Arbetet är i full gång. Foto: Privat.
Till startsidan
Krönika En gammal röjsågsmotor under en bänk blev startskottet. När eleverna ville experimentera såg jag ett lärtillfälle, som smittade av sig på hela klassen. Här formades förmågan att våga prova och lösa problem. Guld värt i arbetslivet, skriver Hans Kristiansson, yrkeslärare i Ronneby.
Eleverna måste tidigt lära sig att tänka själva, våga lita på sig själva och ibland tänka utanför "boxen", som det lite vårdslöst heter. Det kan vara moment som inte ligger inom kurserna, men det kan ändå vara ”life skills”. Jag kan erkänna att jag inte alltid följer Skolverket och deras önskan om att göra si eller så. Jag har jobbat så många år ute i ”verkligheten” och kan göra en bedömning utifrån att allt inte är svart eller vitt. En elev som tänker själv, och har ett konsekvenstänkande om vad som händer i nästa steg när han eller hon är klar med ett moment, är en guldklimp för vilket företag eller vilken underhållsverkstad som helst. Min uppgift som yrkeslärare är att få eleverna att våga och att utmana.
Arbetet är i full gång. Foto: Privat.
Exempelvis hade jag under förra terminen en svetselev och en "driftare" (drift och underhåll) som undrade varför jag hade sparat en gammal motor till en röjsåg i hyllan under arbetsbänken. Jag förklarade att jag är smålänning – vi kastar aldrig någonting som kanske kan komma till nytta längre fram. När vet man aldrig, men det är dumt att skrota något som hjälpligt fungerar. Allt går att fixa. Det kostar bara olika mycket.
Några elever frågade om de fick ta den och bygga något kul.
Lärtillfälle!
– Börja ni med att försöka få igång den, kontrade jag. Efter tio minuter hade de varit hemma i svetselevens pappas garage och hämtat bensin, och jag hörde knattret från den gamla röjsågens ljuddämpare ute på skolans baksida.
De hade även hittat en gammal cykel som de undrade om de fick montera motorn på. Cykeln hade sett sina bästa dagar, med sliten sadel, krokigt styre och inga skärmar.
– Okej, sa jag, men gör det seriöst nu. Ta fram ritningar i CAD med alla mått och förklara sedan för mig hur ni tänker genomföra det här.
Framåt eftermiddagen kom de tillbaka och undrade om jag hade någon gammal, skrotad 180-millimeters vinkelslip liggande någonstans.
– Du som samlar på allt skrot, lade de flinande till.
Min följdfråga blev naturligtvis vad de skulle ha en gammal slipmaskin till.
– Vinkelväxeln! svarade de unisont.
Självklart hade jag en skrotad vinkelslip, modell större, som de kunde dissekera och ta delar ifrån.
Nu blev det dags att tillverka en koppling mellan röjsågsmotorn och vinkelväxeln från slipmaskinen, och dessutom tillverka ett stabilt motorfäste. Här börjar övriga elever stryka omkring och undra lite vad som försiggår; några skakar på huvudet medan andra nyfiket kommer med frågor om hur det är tänkt att fungera. Det här triggar hela klassen – kan de, så kan väl vi!
Det blev en del maskinbearbetning – svarvning, fräsning och borrning – för att tillverka en adapter som passade mellan motor och ”växellåda”. Kedjeskydd skulle tillverkas, bromsarna på cykeln skulle fixas till och säkerheten, har jag hamrat in i eleverna, den kommer ALLTID först. Cykelkedjan kom från Biltema och drevet från en barncykel som någon hyresgäst i närområdet hade kastat i skrotcontainern bakom skolan. Grejerna lirade inte riktigt ihop på första försöket, men gör man inga fel lär man sig nog heller inte lika bra. Det behövdes en spännrulle med någon form av kullager i för att kedjan inte skulle hoppa av, liksom lite svetsning av motorfästen och kedjeskydd.
Det är i skolans värld man ska göra fel och sedan ta med sig resultatet ut i yrkeslivet, så att man slipper upprepa felen där.
I veckan var det provkörning. Choken ”krabbade” (småländskt uttryck när något strular) och motorn misständer lite, men en provrunda på en ytterst begränsad yta genomfördes. Ja, lite barnsjukdomar har väl alla nya projekt…
Det känns kul att kunna jobba med eleverna på ett sätt där de mer eller mindre undervisar sig själva. Om de har drivet och nyfikenheten kan de bli precis vad de vill – hela livet är en enda lång utbildning! För oss yrkeslärare gäller det bara att trycka på rätt knappar...
