Petra Lindberg Hultén älskar att undervisa i tyska och tysk kultur. Hon utgår gärna från den kultur som finns utanför klassrummet och gör uppgifter som leder fram till exempelvis opera-, teater- och företagsbesök.
Till startsidan
Eleverna passar på att göra en stretchövning mitt i lektionen medan de lyssnar på ett stycke musik ur ”Friskytten”. Från vänster Dante Vilcek, Theo Glad, Karin Nordenstedt och läraren Petra Lindberg Hultén.
Reportage I Petra Lindberg Hulténs klassrum finns det plats för både Göteborgsoperan, Folkteatern och Hagabion. Genom att ta med sina elever ut på stan och få riktiga kulturupplevelser väcker hon deras intresse för det tyska språket och kulturen.
Den storslagna musiken strömmar ut i klassrummet. Det är pukor, trumpeter, slagverk och full kör när tyskläraren Petra Lindberg Hultén spelar upp ett stycke ur den tyska operan ”Friskytten”. De nio ettorna på naturvetenskapsprogrammet får de sista förberedelserna inför morgondagens besök på Göteborgsoperan. Väl där, när de sätter sig på sina platser och väntar på att ridån ska gå upp, kommer de att ha full koll på vem kompositören Carl Maria von Weber var, om vad som kommer att hända på scenen och att man som operapublik inte får prassla med godis, men gärna applådera efter en fin aria.
Vi befinner oss på Öckerö seglande gymnasieskola i Göteborgs skärgård. Hit söker sig ungdomar som vill få chansen att göra riktiga långseglingar på segelskutan T/S Gunilla. När du läser det här har eleverna inte bara sett ”Friskytten” på Göteborgsoperan. De har också sett tyska filmer på Hagabion och gjort studiebesök på tyska företag. Framför sig har de ett besök på Folkteatern där de ska få se en talad svensk version av ”Friskytten”. Senare i vår väntar deras första seglingsäventyr när de ska segla hem Gunilla från Azorerna till Öckerö. Men tyvärr kommer de inte att få chansen att besöka någon hamn där det talas tyska.
Därför har Petra Lindberg Hultén tagit saken i egna händer och suger upp all tysk kultur hon kan hitta i Göteborg för att ge eleverna så mycket av Tyskland och det tyska språket hon kan.
– Många håller inte med mig, men jag tycker att tyska är vackert. Jag försöker hela tiden få eleverna att prata så mycket som möjligt och att få dem att förstå att de har mycket tyska med sig redan, säger Petra Lindberg Hultén.
Petra Lindberg Hultén älskar att undervisa i tyska och tysk kultur. Hon utgår gärna från den kultur som finns utanför klassrummet och gör uppgifter som leder fram till exempelvis opera-, teater- och företagsbesök.
Efter uppspelningen av ännu ett musikstycke får eleverna frågan om vilka känslor de får. ”Welches Gefühl spürst Du?” De svarar med olika adjektiv som ”hoffnungsvoll” och ”traurig”.
– Förstår ni vad ”traurig” betyder? Det hör ni nästan, väl?
– Sorgligt, svarar flera elever.
Att få in en repetition av adjektiv är en medveten strategi för att eleverna när de kommer i ettan behöver repetera mycket av tyskan eftersom de kommer från olika högstadieskolor. Men i stället för att göra lektionerna till ren repetition tar Petra Lindberg Hultén chansen att smyga in det i ett naturligt sammanhang.
– Jag tycker det är väldigt roligt att skapa uppgifter. Förra lektionen fick de lyssna på hela ouvertyren i tio minuter och skriva så många adjektiv de kom på.
”Jag försöker hela tiden få eleverna att prata så mycket som möjligt och att få dem att förstå att de har mycket tyska med sig redan.”
Den sorgliga musiken eleverna just hört är ”Trauermusik” av Richard Wagner som han skrev till Carl Maria von Webers begravning. Det blir bryggan till en text som handlar om hur Wagner såg Weber som sin stora förebild, något som överraskar eleverna eftersom de egentligen är mer bekanta med Wagner. Men efter fyra lektioner med introduktion till deras operabesök blir det förmodligen tvärtom. De kommer att kunna handlingen i ”Friskytten” utan och innan och veta att Weberoperor just nu spelas på nio olika scener i Tyskland.
För att nöta in handlingen har Petra Lindberg Hultén en uppsättning med olika uppgifter – ingen får komma in i klassrummet förrän de svarat på en fråga om hur Max, Agathe, eremiten och andra huvudpersoner hänger ihop. De får se en snabbgenomgång av handlingen från Youtube. De får ställa sig i en ring och läsa upp frågor och svar. De får skriva meningar till bilder från uppsättningen och gissa vad som kommer att hända.
