Så fördjupar samtida konflikter elevers kunskaper i historia
Forskaren Jenne Fröding Reyes menar att rivningen av Columbusstatyer 2020 blev ett bra avstamp för givande diskussioner i historieundervisningen.
Forskning När elever fick arbeta med ett nutida exempel – som Black lives matter och rivningen av Columbusstatyer 2020 – blev det lättare för dem att förstå hur historia används i samhället i dag. Det konstaterar läraren och forskaren Jenne Fröding Reyes.
Öppna frågor effektivt verktyg
2021 följde Jenne Fröding Reyes två gymnasieklasser som arbetade med Black lives matter – genom klassrumsobservationer, inspelade gruppsamtal och intervjuer. Undervisningen blev som bäst när lärarna ställde öppna frågor och förvaltade elevernas svar samt problematiserade begrepp som används för att beskriva historien.
– Att ställa öppna frågor gynnar elevernas egen nyfikenhet, samtidigt är det problematiskt att låta det rinna i väg för långt, ibland behövde samtalet styras upp, vilket eleverna också uppskattade.
Borra djupare i vissa frågor
Lärarna hade bestämt sig för att ge ämnet ordentligt med tid, inte hasta vidare till nästa historiska epok. Några få elever tyckte att det blev tråkigt, men majoriteten uppskattade modellen: ”Det dödar vår lust att läsa om kungar och årtal om det samtidigt går för snabbt.” Många ville få tid att förstå kampen om Columbusstatyerna.
– Visst är det stoffträngsel i kursplanen, men jag propagerar för att oftare fördjupa sig i vissa delar av historien och ge mindre tid åt andra. Prioritera och utgå lite mer från samtidsfrågor helt enkelt.
Tjejer och killar tyckte olika
Även om fler studier behövs fann Jenne Fröding Reyes en tydlig skillnad mellan könen: Tjejerna visade sig mer kritiska till att bevara statyerna, killarna var mer positiva. ”Nu har vi hyllat gubbarna tillräckligt länge”, var en vanlig kommentar bland flickorna. Pojkarna å sin sida tyckte i hög grad att ”statyerna är en del av vår historia”.
– Men det var spännande att se hur de öppnade sig för varandras synpunkter och hur deras syn på vad historia är utvidgades. Genom att undervisa om historiebruk blir historieämnet mer meningsfullt och relevant för eleverna.
Lärarna nöjda med resultatet
Lärarna var mycket nöjda efter att ha jobbat med historiebruk och frågedriven undervisning på det här sättet, de hade gjort det ”för lite” tidigare. Undervisningen blottlade elevernas kunskapsluckor om centrala begrepp som rasism, segregation och diskriminering – och hjälpte samtidigt dem att förstå vad som är viktigt från det förflutna.
– En möjlig implikation för undervisningen är att berätta mer om kolonialism och Sveriges egen kolonialhistoria. Även svenskar deltog i slavhandeln, det har vi undervisat för lite om.
Fotnot: Jenne Fröding Reyes har lärarutbildningar både från Nicaragua och Sverige. Efter drygt tio år som lärare i Värmland disputerade hon tidigare i år vid Karlstads universitet med studien ”Historiebruk i klassrummet – en frågedriven undervisningsintervention i gymnasieskolan”.
LÄS ÄVEN
Hård kritik mot nationella proven i historia
Så blir ämnesspråket i historia begripligt för alla
Läsningen som fördjupar historiekunskaperna