Hans Kristiansson är legitimerad yrkeslärare på industritekniska programmet i Ronneby.
Nyheter Pontus Bäckström ser tydliga tecken på att industritekniska programmet har hög status i flera kommuner.
Forskning Elevernas erfarenheter från APL behöver matchas mer med lärandet i skolan. Det beskriver yrkesläraren Jason Patrick Stanley i en bok om yrkesutbildning.
Nyheter Åsa Carlson Gaggiotti, finsnickerilärare på S:t Eriks gymnasium, har utsetts till ”Årets yrkeslärare” i Stockholmsregionen under Yrkes-SM.
Nyheter Varför ökar elevernas intresse för yrkesprogram? Svaret: De jobb som yrkesprogrammen leder till är mindre hotade av AI. Två av tre gymnasielever är av den åsikten.
Debatt Yrkesläraren Björn Velander efterlyser större ansvar från branschen för att göra yrkena tydligare för unga.
Nyheter Yrkes-SM har slagit nytt rekord med antal besökare och uppvisade yrken. Engagemanget i år har varit enormt, berättar Björn Nilsson, projektledare för Yrkes-SM på WorldSkills Sweden.
Panelen Vilken typ av läromedel använder du dig av, är det egenproducerat eller färdiga läromedel? Vi bad tre lärare att svara.
Nyheter Fler elever ska lockas till yrkesprogram och färre hoppa av. Därför inför Stockholms stad körkortsstipendier – en satsning på 3,4 miljoner kronor.
Nyheter Branscherna måste synas mer, erbjuda APL-platser och visa eleverna vilka jobb de kan få, manar Björn Velander, yrkeslärare i Halmstad.
Lektionstipset När undervisningen närmar sig verkligheten blir steget ut i arbetslivet kortare. Här används rollspel för att förbereda eleverna inför både gymnasiearbete och APL.
Nyheter Kan en litteraturlista få fler yrkeselever att läsa? På Sågbäcksgymnasiet har en yrkeslärare och en bibliotekarie tagit fram en egen “kanon” – anpassad efter varje program.– Skönlitteratur kan ge eleverna flera perspektiv som det teoretiska har svårt att lyfta, säger yrkesläraren Alexandra Ekwall.
Panelen När elever behöver extra stöd blir kontakten med hemmet avgörande – men hur gör man det i praktiken och hur mycket tid kan det krävas? Vi frågade fyra lärare.
Debatt APL är avgörande för yrkesutbildningarnas kvalitet – men förutsättningarna brister, skriver yrkeslärarna Linda Wannerö Avramidou och Pernilla Öhberg.
Nyheter Yrkesprov är inget nytt på ETG College. Där har eleverna testats mot branschens krav i över ett decennium.
Nyheter Johan Olsson, policyexpert på Svenskt Näringsliv menar att ökat samarbete med företagen stärker både kvaliteten och elevernas chanser till jobb.
Reportage För yrkeslärarna Mehrzad Yarbakht och Ricardo Cuadra är föräldrakontakt inget som enbart sätts in vid kris. Det är ett långsiktigt arbete som börjar redan första veckan i ettan, för alla elever. Resultatet är ökad närvaro, tryggare elever och färre konflikter.
Gästkrönika Snart pensionerade yrkesläraren Hans Kristiansson, Gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby, ser tillbaka på elever, minnen och vad som egentligen räknas.
Nyheter En ny analys från Skolverket visar att ekonomiprogrammet ger högst löneutfall. Därefter kommer VVS, medan barn- och fritidsprogrammet har lägst löneinkomst.
Nyheter En ny forskarskola i yrkesdidaktik är på väg att starta. Satsningen ska stärka forskningen om yrkesutbildning, lärarutbildning och arbetsliv.
Nyheter När högskolebehörigheten återinfördes på yrkesprogrammen blev utmaningen ännu större för eleverna. Här krävs att ämneslärare och yrkeslärare arbetar mot samma mål. Men hur?
Debatt Omvårdnad ska gälla alla – från vaggan till graven. Men i ny kurslitteratur för omvårdnadsprogrammet lyser hbtqi-personer nästan helt med sin frånvaro., skriver Marion Englaborn.
Krönika Frågan är om mer tydlighet alltid är svaret, skriver Martin Harari Thuresson.
Reportage När restaurangbranschen är i gungning hittar restauranglärarna på Jämtlands gymnasium nya vägar för att säkra elevernas framtid.
Krönika Yrkesprogrammen ska lösa allt – men utan mer tid och stöd. Är det rimligt? Anna-Karin Hallonsten om ökade krav och pressen på yrkeslärarna.