Genom sin undervisning vill Petra Lindberg Hultén också ta skolans demokratiska och kompensatoriska uppdrag på allvar genom att erbjuda eleverna upplevelser av scenkonst, men också förmedla en bild av Tyskland i dag.
– Jag vill inte fokusera på nazismen och Autobahn, det kommer ändå i historieämnet, utan visa att det finns en modern tysk kultur utanför klassrummet, även här i Göteborg.
Det är sista tysklektionen innan besöket på Göteborgsoperan och föreställningen ”Friskytten”.
Hon berättar om biobesöken på Hagabion, som två gånger i månaden visat nya tyska filmer. Om när hon tog med eleverna ut och åt schnitzel och besökte Tyska kyrkan. Om hur hon tidigare fått stipendium för att åka till Berlin med sina elever som fått bo i tyska familjer.
Det här året har hon lyckats få Öckerö seglande gymnasieskola att bli en partnerskola till tysk-svenska handelskammaren, vilket innebär att eleverna får möta olika tyska företag i Göteborg där de ska göra studiebesök och intervjuer.
– Tyskland är vår viktigaste handelspartner och vi behöver fler som kan lite tyska. Man måste inte vara proffs på språket, men det är bra att ha en bas, säger Petra Lindberg Hultén.
Hon är oroad över en utveckling som verkar gå mot att allt färre inser vikten av ett andra främmande språk.
– Det är synd att så många har inställningen att det räcker med engelska. Det måste inte vara tyska, men vi är ett litet land och behöver fler som kan andra språk.
Själv upptäckte Petra Lindberg Hultén tyskan genom sin ingifta onkel som flydde Tyskland under andra världskriget. Han reste tillbaka till sin hemstad Kiel flera gånger om året och Petra Lindberg Hulténs familj åkte med ibland.
Ende gut. Alles gut. Petra Lindberg Hultén har precis visat en 90 sekunders resumé om handlingen i Friskytten.
– Han pratade tyska, skojade på tyska och var en riktig inspirationskälla, som gjorde att jag valde tyska i högstadiet. Sedan har jag rest mycket till Tyskland och fått många vänner där.
Nu tar hon med sig sin egen familj till Tyskland på semester minst en gång om året. Om de inte hälsar på hennes vänner, besöker de nya platser.
– Jag vill att mina söner ska få uppleva det som jag gjort. Att de ska träffa mina vänner och glädjen att upptäcka nya ställen. Det är samma sak med eleverna – jag vill att de ska förstå att språket öppnar möjligheter till möten med andra människor.
Några dagar efter operabesöket hör Petra Lindberg Hultén av sig och berättar att det blev succé.
– De var alldeles uppfyllda av både musiken och scenlösningarna. De sa också att det var bra att de redan visste så mycket om föreställningen eftersom det fanns så mycket som hände samtidigt på scenen. I pausen fick de morotskaka och samtal med en expert från Göteborgsoperan och ännu mer påfyllning av Friskytten-kunskap. Det kändes som att de växte lite efter det faktiskt.
Vera Bergqvist, Theo Hennig Glad och Dante Vilcek.
Vera Bergqvist
”Det här skapar en variation jag inte varit med om tidigare då det var mer av textbok och glosor. Vi får göra många övningar, vilket är inspirerande. Det är kul att jämföra det vi lär oss med hur de pratar på scenen och i verkligheten.
Som när vi varit på bio och sett en tysk film. Det har varit många tysktalande på plats och då får vi höra mer riktig tyska i vardagen.”
Theo Hennig Glad
”Tyskundervisningen blir roligare, annars hade det inte varit så roligt att jobba med tyska texter, men nu får vi fler vinklar till föreställningen och sedan se den på riktigt. Det ska bli kul att gå på opera och se hur texterna vi läst får liv.”
Dante Vilcek
”Det är roligt att göra saker med gruppen utanför skolan. Det är lättare att lära sig när vi först gått igenom handlingen i klassrummet och sedan får höra den igen. Då får vi fram mer nyanser och blir mer intresserade av tysk kultur. Vi blir ju mer allmänbildade också.”
LÄS ÄVEN
Tyskläraren om hur han tacklar utmaningarna
Så håller hon tyskan levande på skolan
Hon tar hela klassrummet till Tyskland
Krönika ”Om någon kan hjälpa mig att knäcka den här nöten så skulle jag vara evigt tacksam.”
Panelen Hade du velat ha mer ämnesundervisning under din lärarutbildning?
