Experterna ges stor makt när nya läroplanen ska räddas

I början av året framförde flera forskare, som varit experter i läroplansutredningen, skarp kritik mot Skolverkets arbete med de nya läro- och kursplanerna.

I Ämneslärarens granskning gick Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap, och Jonas Linderoth, professor i pedagogik, hårt åt många av forskarunderlagen som Skolverket beställt.

Flera av kursplaneunderlagen dömdes ut för att de saknade vetenskapligt stöd och för att de gick på tvärs med den kursändring för skolan som stakats ut av läroplansutredningen och regeringen.

Flera av experterna var även mycket kritiska till Skolverkets första kursplaneutkast och samrådsmötena som hölls i februari.

Kritiken framfördes både offentligt och internt på möten med Skolverket och i kontakter med Utbildningsdepartementet, som redan i december förra året slog fast att experterna skulle få en central plats i läroplansarbetet.

När Skolverket i februari endast erbjöd gruppen fyra möten under året där experterna skulle få granska och reagera på myndighetens utkast möttes det av högljudda invändningar. Expertgruppen krävde både mer inflytande och tydligt definierade roller.

Regeringen har skärpt uppdraget

I förra veckan, den 23 april, skärpte regeringen instruktionen till Skolverket och betonade att experterna ska ges en aktiv roll för att säkerställa att läroplansarbetet genomförs i linje med intentionerna i propositionen och läroplansutredningen.

LÄS ÄVEN: Efter kritiken: Regeringen sågar Skolverkets arbete

Regeringen har också slagit fast att en av experterna ska ha ett ”särskilt samordnande ansvar”. Skolverket har tillfrågat hjärnforskaren Martin Ingvar, professor vid Karolinska institutet, som tackat ja till den rollen.

Han och de andra experterna ges nu ett stort inflytande över arbetet, enligt Maria Weståker, chef för läroplansavdelningen på Skolverket.

– Vi har lyssnat till expertgruppen, som har velat vara mer delaktiga, och vi tar tacksamt emot deras hjälp i arbetet. De har ett stort mandat men har olika roller beroende på deras ämnesbakgrund och deras möjligheter att delta i arbetet, säger Maria Weståker.

Utöver att granska om Skolverkets förslag till nya läro- och kursplanerna som helhet följer läroplansutredningen intentioner arbetar flera av experterna nu också med specifika kursplaner.

”Väldigt initierade i själva skrivandet”

Professorn Linda Fälth deltar i skrivandet av kursplanerna för svenska och svenska som andraspråk tillsammans med Agneta Gulz, som också deltar i kursplanearbetet för engelskämnet. Professorn Ola Helenius arbetar med kursplanerna i matematik och NO-ämnena och läraren Håkan Sjöberg med kursplanerna i SO-ämnena.

– Några experter arbetar tillsammans med undervisningsråden nästan varje vecka och är väldigt initierade i själva skrivandet i arbetsgrupperna, säger Maria Weståker.

Flera av experterna arbetar med kursplaneutkast i ämnen som de själva inte ägnat sig åt som forskare. Samtidigt har ingen från expertgruppen engagerats i skrivandet av kursplanerna i de praktisk-estetiska ämnena.

Enligt Maria Weståker beror det på att experterna själva har fått välja hur de vill bidra till kursplanearbetet.

– Flera i expertgruppen har önskat att få vara en del av skrivandet i flera ämnen och de har – förutom sin kompetens inom olika forskningsfält – även varit experter i läroplansutredningen, vilket hjälper oss. Alla i expertgruppen får se alla utkast i alla ämnen, även de som de inte arbetar med direkt. De har insyn i allt vi gör, säger hon.

Använder svenskunderlaget även i sva

Expertgruppen har tidigare krävt att Skolverket inte använder sig av kursplaneunderlag som avviker från läroplansutredningens intentioner och som har svag vetenskaplig förankring. Bland annat har Agneta Gulz krävt att underlaget i svenska som andraspråk (sva) kastas.

