervisningen, särskilt när läraren går igenom vad eleverna ska göra på dagens lektion. Det visar Marcus Sandborgh i sin avhandling.
– Hur genomgången genomförs är avgörande för den fortsatta undervisningen, säger han.
Nästan alla lektioner startar med någon form av genomgång. Läraren visar något nytt, förklarar och ställer kontrollfrågor till eleverna.
– Språket är en viktig del av matteundervisningen. Eleverna behöver lära sig olika begrepp och för att förstå hur de ska utföra en uppgift krävs även att de kan läsa och ta till sig en förklarande text, säger Marcus Sandborgh.
Före sommaren lade han vid Södertörns högskola fram sin avhandling med titeln ”Klassrumsinteraktion i högstadiets matematikundervisning”. I den konstaterar han att genomgången spelar en central roll, men att utformningen kan variera och att läraren ofta behöver gå en balansgång i fråga om elevdeltagande.
– Att träna begrepp och termer är viktigt, men ibland vill läraren inte ha så mycket verbalt deltagande från eleverna – det tar nämligen tid.
Tydlig ledarroll när stödbehovet är stort
Marcus Sandborgh har följt tre förstelärare i olika delar av Stockholmsområdet och deras matteundervisning i årskurs nio i tre olika skolor.
– I klasser där eleverna behöver mycket stöd tar läraren en tydligare ledarroll. I grupper där eleverna kommit längre och är mer självgående kan läraren ställa fler frågor, även kring hur de tänker i olika situationer.
De tre lärarna hade olika strategier. En ställde gärna motfrågor – om du gör så hur blir det då? En annan var mer styrande – gör först så och sen så!
Ett resultat av studien är att lärare behöver göra olika avvägningar inför sina genomgångar för att kunna utnyttja tiden.
– Det är viktigt att lärarna får den tid de behöver för att planera sitt jobb och kunna lägga upp lektionen på bästa sätt. Även lärarens rutin är viktig, alla lärare har varit nya någon gång och alla har vi gått på en mina, säger Marcus Sandborgh.
En annan form av aktivitet är eget arbete där läraren cirkulerar mellan bänkarna och hjälper till vid behov.
– Eleverna kanske har en idé om hur man löser en uppgift men kommer inte hela vägen fram. Då är det viktigt att läraren frågar hur eleven tänkte och om den har några andra idéer. Lärare kan hantera elevernas initiativ och engagemang på flera olika sätt.
Går att översätta till fler ämnen
Marcus Sandborgh är själv lärare i bland annat svenska. Idag undervisar han ungdomar i en av de skolor som Statens institutionsstyrelse (SiS) driver.
I sitt avhandlingsarbete har Marcus Sandborgh utgått från det vetenskapliga begreppet social epistemik, som används för att beskriva intellektuellt tänkande och är centralt i olika aktiviteter förknippade med undervisning.
– Epistemik handlar om just kunskap, om hur deltagarna i en interaktion visar att de kan, eller att de inte kan. Jag har tittat på lärarnas initiativ och vilka frågor de ställer till eleverna. Är det undersökande frågor, kontrollfrågor eller någon annan typ av frågor?
Ett annat begrepp Marcus Sandborgh utgått från är social deontik, som han använt för att beskriva det som sker i passagerna mellan själva undervisningen. Det kan vara tiden när eleverna förflyttar sig från korridoren in i klassrummet.
– Här ligger fokus istället på att skapa smidiga växlingar mellan aktiviteterna. Om jag vill att den elev jag pratar med ska göra något ger jag tydliga direktiv som till exempel stäng dörren eller lägg telefonen i lådan.
– I min avhandling har jag undersökt matematikundervisningen, men den studie jag gjort kan man göra i alla ämnen, säger Marcus Sandborgh.
LÄS ÄVEN
Så gör han matten konkret för eleverna
Debatt: Sluta behandla taluppfattning som ett separat moment
