Dagens värmande och uppskattade nyponsoppa, av köksläraren Örjan Benjaminsson.
Till startsidan
Eleverna Vidar Gustafsson, Wilma Nyström, Tuva Jonsson, Max Jensen och Albin Fröling längst till höger, har full koll på dagens matlagning. Foto: Darren Hamlin.
Reportage När restaurangbranschen är i gungning hittar restauranglärarna på Jämtlands gymnasium nya vägar för att säkra elevernas framtid. Sedan ett år tillbaka har eleverna möjlighet att välja ”aktiviteter och upplevelser” som individuellt tillval. Ett gott val, visar det sig.
Vinden tilltar i styrka och snön yr ordentligt över samlingsplatsen vid Yttergärde i Oviken, cirka 45 minuters bilväg från Östersund. Men eleverna från restaurang- och livsmedelsprogrammet på Jämtlands gymnasium Fyrvalla knorrar inte, de arbetar noggrant vidare med sina förberedelser. Träklabbarna i eldkorgarna tänds på liksom den stora grillen där kannorna med kokkaffe snabbt kommer på plats. Stekhällens ben skruvas fast och gasolbehållarna kontrolleras, och alla fat och bunkar med korv, ris, kyckling och andra ingredienser till dagens paella-lunch hämtas ner från minibussarna som står parkerade uppe vid ett auktionsverk strax intill.
– Vi har lagat mat ute här förr och har man bara bra kläder så är det helt okej, säger eleven Vidar Gustafsson medan han vakar över grillens lågor.
– Ja det är både kul och mysigt att laga mat över eld, tillägger klasskamraten Tuva Jonsson, som också går på restaurangprogrammet, med inriktning servering.
Hon berättar att hon tidigare har varit med och lagat mat ute, bland annat på Åre höstmarknad, utanför skolan och på flera andra platser.
Dagens värmande och uppskattade nyponsoppa, av köksläraren Örjan Benjaminsson.
Dagens uppdrag är att tillaga lunch till eleverna som har jakt och viltvård som tillval. Det gänget har tillsammans med sina lärare just begett sig ut i skogen för att sätta upp mink- och mårdfällor, placera ut viltfoder och öva på att skjuta. Om några timmar, vid elvasnåret, ska de vara tillbaka på samlingsplatsen och då ska lunchen stå redo.
Uppdraget är en del av den eventsatsning som skolan numera erbjuder eleverna som individuellt val. Detta för att öka deras chanser att få jobb efter utbildningen, i en bransch som numera på många håll är i gungning och där många restauranger i länet gått i konkurs.
– Vi satsar mycket på att laga mat utomhus och skapa event och arrangemang i miljöer där de normala förutsättningarna för matlagning inte finns, till exempel som här i Yttergärde där det varken finns vatten eller el, även om här är lite lyxigt ändå med en färdig grillplats som vi kan använda, säger Mattias Barkenfelt som är en av lärarna på restaurang- och livsmedelsprogrammet och som även håller i dagens individuella valtimmar.
– Restaurangbranschen är tuff, att erbjuda eleverna det här kan förhoppningsvis göra dem mer anställningsbara i framtiden, tillägger han.
Vår förhoppning är att göra eleverna mer anställningsbara i framtiden.
Trots att eldarnas lågor sprider en del värme i snöyran så är det fortfarande ganska kyligt, i synnerhet om man inte rör så mycket på sig. Men Örjan Benjaminsson, en annan av lärarna på restaurang- och livsmedelsprogrammet, har tagit med sig egentillagad nyponsoppa som värms upp på eldstaden. En stund senare får eleverna en välförtjänt paus och greppar muggarna med den rykande, heta soppan. Den värmer gott och smakar himmelskt. Förklaringen till det där lilla extra är blodapelsinpuré, vilket Örjan Benjaminsson avslöjar att han brukar blanda i som extra smaksättare.
Köksläraren Örjan Benjaminsson är också den som la grunden till eventupplägget för det individuella valet och berättar att de testar sig fram för att hitta rätt.
– I början var det många elever som tolkade det som att vi skulle vara ute och tälta, inte att serva andra. Vi är fortfarande i startgroparna kan man väl säga, men vi är på god väg, och att ha jakt och viltlärarna som partners passar perfekt eftersom eleverna redan känner varandra, säger han.
Förutom att samarbeta med jakt och viltgänget har de även samarbete med andra, exempelvis hotellet Frösö Park. Örjan Benjaminsson berättar vidare att de även har arrangerat luciaevenemang på torget och byggt upp en utestation i form av en miniskog där de serverat köttsoppa.
Eleverna hjälper till både med förberedelser, matlagning och servering. Här ser Tuva Jonsson, Max Jensen och Greta Viklund till att inget kokar över. Foto: Darren Hamlin.
Numera erbjuds alla på skolan ”aktiviteter och upplevelser” som individuella val, och det är extra lyckat att alla får vara med, påpekar Örjan Benjaminsson.
