Efter kritiken: Tillsätter vetenskaplig ”specialstyrka”
Kognitionsvetaren Agneta Gulz och Anders Sand, Skolverket, om Skolverkets nya vetenskapliga inriktning.
Skolverket
Efter den hårda kritiken tillsätter Skolverket nu en vetenskaplig ”specialstyrka”.
Den är en del i avgående generaldirektören Joakim Malmströms insatser för att rätta till de vetenskapliga bristerna hos myndigheten.
– Många pratar om kursändring, men om det går att kursändra är en öppen fråga, säger Agneta Gulz, kognitionsvetare och medlem i Skolverkets vetenskapliga råd.
Skolverket har de senaste åren kritiserats för vetenskapliga brister, bland annat i Vi Lärare och specialtidningen Ämnesläraren.
Och för ett halvår sedan presenterade Riksrevisionen sin kritiska rapport om bristerna i Skolverkets arbete med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
För många blev det ett kvitto. Redan 2023 varnade tre forskare i Vi Lärare om att svensk undervisning i flera fall baserade sig på myter om inlärning.
En av forskarna var Agneta Gulz, kognitionsvetare med inriktning lärande och undervisning.
Hon hade inte väntat sig ett sådant stort genomslag som artikeln fick.
– Absolut inte, men vi är väldigt glada.
Kritiska kursplaner
Hennes tes är att om Skolverket får till bättre kursplaner, och lärarutbildningarna förändras som utredningen föreslagit, kommer utvecklingen i svensk skola att svänga.
– Jag är imponerad av en del av kunskapen jag mött på Skolverket senaste tiden. Jag möter också mindre av övertro på enskilda forskare. Det är vetenskapssamhället man bör lita på, inte enskilda forskare, säger Agneta Gulz.
I ett pressmeddelande meddelar Joakim Malmström, avgående generaldirektör, att myndigheten även ska jobba upp sina ämneskunskaper.
– Vi som kunskapsmyndighet behöver stärka vår förmåga att möta de förväntningar som finns på oss, både i ämnesdjup och i hur vi systematiskt sammanställer kunskap. De förändringar vi nu genomför är ett viktigt steg i vårt fortsatta arbete – och vi är på rätt väg, säger Joakim Malmström.
”Specialstyrkan”
Anders Sand har arbetat på Skolverket i två år. Han är tidigare lektor i forskningsmetodik och statistiska systematiska forskningssammanställningar vid Karolinska institutet, och har projektlett systematiska forskningssammanställningar inom hälso- och sjukvård.
Sedan första januari 2026 är han projektledare för ”Funktion för vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”.
Det är en enhet som både ska ta fram riktlinjer för hur Skolverket sammanställer forskning, och att stöd och direktiv som riktas till lärare bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
All tillgänglig kunskap
Deras mål är systematiska forskningssammanställningar, att skanna all tillgänglig relevant kunskap som kan vetenskapligt underbygga Skolverkets normering, vägledning och stöd till skolväsendet.
– Om man bara utgår från vad forskaren känner till här och nu, kan det bli en skev bild, man kan vara insnöad på sin disciplin och det kan vara svårt att ha en överblick över alla studier, säger Anders Sand.
Gruppen kommer både att arbeta med att ta fram riktlinjer, och stödja kolleger i arbetet.
Är det en vetenskaplig specialstyrka?
– Dels kommer vi att ingå operativt, dels ser jag framför mig att vi tar fram nya arbetssätt och interna styrdokument för hur vi själva sammanställer forskning och hur vi beställer från lärosäten, säger han.
I gruppen ingår även en senior projektledare, rekryterad från SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering), som gör forskningsgenomgångar av vård och omsorg, samt två informationsspecialister, specialiserade i att söka forskning.
Utmaningarna
Men det finns utmaningar.
Kursplanerna som Agneta Gulz nämner fick i vintras hård kritik i Vi Lärares specialtidning Ämnesläraren, där Gulz själv tillsammans med flera andra tongivande experter sågade resultatet hittills, och talade om haveri.
De nya kursplanerna ska gå på remiss i oktober 2026, och implementeras 2028.
En del av Anders Sands arbete kommer att bestå i att få hög vetenskaplig standard inom de snäva tidsramar som Riksrevisionen kritiserat regeringen för.
”Svårt hålla standard”
– Med en del av de tidsramar vi har är det svårt att upprätthålla internationell forskningsstandard, säger Anders Sand.
Och vetenskapliga utvärderingar tar tid.
– Vi behöver ha ett prövande och ett omprövande i utvecklingsarbetet, vad passar för skol- och utbildningsforskning och de tidsramar myndigheten har. Vi tar fram modeller och har en dialog med uppdragsgivaren, säger han.
I arbetet med att vinna vetenskaplig trovärdighet finns också det vetenskapliga rådet – de tio experter som Skolverket utsåg ungefär samtidigt som Riksrevisionen kom med sin granskning.
En av experterna är Agneta Gulz.
– Det är många som talar om en kursändring, och förändringar har påbörjats. Men om det går att kursändra är ändå en öppen fråga. Skolverket är en stor skuta, säger hon.
LÄS ÄVEN:
Riksrevisionens kritik: Svagt stöd för vetenskaplig grund
De slår hål på myterna – med vetenskap för lärare
