Ny rapport: Sju sätt att göra yrkeskunnandet begripligt
Gita Berg, projektledare för Skolforskningsinstitutets nya forskningsöversikt, hoppas att den ska ge yrkeslärare konkreta verktyg för att utveckla sin undervisning. Foto: Stock adobe och Skolforskningsinstitutet.
Forskning Hur kan yrkeslärare göra det praktiska kunnandet begripligt för eleverna? I en ny forskningsöversikt visar Skolforskningsinstitutet hur lärare kan agera för att göra lektionsinnehållet tillgängligt och hur elever kan lära med hjälp av misstag, exempelvis.
Skolforskningsinstitutet har släppt en omfattande forskningsöversikt om yrkesdidaktik som syftar till att ge lärare stöd och inspiration i sin undervisning. Rapportens titel är ”Yrkesdidaktik – att bana väg för elevers lärande i gymnasial yrkesutbildning” och bygger på 24 forskningsstudier som undersöker undervisning inom olika yrkesämnen.
– Man kan säga att vi har gjort det jobb som lärarna själva inte hinner göra. Vi har valt ut de studier som bäst kan besvara de frågor vi har tagit fram. Tanken är också att den ska bidra till ett gemensamt professionellt språk som kan användas för att utveckla undervisningen, säger Gita Berg, projektledare för rapporten.
Konkreta och praktiska exempel
Översikten ger en mängd konkreta exempel på hur yrkeskunnande lärs ut, med fokus på förmågan att bedöma vad som är viktigt, agera yrkesmässigt och bli en del av en yrkesgemenskap. Den visar också hur lärare kan förmedla sina kunskaper genom ord, praktiska handlingar och olika tekniska hjälpmedel. De huvudsakliga frågeställningarna är: Vilka former av yrkeskunnande kommer till uttryck i den studerade undervisningen? Den andra frågan handlar om hur undervisning i interaktionen mellan yrkeslärare, elever och innehåll ser ut.
Gita Berg beskriver forskningsöversikten som en trestegsraket.
– Först tittar vi på vadet, vad yrkeskunnande är. Och sedan går vi in på hur. Det vill säga hur undervisningen är upplagd. I det senare fallet beskriver vi först hur lärarna undervisar och sedan hur samspelet mellan lärare och elever ser ut i undervisningen.
Nyckelbegrepp
Ett nyckelbegrepp i rapporten är, exempelvis, en ”professionell blick”. Något en yrkeskunnig person ofta har utvecklat. Det vill säga en ”förmåga att uppmärksamma sådant som är relevant i yrkesutövningen”, vilket rapporten belyser på olika sätt.
– Det är flera studier som är med i översikten som nämner begreppet professionell blick. Man skulle kunna beskriva det som att se och tolka världen med yrkesutövarens ögon.
En rad olika personer läste rapporten innan den släpptes. Bland annat yrkeslärare, som fastnade för den del i rapporten där man har identifierat sju olika handlingstyper som handlar om hur lärare undervisar.
– Sammanfattningsvis handlar de sju handlingstyperna om hur lärare agerar för att göra lektionsinnehållet tillgängligt och begripligt för eleverna.
Ett annat begrepp som tas upp i rapporten är ”felhantering”. Felhantering beskrivs som en del av undervisningen och handlar om att eleverna lär sig identifiera, förstå och åtgärda misstag genom att pröva och ompröva. I ett exempel hade en lärare medvetet riggat en situation med målet att eleverna skulle göra misstag.
– Här visste läraren att det var ett svårt moment som eleverna inte skulle klara av, och använde därför situationen som ett lärmoment där elevernas så kallade misslyckanden fick ligga till grund för gemensamma reflektioner och samtal kring korrekt utförande.
Bekräftade inte förståelsen
Ett annat av de begrepp som Gita Berg tycker är lite extra intressant är ”förståelseanspråk”. Det handlar om att eleverna ger uttryck för att de förstår det som läraren har undervisat om.
– Det som är spännande här är att de anspråken inte alltid följdes upp med några handlingar som bekräftade förståelsen. Vissa elever kanske säger att de förstår för att läraren ska gå vidare, trots att de inte gör det. Samtidigt är det här något som kan användas som ett medvetet verktyg i undervisningen, säger hon och tillägger att det handlar om att inte nöja sig med att eleverna säger att de förstår, utan också låta dem visa att de verkligen har förstått.
Skolforskningsinstitutet ser ett behov av bredare forskning. I slutet av rapporten står det att det finns fler didaktiska studier som satte lärares undervisning snarare än elevernas lärande i förgrunden. De ser också ett behov av framtida översikter som behandlar hur APL kan samordnas och genomföras för att främja yrkesutbildningens kvalitet.
Läs rapporten ”Yrkesdidaktik – att bana väg för elevers lärande i gymnasial yrkesutbildning” här.
