Skolverket slår ifrån sig kritiken: ”Stor kunskap”

Undermåliga krav på forskare, orimlig tidspress, bristande kontroll och kompetens. Skolverkets arbete med att ta fram nya läro- och kursplaner till grundskolan sågas av flera tunga experter i Ämneslärarens granskning.

Professor Jonas Linderoth, som var expert i läroplansutredningen, kallar processen för ett haveri och kräver att den rivs upp.

Ämnesläraren har sökt Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström med anledning av kritiken, men myndigheten hänvisar frågor till Maria Weståker som är chef för avdelningen för läroplaner.

Enligt henne har Skolverket inga planer på att göra ett omtag.

– Det här är jätteviktiga dokument och vi kommer att ta till oss alla synpunkter vi får in och justera våra kursplaneutkast utifrån dem. Vi har precis haft forskarsamråd. Expertgruppen har precis börjat jobba. Det här är en process. Det är viktigt att komma ihåg att det här bara är de första kursplaneutkasten, säger Maria Weståker.

Expertgruppen som hon hänvisar till var med i läroplansutredningen och ska enligt regeringen ges en central plats i arbetet med att ta fram nya läro- och kursplaner.

I gruppen ingår förutom Jonas Linderoth bland andra även professorn Agneta Gulz, som krävt att Skolverket kastar de ämnesspecifika instruktionerna som hon anser har allvarliga brister.

Kommer inte kassera några underlag

Men inga underlag ska kasseras, enlig Maria Weståker.

– Det är underlag som har inkommit till myndigheten. De kommer finnas kvar men vi har haft forskarsamråd för att komplettera där vi fått synpunkter och vi kommer att ha en tät kontakt framöver med expertgruppen så att kursplanerna ska bli riktigt bra.

En tung kritik mot flera av de ämnesspecifika instruktionerna är att de saknar ett tillräckligt vetenskapligt stöd.

Hur kan ni veta att instruktionerna inte bygger på ofullständiga underlag och enskilda forskares subjektiva bedömningar av kunskapsläget?

– Vi har precis haft 23 forskarsamråd för att identifiera eventuella behov av kompletteringar av de ämnesspecifika instruktionerna. Det finns även numera en vetenskaplig funktion på Skolverket som sett över instruktionerna.

Varför ställde myndigheten inga specifika krav på metodik, till exempel att forskarna skulle göra systematiska litteratursökningar eller att de i första hand skulle utgå ifrån en viss typ av källor?

– Instruktionerna skulle skrivas utifrån läroplansutredningen där intentionerna med kursplanerevideringen beskrivs. Där i finns styrning från regeringen och utredaren som man skulle förhålla sig till.

”Kan alltid bättre”

I Skolverkets raminstruktion till de ämnesspecifika instruktionerna står det att underlaget ska ”redogöra för hur ämnet kan behöva förändras utifrån läroplansutredningens intentioner”.

Borde det framgått tydligare i er instruktion att läroplansutredningen skulle vara styrande och att ni ställde samma krav på systematisk evidens som utredningen?

– Man kan alltid bli bättre i sina instruktioner men vi har också fått väldigt många bra ämnesspecifika instruktioner där man har förstått vad vi ville ha som ett bra vetenskapligt underlag.

Flera av instruktionerna har kritiserats för att de går på tvärs mot läroplansutredningen. Är det lämpligt att använda dem?

– Vi har sett att vissa instruktioner inte uppfyller allt som står i betänkandet och därför har vi säkrat upp med forskarsamråden och vi får bra hjälp av regeringens utsedda expertgrupp också.

De forskarsamråd som Skolverket hänvisar till var digitala möten om två timmar per ämne. Samma upplägg har gällt för lärarsamråden, som hålls i två omgångar i vår.
I Ämneslärarens granskning riktas skarp kritik mot att lärare inte ges större inflytande och att deras beprövad erfarenhet inte tas till vara.

Det finns en stor kunskap på Skolverket om att ta fram kursplaner.

Maria Weståker understryker att lärarnas synpunkter är jätteviktiga och att flera hundra lärare kommer att delta i kursplaneprocessen, men framhåller att tidsramarna för uppdraget är en begräsning.

– Hade vi haft en annan tidsram så hade forskarna fått längre tid på sig att skriva instruktionerna och då hade vi också haft mer tid för samverkan med lärare.

”Vi har kompetensen”

Förslag till nya kursplaner ska lämnas till regeringen i mars 2027 och de nya läro- och kursplanerna ska börja gälla hösten 2028.

Under våren och sommaren ska Skolverket revidera sina kursplaneutkast och väga samman de ämnesspecifika instruktionerna och de underlag och inspel som inkommit vid samråden.

Har ni tillräckligt med intern kompetens för att granska de här underlagen och säkerställa att de nya kursplanerna bygger på bästa tillgängliga kunskap?

– Jag skulle säga att vi har kompetensen för att ta fram nya kursplaner i enlighet med det uppdrag vi fått, absolut. Det finns en stor kunskap på Skolverket om att ta fram kursplaner. Det har varit vårt uppdrag i alla år som Skolverket funnits.

Av drygt 860 anställda är det en handfull personer på Skolverket som ansvarat för att beställa, granska och värdera forskningsunderlag, enligt Riksrevisionen.

Enligt Maria Weståker finns det utöver det personer med forskarbakgrund på läroplansavdelningen. Det har också rekryterats två nya medarbetare till en vetenskaplig funktion som inrättats efter Riksrevisionens granskning. Ytterligare nio anställda på Skolverket arbetar med funktionen, vilket motsvarar tre heltidstjänster.

Hur ser ni på att likartad kritik som framförts av Riksrevisionen på nytt riktas mot Skolverkets arbete med att ta fram underlag som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet?

– Vi har en ny vetenskaplig funktion som kommer att vara ett stöd framåt i arbetet men vi har också ett regeringsuppdrag att förhålla oss till och det är en tajt tidsplan. Vi gör det absolut bästa som är möjligt utifrån den.

Kontinuerlig dialog med utbildningsdepartementet

Skolverket bad i juni, i sitt yttrande om läroplansutredningen, regeringen om mer tid för att ta fram nya läro- och kursplaner.

Har ni därefter återigen lyft riskerna med att ta fram nya styrdokument på den här korta tiden?

– Vi har en kontinuerlig dialog och träffar utbildningsdepartementet ofta kring detta och de vet att det är en väldigt snäv tidsplan för oss, säger Maria Weståker.