AI tvingar Skolverket att förändra NP i svenska
”Det är inte förbjudet att använda AI för att skapa struktur och innehåll för sitt anförande”, säger Jan Kontinen på Skolverket.
Nationella prov AI:s snabba intåg gör att Skolverket väljer att förändra bedömningen av den muntliga delen i det nationella provet i svenska 3 på gymnasiet. Lärarna ska nu fästa större vikt vid själva framförandet i klassrummet – och mindre vikt vid innehåll och struktur.
Det nationella provet i svenska i årskurs 3 på gymnasiet väntar i november – först den skriftliga delen, sedan den muntliga. Inget har förändrats vad gäller hur proven är upplagda, men man har skruvat på själva bedömningsmatrisen för det muntliga provet.
Jan Kontinen, sektionschef på Skolverket, förklarar varför:
– För att göra det rättssäkert och likvärdigt. Det är inte förbjudet att använda AI för att skapa struktur och innehåll för sitt anförande och få hjälp med formeringar, men de elever som använder sig av den hjälpen ska inte ha en fördel av det i bedömningen.
Kommer väga lättare
Därför har man i samråd med Uppsala universitet, som konstruerar provet, landat i att fästa större vikt vid elevens prestationer i klassrummet – ett sätt att minska AI:s påverkan på provet. Det blir viktigare hur eleven framför sitt budskap och argumenterar för sin sak. Förmågan att svara på frågor och delta i efterföljande gruppsamtal ska väga tyngre.
– På senare år har lärare känt sig mer osäkra vid bedömningen när de vet att vissa elever använder AI när de tar fram sina talmanus. Det är mot den bakgrunden vi gör den här förändringen. Självfallet ska lärare även fortsättningsvis bedöma innehåll och struktur, men den delen kommer att väga lättare.
Hur har förändringen mottagits av lärare och elever som ni haft i era referensgrupper?
– Positivt, de lärare vi pratat med har känt att det krävs en förändring av något slag. Det finns en gemensam bild av att AI ändrat förutsättningarna och att det nu behövdes åtgärder för att garantera likvärdigheten i bedömningarna.
Blir det svårare än tidigare att bedöma den muntliga delen av provet?
– Nej, det skulle jag inte säga, det finns nya tydliga bedömningsanvisningar som är framtagna av lärare vid universitetet. Totalt sett blir nog rättandet av proven enklare, då det blir färre faktorer att ta ställning till.
Ni diskuterade också att införa alternativa muntliga uppgifter, exempelvis litteraturseminarium. Ni lekte också med tanken att helt ta bort det muntliga delprovet. Varför blev det inget av detta?
– Den främsta orsaken är det nya betygssystemet som införs 2028 där det också ingår nya centralt rättade nationella slutprov. Det är en avgörande förändring som kommer snart, därför ville vi inte göra några stora förändringar nu. Lärare är vana vid att bedöma muntlig framställning på det sätt som delprovet är utformat idag, en ny provuppgift skulle ta tid att sätta sig in i.
– Och att helt avskaffa det muntliga provet vore problematiskt med tanke på vikten av att få med så mycket som möjligt av det centrala innehållet. Lärarna måste få ett bra underlag inför betygssättningen.
Kritik mot att avskaffa den muntliga delen har även kommit från ämneslärare och deras intresseorganisationer. De ser provet som ett viktigt bedömningsankare; om det tas bort riskerar det leda till att lärare prioriterar ner den muntliga träningen i undervisningen.
LÄS ÄVEN
Hård kritik mot att muntliga NP kan slopas
Så möter du fem muntliga dilemman i skolan
Total oenighet kring hur viktigt det muntliga är
Larmet: Talrädslan ökar lavinartat i skolan