Enligt Maria Weståker använder Skolverket nu även Linda Fälths underlag i svenska som ett viktigt underlag för sva.

– Vi har också extra forskarsamråd för främst kognitionsvetare för att vi ska få in ännu mer vetenskapligt underlag för våra kursplaner, säger hon.

I Riksrevisionens granskning av Skolverket varnade myndigheten för att forskare som anlitas av Skolverket får stor frihet att styra arbetet och att det öppnar för att forskares egna uppfattningar får genomslag i myndighetens underlag. Det var också en kritik som återkom i Ämneslärarens granskning av arbetet med de nya läro- och kursplanerna.

Finns det inte en risk att Skolverket återigen öppnar för att enskilda forskares – i det här fallet expertgruppens – egna bedömningar får genomslag i dokument som ska vila på vetenskaplig grund?

– Expertgruppens arbete är viktig för att säkerställa den vetenskapliga grunden i arbetet.  Vi har utöver det en bred referensverksamhet med flera forskarsamråd där både ämnesdidaktiker och kognitionsvetare deltar. Dessutom har vi viktiga lärarsamråd. Vår bedömning är att vi har en bra bredd av olika forskningsfält, däribland kognitionsvetenskapen som regeringen betonat extra.

Därför tackade han ja

Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, var en av experterna som i vintras riktade tung kritik mot den bristande vetenskapliga förankringen i flera av kursplaneunderlagen.

Då kallade han processen för ett haveri och krävde ett omtag för att säkerställa att alla kursplaner vilar på bästa tillgängliga kunskap. Så blev det inte.

Ett starkt bidragande skäl till att Jonas Linderoth – trots det – tackat ja till expertrollen och klivit in i arbetet är att Skolverket inrättat en ny funktion, som ska stärka myndighetens arbete med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

– Det var mycket olyckligt att den inte fanns på plats när de ämnesspecifika instruktionerna beställdes, men jag har stort förtroende för den här funktionen. Jag upplever att Skolverket har stramat upp sina processer, säger Jonas Linderoth.

Hans förhoppning är att den vetenskapliga funktionen ska syna de underlag som beaktas i kursplanearbetet och värdera de studier som ligger till grund för olika inspel – även från de forskare som utsetts till experter i arbetet.

– Det ska inte bli så att man lyssnar vare sig på mig eller någon annan forskare eller expert för att vi är just forskare eller experter. Man ska lyssna på oss om vi kan leverera och tydligt peka på vilket vetenskapligt stöd vi har för våra påståenden. Om den vetenskapliga funktionen används rätt så är jag övertygad om att det blir så, säger han.

Förhoppningen: Ett par riktigt bra kursplaner

Jonas Linderoth deltar inte själv i skrivandet av någon kursplan utan granskar framför allt texter som rör de undervisningsstrategier som ska skrivas fram.

Han har utifrån sin roll svårt att överblicka om det – trots ett bristfälligt förarbete och ett hårt pressat tidschema – kommer att gå att ta fram läro- och kursplaner som bygger på bästa tillgängliga kunskap och som följer läroplansutredningens intentioner.

– Jag är ändå förhoppningsfull och tycker processen går åt rätt håll. Det finns ingen tid för några systematiska analyser utan det får bli samplingar. Men det är en stor stab på Skolverket som jobbar heltid med detta, säger Jonas Linderoth.

Han tycker att det är mycket olyckligt att regeringen satt så snäva tidsramar för arbetet.

– Det här är en gigantisk förändring. Man byter faktiskt ut hela den vetenskapliga grunden för svensk skola. Min förhoppning är att vi i alla fall kan få ett par riktigt bra kursplaner och att man sedan över tid kan tänkas revidera en kursplan i taget – i lugn och ro – utan att det blir en gigantisk apparat där allt kastas upp i luften.