Debatt: Tar vi bort sva kommer fler elever att falla
Svenskläraren Sarah Cross svarar på artikeln ”Svenska är ett språk – så varför två svenskämnen?”
Debatt Om elever läser sva och ändå inte når målen, tror vi verkligen att kunskapsutvecklingen ska gå framåt om vi tar bort undervisningen som är anpassad efter deras språkbehov, skriver svenskläraren.
Efter många års resor över haven återvände Gulliver hem när han trodde att han sett det mesta.
Det var innan han besökte den svenska skolan.
Där fick han veta att kursplanen erbjöd två svenskämnen: svenska och svenska som andraspråk (sva).
Men hur avgjorde man vilket ämne eleverna skulle läsa? Utifrån deras språkbehov, fick han veta. Inte hudfärg, ursprung eller födelseort, utan vad eleven kunde och behövde lära sig.
Sedan fick han veta att drygt 158 000 elever läser svenska som andraspråk – drygt 14 procent av alla grundskoleelever.
Och då kom det märkliga: man övervägde att slå ihop svenskämnena.
Men elevernas språkbehov finns ju kvar, tänkte Gulliver.
Kompetenserna är inte utbytbara
Jag är svensklärare. Jag är inte sva-lärare.
Min sva-kollega har särskild kompetens att undervisa elever som behöver utveckla skolsvenska – språket som krävs för att lära, resonera och visa kunskap i skolan. Undervisningen överlappar men kompetenserna är inte utbytbara.
Vad händer med den kompetensen om ämnet försvinner?
Jag har sett elever motsätta sig undervisning de inte själva tycker sig behöva. Men när de ser vad de faktiskt har saknat kan motståndet bli tacksamhet. De inser att de har ett behov som de inte hade upptäckt – men fick den undervisning de behövde.
Det är lätt att tro att den som kan prata svenska också kan skolsvenska. Så enkelt är det inte.
Jag hade en elev med svensk mamma och amerikansk pappa. Hon flyttade tillbaka till Sverige i tioårsåldern. Hon pratade svenska, men språket var inte fullt utvecklat. Det märktes i läsförståelsen och resultaten.
Det är också sva.
Språkbehov har ingen hudfärg eller särskilt utseende.
En svensk variant av Jante
Samma sak gäller min pappa. Hans osynlighetsmantel är engelskan. Han pratar mest engelska och människor blir lätt imponerade och charmade. Då blir hans behov av att utveckla svenskan nästan osynligt.
Att kunna prata ett språk är inte samma sak som att behärska det fullt ut.
Om elever läser sva och ändå inte når målen, tror vi verkligen att kunskapsutvecklingen ska gå framåt om vi tar bort undervisningen som är anpassad efter deras språkbehov?
Det var här Gulliver började ana en svensk variant av Jante.
Att ingen ska känna sig utpekad.
Så vi tar bort ämnet.
Och då syns det inte heller att de fortfarande inte kan det de fortfarande inte kan.
Eleverna finns kvar. Språkbehoven finns kvar. De behöver fortfarande lära sig.
Ett betyg är inte samma sak som kunskap. En förändrad statistik är inte samma sak som ett bättre resultat.
Inga svar
Gulliver såg på människorna som satt och vände på papperen.
”Men det handlar väl om eleven?”
Ingen svarade.
”Eller handlar det om hur skolans resultat ser ut på papperet?”
Tystnad.
”Men om elevernas språkbehov finns kvar – varför ska ämnet försvinna?”
Inget svar.
I Lilliput hade människor gått i krig om vilken ände av ett ägg man skulle knäcka. Men den här sagan var svår att förstå.
För som Gulliver såg på saken hade man inte förändrat verkligheten. Man hade bara bytt etikett på den.
Sarah Cross, lärare, Stockholm
LÄS ÄVEN
