Regeringen backar om nya yrkesprogram

Regeringen väljer att backa från förslaget om nya gymnasiala yrkesprogram med lägre studietakt och mindre undervisning i teoretiska ämnen. När lagrådsremissen ”Bättre villkor för yrkesutbildning” nu presenteras finns idén inte längre med. Orsaken är att förslaget mötte stark kritik, berättar gymnasieminister Lotta Edhom (L). 

– Utredningen föreslog en ny typ av mindre omfattande yrkesprogram för obehöriga elever. Den har vi valt att inte gå vidare med, bland annat eftersom det fick kritik från såväl fack som arbetsgivarförbund. Regeringen analyserar därför vilka andra åtgärder som skulle kunna vidtas istället, exempelvis åtgärder för att öka kvaliteten för elever i introduktionsprogrammen.

Skeptiska lärare

Yrkeslärarna Eva Bida och Magnus Fast på Torekällsgymnasiet var båda skeptiska när förslaget om nya yrkesprogram presenterades, vilket framgick i en debattartikel i tidningen Yrkesläraren:

”En av de största utmaningarna vi ser är hur teoretiska inslag hanteras i yrkesutbildningen. I dagens yrkeskurser ingår redan mycket teori, som planering, dokumentation och utvärdering i både tal och skrift. Om eleverna antas till yrkesskolan utan förkunskaper i exempelvis svenska och matematik kan detta skapa svårigheter att tillgodogöra sig utbildningen fullt ut. Yrkesutbildningar kräver goda teoretiska kunskaper för att kunna omsättas i praktiken.”

Eva Bida och Magnus Fast såg även vissa fördelar med förslaget.

”Trots utmaningarna kan yrkesskolan vara en lösning för att minska sysslolöshet bland ungdomar. I exempelvis Södertälje står många elever utan behörighet till gymnasiets nationella program. För dessa ungdomar kan yrkesskolan bli en möjlighet att hitta en väg till sysselsättning och en framtid på arbetsmarknaden.”

Vill införa nationellt yrkesprov

Medan förslaget om nya yrkesprogram skrotas, går regeringen vidare med flera andra delar av utredningen. Ett av de mer genomgripande förslagen är att ersätta dagens gymnasiearbete på yrkesprogrammen med ett nationellt yrkesprov, som Skolverket ska utforma i nära samarbete med berörda branscher.

Enligt Lotta Edholm skulle en lösning dels bidra till större likvärdighet mellan utbildningar i olika delar av landet, dels ge arbetslivet ett tydligare inflytande över proven så att de bättre motsvarar vad branscherna faktiskt anser att eleverna behöver kunna.

– För att möta kompetensbristen behöver Sverige fler yrkesutbildade personer. Därför inför vi yrkesprov i gymnasieskolans yrkesprogram, vilket kommer att höja kvaliteten och ge tydliga signaler till arbetsgivare om elevernas yrkeskunnande. 

En tidigare utredning föreslog att yrkesprovet skulle införas redan våren 2028, men regeringen flyttar nu fram införandet till höstterminen samma år.

Möjliggör smala utbildningar

Lagrådsremissen öppnar också för att undervisning i yrkesämnen ska kunna läggas ut på entreprenad till en offentlig huvudman. I lagrådsremissen framgår det att syftet är att göra det lättare att erbjuda smala utbildningar, och samtidigt göra det möjligt för elever att läsa vissa yrkesmoment i en annan kommun än den där de går sin vanliga gymnasieskola.

– Det gör att färre elever behöver flytta för att kunna gå den utbildning de önskar, säger gymnasieminister Lotta Edholm i ett pressmeddelande.