”Systemet förlitar sig på goda intentioner – inte kvalitet”
Nicholas Murigu vill se riktlinjer för skolans värdegrund och uppföljning av elevers mående.
Debatt ”Läroplanen slår fast att skolan ska bygga starka, välmående och ansvarskännande individer. Men till skillnad från ämneskunskaperna finns inget system för att följa upp eller kvalitetssäkra detta uppdrag på individnivå”. Nicholas Murigu saknar riktlinjer för elevernas utveckling och välmående.
En ny läroplan är på väg. Inför den reformen måste vi skapa ett system för att mäta och följa upp hur skolan bygger starka, välmående och ansvarskännande individer – precis som vi idag följer upp ämneskunskaperna.
Grundskolan måste arbeta mätbart och explicit med målen i läroplanens del gällande skolans värdegrund och uppdrag, på samma systematiska sätt som vi i dag arbetar med ämneskunskaperna. I nuläget är den delen utformat som en kravställd riktlinje, inte som ett mål med följbar progression på individnivå.
”Lagstadgat uppdrag”
Läroplanen slår fast att skolan ska bygga starka, välmående och ansvarskännande individer. Men till skillnad från ämneskunskaperna finns inget system för att följa upp eller kvalitetssäkra detta uppdrag på individnivå. Konsekvensen blir en ojämlik praktik där elevens personliga utveckling avgörs av den enskilda lärarens engagemang, inte av ett kvalitetssäkrat kunskapsuppdrag.
SBU visar på regeringens uppdrag att explicit träning av socioemotionella förmågor stärker barns resiliens och psykiska välbefinnande (SBU, 2022). En metaanalys omfattande över en miljon elever bekräftar positiva effekter på allt från psykiskt välbefinnande till skolprestationer (Durlak, Mahoney & Boyle, 2022).
För ämneskunskaperna finns mätbara kunskapskrav, nationella prov, skriftliga omdömen och rättslig grund för stöd på individnivå. För uppdraget att bygga starka, välmående och ansvarskännande individer saknas allt detta. Systemet förlitar sig på goda intentioner från ledning och lärare – inte på mätbar kvalitetssäkring.
”Mår sämre”
Folkhälsomyndigheten rapporterade 2024 att andelen unga med svåra ängslans- och ångestbesvär har ökat markant. Riksrevisionen visade 2025 att statens stöd till skolan är fragmentiserat – ingen myndighet har fått i uppdrag att systematiskt samla in lärares erfarenheter kring socioemotionella förmågor. Konsekvenserna drabbar både individ och samhälle.
Det finns ett starkt och väldokumenterat forskningsstöd för att unga med psykisk ohälsa har ökad risk för att hamna i kriminalitet (Assink & van der Put, 2020; Yaseen m.fl., 2025), vilket väcker frågan vilka samhällsutmaningar som kan förebyggas med explicita, mätbara mål för ungas välmående.
Passiv exponering räcker inte
”Värdegrunden ska genomsyra, inte läras ut” – men forskning visar att passiv exponering inte räcker. ”Det går inte att mäta” – SBU visar att det går att träna och följa upp. ”Skolorna har redan begränsade resurser” – Läroplanen är en förordning som ska följas, och unga som mår bra presterar bättre i skolan.
Nog med kartläggningar. En nationell utredning som involverar beslutsfattare, forskare, huvudmän och lärare behöver tillsättas för att skapa ett system för uppföljning på individnivå – med mätbara krav, nationella instrument, dokumentation av elevens utveckling och rättslig grund för stöd.
”Mätbara krav”
Den kommande läroplanen måste innehålla mätbara krav, uppföljning och kvalitetssäkring även för arbetet med att bygga starka, välmående och ansvarskännande individer – precis som vi har för ämneskunskaperna i dag.
De unga förtjänar en skola som tar hela deras utveckling på lika stort allvar.
Låt oss debattera, utreda och sedan agera.
Nicholas Murigu, högstadielärare
