Måste varje utbildning leda rakt in i ett yrke?

Hur många av oss visste redan i årskurs nio vad vi ville bli när vi blev stora? Vägen till vårt nuvarande yrke har nog kantats av många bananskal och tillfälligheter. Men oavsett vilken utbildning vi gick
på gymnasiet har vi förhoppningsvis ändå haft nytta av det vi lärde oss då. De yrkesutbildningar som erbjuds i dag är verkligen specifika och det finns tydliga direktiv om att vi ska utbilda eleverna rakt in i yrket. Det har också kommit tydligare bestämmelser kring dimensionering av vilka utbildningar som ska erbjudas. Även om det står i skollagen (15 kap) att kommunen ska ta hänsyn till ungdomarnas efterfrågan så betonar man ännu mer arbetsmarknadens behov. 

Missar förstahandsvalet

Jag förstår att våra politiker vill att vi ska utbilda in i yrken där det finns jobb och att eleverna inte ska bli arbetslösa. Jag förstår också att utbildningarna ska bidra till en hållbar kompetensförsörjning. Trots detta är det ändå något som skaver i mig när det gäller dimensionering av utbildning. Om man minskar på utbildningsplatserna på ett yrkesprogram som efterfrågas av många elever kan det leda till att eleverna inte kommer in på sitt förstaval, vilket i sin tur leder till att de hamnar på andra utbildningar som de egentligen inte vill gå. Hur motiverade blir dessa elever i en utbildning de själva inte har valt?

Skapar innovation och utveckling

Ruhi Tyson, forskare i pedagogik, tar upp ett annat perspektiv på yrkesutbildning i ”Vägledningspodden” (avsnitt 36) som handlar om kopplingen mellan bildning och yrkesutbildning. Ruhi menar att de kunskaper och färdigheter eleverna lär sig genom en yrkesutbildning inte bara har en positiv påverkan på deras liv utan också på samhället i stort. Ruhi framhåller även att det finns ett, som han uttrycker det, ”missförstånd” om att alla som går en yrkesutbildning också kommer att arbeta med det i framtiden och att yrkesutbildning bara ska försörja arbetsmarknaden med arbetskraft. Han poängterar att det finns ett värde i att läsa en yrkesutbildning och att sedan yrkesväxla och arbeta med något helt annat. Värdet ligger i att dessa individer tar med sig sina yrkesspecifika kunskaper och färdigheter in i det nya yrket, vilket berikar det. Han menar att människor som bär med sig yrkeskunskaper till och mellan olika yrken är något som skapar innovation och utveckling. 

Berika andra yrken

Mina elever läser till barnskötare och de blir otroligt duktiga på att organisera, leda och stötta människor. Detta är förmågor som tillför värde oavsett var de hamnar. Tänk hur varje skrås specifika och unika yrkeskunskaper kan spilla över och berika andra yrken. Hur utbildningarna ska dimensioneras är ingen lätt nöt att knäcka. Jag tror dock att våra politiker inte ska ha för snäv bild av yrkesutbildning där det endast handlar om kompetensförsörjning och om att undvika arbetslöshet. Jag tror i stället att vi alla behöver tänka till och höja blicken – att vi ser värdet av utbildning i stort, värdet av alla yrken och värdet av att ungdomar får studera det de själva är intresserade av. Genom detta synsätt blir all utbildning värdefull. 

• Malin Nyberg är yrkeslärare på barn- och fritidsprogrammet på Rönninge gymnasium.

LÄS ÄVEN:

APL är undervisning, inte ett avbrott från den

Koppling till arbetslivet ger gedigen utbildning