Nyheter I dag finns ingen nationell gräns för hur mycket lärare ska undervisa. Nu föreslår regeringen ett högre maxtak för yrkeslärare än för andra gymnasielärare, något som väcker kritik.
Forskning Lärarna är tydligare i undervisningen och eleverna blir mer självgående. Det är några vinster med ett projekt där lärare utvecklar APL i samverkan med specialpedagoger, handledare och forskare.
Debatt När yrkesprov likställs med gymnasiearbetet förändras yrkeslärarens uppdrag i grunden, skriver forskaren Martina Wyszynska Johansson.
Nyheter Utbildningsformen "nationella utbildningar" har redan spridits till 64 platser i landet – nu tillförs nya medel som kommer leda till fler utbildningar de kommande åren.
Lektionstipset Yrkesläraren Mikael Granbom och hans kollegor har undervisat sina elever genom att bygga en stor villa, som nu står färdig för försäljning.– Med stöd från kommunen och skolledningen så är det superroligt. Och det blir en jättebra utbildning, säger han.
Nyheter Hur håller man sig uppdaterad om branschen och vilken arbets-kompetens efterfrågar arbetslivet? Vi bad tre yrkeslärare svara.
Nyheter Regeringen vill gå vidare med idén att införa yrkesprov på alla yrkesprogram – efter att ha fått stöd för idén hos en överväldigande majoritet av remissinstanserna.
Nyheter Att skriva så att alla förstår är ingen självklarhet bland Karolina Karlssons elever: "Det är livsviktigt i vårt yrke. Annars kan det uppstå allvarliga komplikationer."
Nyheter Regeringen backar från förslaget om nya yrkesprogram med mindre teori efter hård kritik från fack och näringsliv.
Krönika Tänk om motivation inte är startpunkten utan slutresultatet? skriver yrkesläraren Therese Blomqvist.
Nyheter Andelen elever som driver UF-företag ökar mer än någonsin tidigare. Den största ökningen sker på yrkesprogrammen.
Nyheter Allt fler gymnasieelever riskerar att hamna på ett program de egentligen inte valt – en följd av den nya gymnasielagen.
Nyheter På initiativ av Eva Bida och Malin Källgren blev barnskötare en del av yrkes-SM
Nyheter Yrkesprogrammen avvecklas successivt i Stockholm och marknadskrafterna klarar inte att driva gymnasier utifrån behovet av yrkesutbildade, enligt Nätverket för en likvärdig skola.
Forskning Eleverna stämplas och delas upp efter betyg, och de mest skötsamma får APL på arbetsplatser med hög status. Det visar en avhandling av forskaren Sofie Krantz.
Krönika Garanterad undervisningstid låter tryggt. Men när timmar blir viktigare än lärande riskerar garantin att bli tom på innehåll, skriver Therese Blomqvist.
Krönika Var går gränsen mellan utvecklande press och stress och för mycket? Det frågar sig yrkesläraren Emil Karlsson.
Lektionstipset Helen Lindquist och hennes kollegor har utvecklat en självskattningsmodell för samtal med elever under APL, som kan användas på flera yrkesprogram.
Nyheter När ett hundratal yrkeslärare samlades på årets Yrkeslärarkonferens stod samarbetet mellan skola och arbetsliv i fokus.
Reportage Arctic Paper i Munkedal är mer än bara en industri, här finns även en gymnasieskola där eleverna har direkt kontakt med arbetslivets vardag.
Nyheter Fler unga behöver söka naturbruksprogrammet. Ett sätt att locka är en ny humorserie där kända influencers testar att vara elever på yrkesprogrammet.
Lön I dag tjänar yrkeslärare i snitt 42 842 kronor i kommunal sektor och 41 297 kronor i privat, visar siffror från en granskning av Vi Lärare.
Granskning Här beskriver tolv lärare varför de vill se nivågrupperingar av elever. Citaten är hämtade ur Yrkeslärarens enkät som besvarats av drygt 3 000 lärare.
Forskning Yrkeslärarutbildningen är nyckeln till att förstå uppdraget och utvecklas som lärare. Den ska inte underskattas, menar Victoria Grahn Johansson.
Nyheter Vissa elever blir tidigt självgående, andra börjar från noll. Något som kan påverka både undervisning, gruppfördelning och klassrumsklimat, enligt forskaren Jenny Edvardsson.
Panelen Hur mycket stöd får lärare av skolan i jakten på APL-platser, och får eleverna den handledning de har rätt till? Vi bad tre yrkeslärare att svara.