Debatt Svenskläraren: Målet kan inte vara att eleven ska klara ännu en läsförståelseuppgift.
Tävlingar Elina Lundberg nominerad för att ha avslöjat ”avgörande brister i svensk skola”.
Språkintroduktion Prisade sva-läraren: ”Det kan låta självklart, men det är helt centralt.”
Krönika Svenskläraren: ”Analfabeter i Sverige? Inte på vår skola i alla fall.”
Gymnasiearbete Läraren: Gäller att börja förberedelserna redan i årskurs ett.
Debatt Lektorn: Glädje behöver alltså inte betyda att något är enkelt.
Debatt ”Handlingar väger tyngre än ord för barn och unga.”
Krönika Svenskläraren: ”Det är den största utmaningen för mig som lärare just nu”.
Krönika SO-läraren: ”Helt plötsligt är fler elever än vanligt intresserade av hur Sverige styrs.”
Forskning Forskaren: Vi använder för lite tid på lektionerna till det muntliga.
Lektionstipset Svenskläraren och skolbibliotekarien om lyckade samarbetet.
Sparbluffen Forskare och lärare sågar ”differentiering” – pekas ut som en sparbluff.
Sparbluffen ”Nej, ni har inte på fötterna när ni lanserar detta.”
Sparbluffen Sveriges Lärare: ”Differentiering är ingen trollformel som funkar.”
Sparbluffen ”Vi skriver ner förväntningarna på individuella anpassningsåtgärder.”
Sparbluffen ”De blir prisade och hyllade men ingen av dem kan lösa skolans inbyggda systemfel.”
Sparbluffen ”Bullshit och nonsensord.”
Fokus ”Man känner sig tillräcklig och hinner med på ett helt annat sätt.”
Sparbluffen Redaktören: Att alla elever är sysselsatta är ingen garanti för att de lär sig något.
Krönika Svenskläraren: ”Prata på ni. Låt mig undervisa mina elever.”
Forskning Forskaren: ”Det går inte att få ihop, tiden räcker inte till.”
Krönika Svenskläraren om brutala Pisa-raset.
Kursplaner ”Dröm att få vara med och hjälpa till och bidra i det här paradigmskiftet.”
Forskning Forskaren: Viktigt att vi hjälper eleverna att navigera i ett polariserat samhällsklimat.
Forskning Forskaren: Eleverna får inte tappa tilliten till den kunskap som skolan och lärarna kan förmedla.
Forskning Skolverkets tips till nationella prov i gymnasiet kan ge F på universitetet.
Kursplaner Skolverket: ”Vi har tidigare påpekat att tidplanen är för snäv”.
Forskning Forskaren: Förvånade mig att de kunde så mycket och drog så kloka paralleller.
Sfi-undervisning Har över 100 000 prenumeranter: ”Min norrländska dialekt har nog hjälpt till”.
Särskilt stöd Engelsklärarens dom: ”Snålt och otillräckligt – en dimridå”.
Krönika Svenskläraren: Hur lite läser våra elever i skolan egentligen?
Forskning Forskaren: Digitaliseringen av skolan har inte drivits främst av lärare.
Debatt ”Lösningen är att utveckla vår egen professionalism”.
Debatt Motsatt effekt när lärare försöker skydda elever från motgångar.
Forskning Forskaren: Det handlar inte bara om att lära sig färdiga sanningar.
Forskning Forskaren: Läsning, samtal och skrivande måste hänga ihop.
Debatt Lektorn: Konstigt att undvika en fungerande undervisningsstrategi för att kostnaden är för låg.
Debatt Forskarnas varning: Det finns inte några enkla och billiga lösningar på komplexa problem.
Debatt Sva-lärarna: Oroande hur centrala beslut om ämnets framtid fattas.
Böcker ”Målsättningen är att låta barnböcker bygga broar mellan människor.”
Reportage Prisad lärare tar med de stora världskriserna in i klassrummet.
Debatt Professorn: Problematiskt att stämpla transspråkande som en ”trend” eller ”slogan”.
Forskning Forskaren: ”Spännande att se hur de öppnade sig för varandras synpunkter.”
Debatt Farhågan: Riskerar att bidra till en negativ inställning till flerspråkighet.
Debatt Svenskläraren: ”Låter i mina öron som ett livslångt straff.”
Panelen ”I engelska är den uppenbara vinsten att de både lyssnar och antecknar.”
Krönika Svenskläraren om hur han fick eleven att ta kontroll över sin hjärna.
Lektionstipset Svenskläraren om varför han låter eleverna läsa Emil i Lönneberga på alla nordiska språk.