Hårda orden: ”Kommunerna kan inte ansvara för skolan”
”Obalansen mellan krav och resurser har uppstått sedan kommunaliseringen”, säger Sveriges Lärares Anna Olskog.
Skolpolitik
Ekonomin ljusnar för kommunerna, enligt en ny rapport från Sveriges kommuner och regioner. Ändå går organisationen till hårt angrepp mot regeringens skolpolitik.
Anledningen: Den kostar för mycket.
– SKR måste sluta tro att kommunerna kan ansvara för skolan utan att satsa rejält, säger Anna Olskog, ordförande för Sveriges Lärare.
Kommunernas dåliga ekonomi har vänt, enligt SKR:s färska rapport. Under 2025 gick flertalet med vinst, totalt 32 miljarder kronor, en positiv utveckling som SKR spår ska hålla i sig under de närmaste åren.
Ändå är kritiken mot regeringens skolpolitik skarp. SKR kallar den för en ”reformstorm”, och menar att förändringarna både kostar för mycket och kräver mycket arbete.
– Det stämmer att det kommunala åtagandet kanske är för stort. Därför borde SKR välkomna Sveriges Lärares förslag om att staten ska ta över finansieringen och ansvaret för skolan, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.
Inte de pengar som krävs
SKR skriver att regeringens krav på undervisningstak och planeringstid för lärare kommer att kosta närmare 7,5 miljarder kronor, medan regeringen planerar att finansiera reformen med 2,5 miljarder från kunskapsutvecklingsbidraget.
Organisationen menar att regeringen inte kommer med de pengar som krävs.
– Det är viktigt att staten finansierar sina reformer. Men obalansen mellan krav och resurser har uppstått sedan kommunaliseringen. Där har kommunerna en skuld som måste rättas till. Under alltför många år har lärarnas undervisningsbörda ökat och planeringstiden minskat, säger Anna Olskog.
Drar ner på skolan
Rikspolitikens krav på kommunerna går i stället emot SKR:s ambition att dra ner på kostnaderna.
En ambition som redan drabbar lärare i hela landet.
Medan undervisningstaket kommer att kräva fler lärare räknar fyra av tio kommunala ekonomichefer med att skära ner på skolan, enligt rapporten.
Anledningen är att det låga barnafödandet, som hittills mest påverkat förskolan, nu börjar märkas även i grundskolan.
Då vänder trenden
Men enligt SCB kommer trenden att vända redan 2030.
– Det låga barnafödandet är en tillfällig svacka. Att flytta resurser från skola och förskola är därför otroligt kortsiktigt, säger Anna Olskog.Rapporterna om nedskärningar är redan många, och Skolverkets siffror visar att trots att barnen blir färre, blir barngrupperna större.
En tendens som går emot regeringens utredning av maxtak.
Medan rikspolitikerna vill se satsningar på förskola och skola, som undervisningstid, maxtak för förskolegrupper och klasservill SKR flytta pengarna till äldreomsorgen.
”Låt inte barn betala”
– Mantrat om att resurser måste flyttas från barn och unga till äldreomsorgen sprider sig som en löpeld genom landets kommunhus. Men analysen är grund och rustar inte Sverige starkt inför framtiden, säger Anna Olskog.
Och fortsätter:
– Låt inte barn och elever betala priset för de insatser som behöver göras för våra äldre. Barnen är ju vår framtid.
LÄS MER:
Hundratals varsel – trots miljarder i överskott
Den nya skolan – här är reformerna för lärare
32 miljarder i vinst – sparar ändå på skolan: ”Ett hån”