– Det blir en ny värld som öppnas. Exempelvis har vi haft några tjejer från ekonomiprogrammet som varit med och de tyckte det var fantastiskt att få göra något sådant här på skoltid, att inte bara sitta i skolbänken hela tiden, säger han.
Han berättar också att elever från andra program än restaurang- och livsmedelsprogrammet ibland har andra ingångar kring det hela jämfört med hans egna elever.
– Exempelvis började tjejerna från ekonomiprogrammet räkna på hur mycket ett event kostar, vad som krävs rent ekonomiskt. Så de lär av varandra, säger han.
Vi satsar på miljöer där de normala förutsättningarna för matlagning inte finns.
Eventlektionerna sker dock inte enbart på plats ute i vildmarken eller utanför skolan, lektionerna innehåller även förberedelser av olika slag. Exempelvis har dagens lunchmat förberetts på skolan, bland annat har kycklingen styckats och riset har kokats i förväg. Eleven Greta Viklund berättar att de oftast även förbereder grönsaker på skolan samt beräknar portioner och bestämmer vilka redskap som måste tas med. Ibland är de även ute på eventplatsen innan för att reka.
Greta Viklund berättar att hon inte är någon ”pluggmänniska” men att restaurangprogrammet passar henne bra, liksom det individuella valet med event.
– Jag vill lära mig mer om event och det här en bra erfarenhet. Dessutom är det mina yrkeslärare som håller i det så vad kan gå fel, säger hon och tillägger att hon dessutom uppskattar att träffa elever från andra program, exempelvis de som har jakt och viltvård.
– Det är en gemenskap och man får en insikt i vad de andra gör. De på jakt och viltvård exempelvis, de kanske slaktar ett djur som vi sedan kan tillaga, säger hon.
Hon går på restaurangprogrammets inriktning för servering eftersom hon tycker att det är extra kul med gästbemötande och problemlösning. Var hon hamnar efter skolans slut återstår dock att se.
– Jag kan tänka mig att säsonga, både i Sverige och utomlands. Jag gillar att se mig omkring, säger hon innan hon går tillbaka för att hjälpa de andra med lunchförberedelserna.
Läraren Mattias Barkenfelt, till höger, hoppas ge eleverna bättre förutsättningar för en<br />framtida anställning. Till vänster köksläraren Köksläraren Örjan Benjaminsson. Foto: Darren Hamlin.
För närvarande är det 32 elever från olika program på gymnasiet som har valt event som individuellt val. I regel ses de tre timmar per vecka, men enligt läraren Mattias Barkenfelt blir det ofta mer tid än vad som uppges i schemat.
– Jag brukar säga att de får ha
ett öppet sinne för det, sådana här uppdrag som det i dag tar tid. Då är tre timmar lite lite, bara resan hit och tillbaka tar 1,5 timme, säger han.
Paellan på den stora stekhällen börjar bli klar, det puttrar och ryker, och doften av maten sprider sig över området. Eleverna dukar fram tallrikar, glas och bestick samtidigt som ett gäng kanadagäss skriande kommer flygande i vinkelformation där uppe i skyn. Backen ner mot viken ligger vit, men det har klarnat upp och solen tittar fram. Plötsligt ropar Mattias Barkenfelt till. ”Titta”, säger han och pekar. På andra sidan Myrviken vandrar en älg i sakta mak. Det som knakar och låter i skogen precis intill är dock ingen älg. Det är jakt och viltgänget som hungriga kommer tillbaka till grillplatsen. De blir snabbt serverade av maten och efterföljande kaffe. Det finns även kvar av Örjan Benjaminssons uppskattade special-nyponsoppa för dem som så önskar.
När alla är mätta och belåtna är det dags att avsluta och plocka ihop. Men än återstår många arbetstimmar för restaurangeleverna. När de kommer tillbaka till skolan är det dags att ta itu med nästa arbetsinsats – kvällens bjudning på skolan där det vankas skaldjursbuffé.
– Vi åker direkt till köket och slutar först klockan elva, eller kanske 01. You never know, säger Vilma Nyström, medan hon plockar ihop det sista ute i Oviken.
Nyheter Pontus Bäckström ser tydliga tecken på att industritekniska programmet har hög status i flera kommuner.
Forskning Elevernas erfarenheter från APL behöver matchas mer med lärandet i skolan. Det beskriver yrkesläraren Jason Patrick Stanley i en bok om yrkesutbildning.
Nyheter Åsa Carlson Gaggiotti, finsnickerilärare på S:t Eriks gymnasium, har utsetts till ”Årets yrkeslärare” i Stockholmsregionen under Yrkes-SM.
Nyheter Varför ökar elevernas intresse för yrkesprogram? Svaret: De jobb som yrkesprogrammen leder till är mindre hotade av AI. Två av tre gymnasielever är av den åsikten.
Debatt Yrkesläraren Björn Velander efterlyser större ansvar från branschen för att göra yrkena tydligare för unga.
