Tonåringar dömda – klottrade hakkors på skola
Tre tonåringar döms efter att ha sprayat hakkors på en skola. Faksimil från Wärmlands folkblad.
Extremism
Nazistsymboler och hotfullt klotter på skolor har blivit vanligare, enligt polisen.
Nu döms tre tonåringar för hets mot folkgrupp efter att ha spraymålat hakkors på en skola i Hagfors.
I Hofors gav sig tre tonåringar ut med en sprayflaska. Trion sökte sig till Älvstrandsgymnasiet och målade hakkors på fönster och fasader, vilket Wärmlands Folkblad var först med att rapportera.
Skadegörelsen fångades av övervakningskameror och nu har de tre, mot sitt nekande, dömts till ungdomsvård för hets mot folkgrupp och skadegörelse.
En av tonåringarna döms även för hemfridsbrott efter att ha brutit sig in och misshandlat en av de två andra nu dömda i samband med att polisen börjat ringa i trion.
Otrygg arbetsplats
Enligt polisen har det blivit allt mer accepterat bland ungdomar att uttrycka antisemitism och att uttrycka sig hotfullt i största allmänhet. Orsaken tros vara att högerextrema åsikter normaliserats på sociala medier, spel och chattar.
Under våren har även en uppmaning cirkulerat på Tiktok om att hota med sprängningar och skjutningar på skolor vilket resulterat i att åtskilliga skolor över hela landat hållit stängt.
På Högbyskolan på Gotland har rasistiska och extremistiska uttryck lett till 21 polisanmälningar under det senaste läsåret men nya hakkors-klotter dyker ändå upp varje vecka, enligt tidningen Helagotland. Där har även klottret och rasistiska tillmälen fått lärare att larma om en otrygg arbetsplats för elever och personal.
Strukturell antisemitism
I Vi Lärares stora granskning om antisemitism anser Christer Mattsson, lärare, forskare och föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, att det finns en betydande strukturell antisemitism i det svenska utbildningsväsendet.
Han har forskat om våldsbejakande extremism i skolan sedan 90-talet och var med och byggde upp Forum för levande historia.
– Det händer i princip aldrig att vi har en dialog med en skola, en kommun eller annan huvudman om vikten av arbetet mot antisemitism utan att någon säger: ”men vi får inte glömma bort islamofobin”. Men vi har aldrig sagt ”låt oss glömma islamofobin och bara koncentrera oss på antisemitism”. Men den här motreaktionen är väldigt avslöjande för antisemitism.
Han menar att rapporten visar att skolan inte klarat sin uppgift enligt läroplanen, Lgr 22, som säger att ingen ska utsättas för diskriminering i skolan på grund av bland annat etnisk tillhörighet eller religion.
LÄS MER:
Hatet: Antisemitismen ökar i svenska skolor
Läraren: ”Jag vågar inte vara öppen jude”
