Etniska grupperingar starka i blandade skolor

Hon är ämneslärare i botten, i svenska och svenska som andraspråk. Nyligen disputerade hon vid Linnéuniversitetet med den etnografiska studien ”Villkorad skolvardag”.

Under ett helt läsår studerade hon elevernas möjligheter att skapa relationer över etniska gränser och deras möjligheter att delta i undervisningen. Cirka 40 procent av eleverna hade utländsk bakgrund, vissa hade kommit till Sverige relativt nyligen, andra för flera år sedan.

– Jag hade trott att den här blandningen skulle borga för att elever med olika bakgrund började hänga med varandra. Men tyvärr upptäckte jag väldigt tydliga gruppindelningar.

Könsuppdelningen ännu tydligare

Den främsta uppdelningen mellan de 27 eleverna var inte etnicitet, det var kön. Killar hängde för sig, flickor för sig. Men den näst mest tydliga uppdelningen gällde just etnisk bakgrund.

– Det handlade i första hand om flickorna, de med svensk bakgrund höll sig helt för sig själva. Jag såg ingen fördjupad social integration alls med tjejerna som hade utländsk bakgrund.

Bland killarna var det ett par med annan etnisk bakgrund som hängde mycket med de helsvenska killarna. Hon ser ett par förklaringar till att just dessa killar bröt mönstret.

– Dels var de sociala, de hade lätt att få kontakt med andra. Dels hade de status som berodde på att de var duktiga i skolan. Här kunde jag konstatera att skolprestationer slog ut etnicitet.

Mer aktuell fråga på senare år

Hon valde medvetet att studera en klass i nian, hon ville att de skulle ha haft några år på sig att bygga nya kamratrelationer. Att det blev en kommun i glesbygden var också ett noga uttänkt val.

– Det handlar om kommuner som länge hade en väldigt liten andel utrikesfödda, men som efter den stora flyktingvågen 2015 fick betydligt fler. Frågan om integration har alltså blivit mer aktuell på senare år.

Hennes metod för att få en djupare insyn i elevernas relationer var att finnas där i bakgrunden – att se, lyssna och anteckna. Vilka hänger de med? Vad talar de om? Vilka spänningar finns där? Hon gjorde också kompletterande intervjuer med både elever, lärare och rektor.

Eleverna med utländsk bakgrund i den här kommunen hade gått i en F–6-skola där det nästan helt hade saknats elever med svensk bakgrund. En av eleverna berättade för henne hur det kändes att börja i högstadiet på den nya skolan: ”Äntligen ska vi få blandas!”

– Flera av eleverna beskrev den typen av förväntan. Men bland eleverna med svensk bakgrund var reaktionen en annan, flera berättade hur chockade de var av att möta så många elever som knappt kunde prata svenska. Många hade aldrig mött någon med utländsk bakgrund.

Du var där varje dag de första månaderna och sedan några gånger i veckan under hela läsåret – hur reagerade eleverna på din omfattande närvaro?

– Jag hade förankrat det ordentligt, hade berättat om mitt projekt i klassen och kontaktade alla vårdnadshavare på förhand. När andra frågade eleverna om mig sa de att ”hon skriver en bok om oss”.

Får färre möjligheter att prata svenska

Anneli Marceteau hade hoppats kunna följa interaktionen mellan eleverna när de jobbade i grupper och diskuterade gemensamma arbetsuppgifter. Men till hennes förvåning byggde undervisningen nästan helt på lärarens genomgång – och sedan på tyst individuellt arbete.

– Nackdelen för eleverna med utländsk bakgrund är att de inte får så många möjligheter att prata svenska. Och det blir svårare att lära känna sina klasskamrater.

Vad kan lärare få ut av resultaten från din forskning?

– Om undervisningen bygger på ett ganska snävt sätt att vara elev – till exempel att arbeta självständigt, förstå instruktioner snabbt och visa sina kunskaper på svenska – blir vägen in i undervisningen längre för vissa elever. Det viktiga är därför att skapa flera möjliga sätt att delta och visa vad man kan.