”APL och skolan måste hänga ihop”

Ett simuleringsrum på Almåsgymnasiet i Borås. Till vänster läraren Eva-Marie Brofjärd. Foto: Emelie Asplund.

Elevernas erfarenheter från APL behöver matchas mer med lärandet i skolan. Det beskriver yrkesläraren Jason Patrick Stanley i en bok om yrkesutbildning.
– Vi behöver bygga en bro mellan skolvärlden och APL, säger han.

Samspelet mellan elevernas lärande i skolan och på APL måste stärkas. Det är ett budskap i ett kapitel i boken ”Att forma undervisning i yrkesutbildning”.

– Vi behöver bygga en bro mellan skolvärlden och APL och de två olika arenorna. Det kan ibland vara för mycket skilda världar, säger Jason Patrick Stanley, utvecklingsledare och yrkeslärare på Angeredsgymnasiet, som har skrivit kapitlet tillsammans med forskaren Susanne Gustavsson.

De beskriver hur man kan uppnå autentiska yrkesrelaterade lärmiljöer i skolan. Något som bland annat beror på vilka lokaler och andra förutsättningar som finns. Fordonshallen där eleverna lagar bilar åt kunder är exempel på en autentisk lärmiljö.

Patrick Stanley.

Autentisk situation

Ett annat exempel från vård- och omsorgsprogrammet visar hur en autentisk lärmiljö kan uppnås med rollspel. Vid ett tillfälle var det en elev som utifrån sin erfarenhet på APL upptäckt brister i hur personalen arbetar med munhygien. Sedan, på skolan, gestaltade hon på en vårddocka hur en tandprotes ska tas ut och rengöras. En yrkeslärare fungerade som handledare och en elev gav röst åt dockan.

– Eleven upplevde situationen som väldigt autentisk. Många elever säger att simuleringar på skolan inte är på riktigt men vi försöker att göra det autentiskt och det kan fungera, säger Jason Patrick Stanley.

Trots exempel på autentiska situationer i skolan avseende yrkeskunnande så anser Jason Patrick Stanley inte att vissa APL-veckor kan ersättas med skolförlagd utbildning.

– Att lära sig en om yrkeskultur kan man bara göra på en arbetsplats. Men man behöver kvalitetssäkra APL bland annat genom handledarutbildning.

Uppstår en kulturkrock

Ibland kan det bli en slags krock mellan det eleven har lärt sig på skolans yrkeskurser och erfarenheterna under APL.

– Det är till exempel inte alltid som vård- och omsorgsboenden följer basala hygienrutiner som man ska och som eleverna har lärt sig. Det kan bli förvirrande för eleverna. Man lär sig en sak i skolan men när man kommer ut till arbetsplatsen kan det bli en slags kulturkrock. Att det brister på arbetsplatsen kan till exempel bero på att det är svårt att få personal med rätt utbildning, säger Jason Patrick Stanley, som undervisar på vård- och omsorgsprogrammet.

Matchas med lärandet

Under trepartssamtalet är en viktig del att lyssna på vad eleverna har lärt sig för att få en bra koppling till undervisningen i skolan.

– Elevens erfarenheter på APL behöver matchas med lärandet i skolan. Här är även gymnasiearbetet ett bra sätt att arbeta med fall kopplat till APL.

Avgörande för att bygga broar mellan skolförlagd yrkesutbildning och APL är även tillgången på bra handledare.

– På vårt vård- och omsorgscollege har vi gjort ett omfattande arbete med bedömningsblanketter, som matchar olika yrkeskurser och ämnen. Det har fungerat bra men samtidigt beror det en del på hur handledarna tolkar de här blanketterna och de olika målen.  

  • Rubriken på kapitlet i boken ”Att forma undervisning i yrkesutbildning” är ”Yrkesrelaterade autentiska lärmiljöer i skola och på arbetsplats”.

LÄS MER:

Trepartssamtal som skapar trygghet