Här får eleverna tid att lyckas

Det surrar från en skruvdragare och skriker lite från en slipmaskin när yrkesläraren Urban Dahlin och eleven Oscar Thunman tar emot i entrén till bygghallen. Här på Hahrska gymnasiet i Västerås pågår undervisning för elever på programmet fastighet och byggnation inom den anpassade gymnasieskolan. Totalt är det tolv pojkar och två flickor i de fyra årskurserna. Oscar Thunman ger nytt liv till slitna utemöbler genom att slipa och stryka på olja.

– Måleri och att vara här i bygghallen är roligt. Jag är helst inomhus så gräsklippning och snöskottning, som vi gör ibland, gillar jag inte. Jag kommer att sakna skolan och lärarna jättemycket när jag har slutat. Men jag kommer och hälsar på, säger Oscar Thunman och tittar mot sin lärare som nickar bekräftande.

Längre in i salen finns färdiga produkter som eleverna har tillverkat. Det är blomlådor, fågelholkar och bänkar.

– När vi gör det här får eleverna mäta, lära sig om materialval och färger. Vi har en marknad där vi säljer sakerna. Då får vi med hela kedjan från tillverkning till försäljning. Det ökar motivationen hos eleverna. För pengarna gör vi något tillsammans, exempelvis går på restaurang, berättar Urban Dahlin.

Kollegan Hans Fischer har arbetat i elva år som yrkeslärare på Hahrska gymnasiet. De första åren undervisade han på det nationella bygg- och anläggningsprogrammet och de fem senaste åren är han på fastighet och byggnation, som vänder sig till elever med intellektuell funktionsnedsättning eller förvärvad hjärnskada.

– Här är det så klart mer anpassning då eleverna har väldigt olika förmågor. Det är lite lugnare då det är mindre grupper, men för oss lärare är det fullt upp eftersom undervisningen anpassas mycket utifrån varje elev. Jag trivs bra med den här gruppen. Det är givande att se att eleverna utvecklas och får ökat självförtroende.

Bland de yrkesämnen som ingår i det fyraåriga programmet finns bygg och anläggning, fastighetsskötsel, lokalvård, material och verktyg samt service och bemötande.

Betygen som ges är från A-E.

– Vi ger inga F på anpassad gymnasieskola. Betygen är ingen stor sak för de flesta eleverna eller för oss som lärare. Men det går bra betygsmässigt för de flesta. Fokus här är att eleverna utvecklas och blir mer självständiga inför examen, säger Urban Dahlin. 

Man kan inte vara fyrkantig men man behöver leverera fyrkantigt för eleverna.

I början av varje läsår genomförs byggrundan. Då är eleverna från anpassat gymnasium tillsammans med eleverna som går bygg- och anläggningsprogrammet. Det är ett sätt att lära känna varandra och ta del av de olika yrkesinriktningarnas innehåll.

Att få tag i APL-platser kan vara svårt inom nationella yrkesprogram och här på anpassad gymnasieskola är det ofta en ännu större utmaning när det gäller att ordna platser och få det att fungera.

– På byggen fungerar det oftast inte på grund av högt tempo och komplicerade uppgifter. Men vi har en del elever som är ute inom fastighetsskötarbranschen. Men då behöver det vara elever som är beredda att gå upp tidigt och som vågar följa med gubbarna ut och jobba. Det finns elever som fixar det. Det handlar mest om yttre fastighetsskötsel. Det brukar passa våra elever bra, som att räfsa, rensa rabatter och måla staket, säger Urban Dahlin, som har 25 års erfarenhet av att arbeta med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning.

Totalt ingår 22 veckor APL, som genomförs i årskurs 3 och 4. Förberedelserna är noggranna.

– Vi går igenom att de behöver passa tider, ha med sig matlåda och var bussen går. Jag följer med till busshållplatsen ibland och visar var den ligger inför APL och jag kan vara med på arbetsplatsen några dagar i början av perioden. Men det är inte alla elever som kan eller vågar göra APL. De får uppgifter här på skolan.

Handledarna på arbetsplatserna har stor betydelse för hur APL fungerar.  

– Det krävs mycket stöd för att det ska fungera på en arbetsplats för våra elever. Det gäller att hitta handledare som är intresserade av ungdomar och som har ett hjärta för att stötta andra. Ofta är det slimmat ute i arbetslivet med högt tempo och då kan det bli svårt att hinna med att handleda våra elever.

Oscar Thunman har haft APL inom LSS och daglig verksamhet.

– Jag och min handledare har varit hos pensionärer i Hallstahammar och bytt glödlampor och ordnat med brandlarm. Det har fungerat bra och det blir nog mitt jobb, säger han.

Betygen är ingen stor sak för de flesta eleverna eller för oss som lärare.

Lars Rydberg ska ut på APL i trean nu i höst. Han bygger en ram till en lekstuga.

– Jag valde mellan naturbruk och det här programmet. Det går bra att bygga olika saker här, säger han och håller i ramen som ser helt perfekt ut.

Tydlighet och fasta rutiner är ledord på programmet. På en vägg i bygghallen finns bildstöd för olika verktyg och hjälpmedel som lövblås, sekatör och skruvdragare. En elev som ska börja i höst har dagens individuella schema uppsatt på väggen. Här finns även scheman i olika färger för de olika årskurserna.

– Rasten är värst för en del elever. Det blir otryggt när de inte vet vad de ska göra, säger Urban Dahlin.

Terese Andersson är speciallärare på Hahrska gymnasiet med behörighet mot intellektuell funktionsnedsättning. Hon undervisar i svenska, historia, samhällskunskap, religionskunskap och estetisk verksamhet på anpassad gymnasieskola och har tidigare erfarenhet från högstadiet och nationella gymnasieprogram.

– Den stora skillnaden är att jag här än mer behöver vara tydlig, strukturerad och beredd på att ställa om mig när det gäller undervisning i anpassad skolform. Man kan inte vara fyrkantig som pedagog, men man behöver leverera fyrkantigt för eleverna. Alla människor har olika förmågor och vår uppgift här på skolan är att plocka fram dem.

Som lärare måste hon vara beredd att kasta om i sin planering.

– Vad som är prio kan förändras. Det kanske har varit en konflikt på rasten och då måste vi reda ut det. Det sociala kan vi aldrig lyfta bort.

”År 5” är ett begrepp som lärarna här använder när det är dags att lämna anpassad gymnasieskola och träda in i vuxenlivet. 

– Det är svårt att få jobb för den här gruppen. Många gånger blir det daglig verksamhet inom LSS, som finansieras av Försäkringskassan. En del av våra elever gör även APL på sådana platser och det kan vara olika svårighetsgrad i uppdragen. Viss chans kan det finnas till att få jobb inom yttre fastighetsskötsel, säger Urban Dahlin.

Han berättar att ingen elev har gjort APL eller fått jobb på en traditionell byggarbetsplats.

– Egentligen borde det här programmet byta namn till fastighetsskötsel. 

Liam Ekberg, som går i årskurs 2, arbetar med några bänkar. Han trivs på skolan och motiverar med flera ord:

– Trevligt, bra vänner, tacksam, bra skollunch och bra bygglärare.

Runt halsen har han blå hörlurar.

– Jag lyssnar på gangsta rap, säger han bestämt.

– Det där försöker man att styra undan, kommenterar Hans Fischer och skrattar.

LÄS ÄVEN:

De ger yrkeseleverna självförtroende