Nyheter Yrkes-SM har slagit nytt rekord med antal besökare och uppvisade yrken. Engagemanget i år har varit enormt, berättar Björn Nilsson, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.
Panelen Vilken typ av läromedel använder du dig av, är det egenproducerat eller färdiga läromedel? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Fler elever ska lockas till yrkesprogram och färre hoppa av. Därför inför Stockholms stad körkortsstipendier – en satsning på 3,4 miljoner kronor.
Nyheter Branscherna måste synas mer, erbjuda APL-platser och visa eleverna vilka jobb de kan få, manar Björn Velander, yrkeslärare i Halmstad.
Lektionstipset När undervisningen närmar sig verkligheten blir steget ut i arbetslivet kortare. Här används rollspel för att förbereda eleverna inför både gymnasiearbete och APL.
Nyheter Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program.– Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta, säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.
Debatt APL är avgörande för yrkesutbildningarnas kvalitet – men förutsättningarna brister, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Nyheter Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv menar att ökat samarbete med företagen stärker både kvaliteten och elevernas chanser till jobb.
Gästkrönika Snart pensionerade yrkesläraren Hans Kristiansson, Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby, ser tillbaka på elever, minnen och vad som egentligen räknas.
Nyheter En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.
Nyheter En ny forskarskola i yrkesdidaktik är på väg att starta. Satsningen ska stärka forskningen om yrkesutbildning, lärarutbildning och arbetsliv.
Nyheter När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur?
Debatt Omvårdnad ska gälla alla – från vaggan till graven. Men i ny kurslitteratur för omvårdnadsprogrammet lyser hbtqi-personer nästan helt med sin frånvaro., skriver Marion Englaborn.
Krönika Frågan är om mer tydlighet alltid är svaret, skriver Martin Harari Thuresson.
Reportage När restaurangbranschen är i gungning hittar restauranglärarna på Jämtlands gymnasium nya vägar för att säkra elevernas framtid.
Forskning Lärarna är tydligare i undervisningen och eleverna blir mer självgående. Det är några vinster med ett projekt där lärare utvecklar APL i samverkan med specialpedagoger, handledare och forskare.
Nyheter Utbildningsformen "nationella utbildningar" har redan spridits till 64 platser i landet – nu tillförs nya medel som kommer leda till fler utbildningar de kommande åren.
Lektionstipset Yrkesläraren Mikael Granbom och hans kollegor har undervisat sina elever genom att bygga en stor villa, som nu står färdig för försäljning.– Med stöd från kommunen och skolledningen så är det superroligt. Och det blir en jättebra utbildning, säger han.
Nyheter Hur håller man sig uppdaterad om branschen och vilken arbets-kompetens efterfrågar arbetslivet? Vi bad tre yrkeslärare svara.
Nyheter Regeringen vill gå vidare med idén att införa yrkesprov på alla yrkesprogram – efter att ha fått stöd för idén hos en överväldigande majoritet av remissinstanserna.
Nyheter Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever: "Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer."
Nyheter Regeringen backar från förslaget om nya yrkesprogram med mindre teori efter hård kritik från fack och näringsliv.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Nyheter Andelen elever som driver UF-företag ökar mer än någonsin tidigare. Den största ökningen sker på yrkesprogrammen.
Nyheter Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen.
Nyheter På initiativ av Eva Bida och Malin Källgren blev barnskötare en del av yrkes-SM
Nyheter Yrkesprogrammen avvecklas successivt i Stockholm och marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån behovet av yrkesutbildade, enligt Nätverket för en likvärdig skola.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Lektionstipset Helen Lindquist och hennes kollegor har utvecklat en självskattningsmodell för samtal med elever under APL, som kan användas på flera yrkesprogram.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Reportage Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Lön I dag tjänar yrkeslärare i snitt 42 842 kronor i kommunal sektor och 41 297 kronor i privat, visar siffror från en granskning av Vi Lärare.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.
Fokus Varför ska man nivågruppera? Samuel Genemo menar att rättvis undervisning inte alltid handlar om likabehandling.
Nyheter Heléne Wissing har utsetts till Årets yrkeslärare för insatserna på anpassad gymnasieskola.
Fokus Några elever halkar efter. Andra sitter uttråkade av tiden. Mellan dem står läraren – chanslös. I Yrkeslärarens granskning vittnar lärare om ett skriande behov av nivågrupperingar.
Nyheter Han var fullt behörig men fick inte ens chansen. I stället anställdes en yngre, obehörig kvinna. Facket kräver nu över en miljon i skadestånd av Umeå kommun.
Nyheter Skolverkets nya rapport visar att allt fler som gått en yrkesutbildning inom Komvux får jobb efter studierna, särskilt inom vård och transport.
Nyheter Elever vill bli något som inte kan ersättas av AI. Det är en av anledningarna till att fler söker sig till yrkesprogram, enligt Pontus Slättman på WorldSkills Sweden.
Nyheter Efter upprepade brister i APL tar Praktiska Gymnasiet ett nytt grepp. Nu ska fem samordnare stärka samarbetet mellan skola och företag.