Förslaget: Gå ihop med läkarna mot pappersarbetet
Patrik Andersson föreslår att lärare och läkare ska gå ihop mot dokumentationshetsen.
Debatt
”Om våra två kårer går ihop kräver att någonting görs åt dokumentstyrningsmodellen kanske det på sikt kan röna framgång?”
Så vill Patrik Andersson få ett stopp för lärarnas pappersarbete.
För att ett yrke skall få professionell status erfordras att vissa kriterier är uppfyllda. Till dessa räknar exempelvis att bygga sin auktoritet på vetenskaplig kunskap, lång akademisk utbildning och kompetens som garanteras genom examina, en yrkessammanslutning som organiserar medlemmarna, med mera.
Till de klassiska professionerna räknas exempelvis läkare och advokater. Lärarkåren tillhör i sin tur de semi-professionellas skara, även om flera försök gjorts för att höja yrkets professionalitet och status.
Blev professionella
Under slutet på 80- och början av 90-talet började lärare benämnas som professionella i olika statliga utbildningspolitiska dokument, i synnerhet i samband med reformering av lärarutbildningen.
Den professionella läraren skulle säkra kvaliteten i det som skulle bli Europas bästa skola. Lärarnas möjlighet att känna engagemang och stimulans lyftes fram och de professionella i skolan skulle tillsammans avgöra hur målen skulle nås i den nya målstyrda skolan.
Spelar större roll
Den förändrade styrningen ansågs ge lärarna vidgad och fördjupad professionalitet. Läraren som person sågs spela en allt större roll och ett nytt sätt att förhålla sig till kunskap accentuerades och den nya situationen ansågs öppna upp för en pedagogisk revolution.
Parallellt med detta gjorde New public management sitt intåg i svensk förvaltning med en motsatt logik, där redovisningsskyldigheten trumfade det professionella ansvaret.
Det har inneburit att politiker och förvaltningstjänstemän har börjat tillämpa externt utvecklade modeller som höjt kraven på överskådlighet och transparens, i slutändan har det ökat dokumentationsbördan för lärarkåren.
Pedagogisk revolution
Detta har inneburit ett stort och ofta onödigt merarbete för lärarna – all tid går åt till att dokumentera problemen i stället för att lösa dem. Dessutom är systemen uppbyggda kring på förhand bestämda kriterier och indikatorer som inte nödvändigtvis utgör de centrala kvalitetsaspekterna ur ett professionellt hänseende – varför de därmed riskerar att träffa helt fel.
Detta medför i sin tur att möjligheten för professionella inom skolan att själva göra bedömningar i sättet att hantera uppkomna situationer och problem undergrävs. Enligt redovisningsskyldighetens logik blir kvalitet likställt med att dokument fylls i på korrekt sätt och att förutbestämda lösryckta kriterier uppfylls, lärarkårens yrkesprofessionella kunskap och erfarenhet har fått stryka på foten.
”Trängts undan”
Sammantaget kan sägas att läraryrkets autonomi trängts undan till förmån för transparens, kundnöjdhet och ökad kontroll av yrket. Som lärare förväntas du i princip vara specialpedagog för 30 elever samtidigt, administratör, psykolog, ordningsvakt, kommunikatör.
Givet den långa utbildningen, arbetsbelastningen och den låga lönen är det knappast konstigt att lärarprogrammet inte är attraktivt för de begåvade och resursstarka studenterna.
Dessutom har yrket blivit mer inriktat på omsorg och annat som inte har med undervisning att göra, de lärarstudenter som brinner för sitt ämne och vill lära ut viktig kunskap på hög nivå riskerar att få en chock när de kommer ut i arbete.
När det kommer till dokumentationsbördan finns det en annan (högstatus)kår som i likhet med lärarna drabbats hårt – nämligen läkarna. Om våra två kårer går ihop kräver att någonting görs åt dokumentstyrningsmodellen kanske det på sikt kan röna framgång?
Dela upp kåren
När det gäller läraryrkets spretighet kan det finnas skäl att dela upp kåren i olika typer av lärare med betoning på endera ämneskunskapslärare, omsorgslärare och administrativa/samordnande/mentorslärare så kan lärarstudenter välja inriktning utifrån sitt eget intresse. Det kan också vara ett sätt att få de högpresterande studenterna, de manliga studenterna och studenterna från resursstarka hem att hitta tillbaka till lärarutbildningen.
Patrik Andersson, lärare och läromedelsförfattare, Bromma
LÄS ÄVEN:
