Nya läroplanen: Då är risken att många lärare slår bakut

Med nya läro- och kursplaner som utgår mer från kognitionsvetenskaplig forskning följer nya krav på lärarna, konstaterar Bert Jonsson, docent i psykologi och professor i beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet.

Lärare kommer i högre grad än i dag att behöva strukturera och modellera vad eleverna ska lära sig. Men att läraren har en aktiv och ledande roll betyder inte att eleverna ska bli passiva, understryker han. Tvärtom måste läraren se till att de aktivt bearbetar innehållet.

I det här arbetet kan strategier som fördelad inlärning, interfoliering, elaborering och minnesåterkallning – även känt som testbaserat lärande – vara en stor hjälp för läraren, anser Bert Jonsson.

– De ger en tydlig struktur för hur man ska göra lärandet aktivt. De mest effektiva strategierna, som minnesåterkallning och fördelat lärande, borde vara inbyggda i varenda lektion, säger han.

Varnar för kunskapsglapp

Men att ens prata om evidensbaserade undervisningsstrategier och kognitionsvetenskapliga principer är ett paradigmskifte i skolans värld, enligt Bert Jonsson. Han varnar för att det kan bli ett stort kunskapsglapp när de nya styrdokumenten införs.

– Det är en hel generation lärare som inte har fått med sig detta från lärarutbildningarna. I 25–30 år så har mycket av det här inte belysts alls, tyvärr. Det är ett stort dilemma och ytterst märkligt.

Ska styrdokumenten få genomslag i klassrummen krävs därför stora fortbildningsinsatser men också att lärarna stegvis får förändra sitt arbete. Att pressa lärare att helt stöpa om undervisningen i ett slag är orimligt, anser Bert Jonsson.

– Då är risken att lärarna sparkar bakut. Det blir kontraproduktivt. Man behöver börja litet med att lägga in ett par strukturerade övningar och sedan bygga på allt eftersom.

Tar lång tid

Till en början kommer planeringen av undervisning att bli mer tidskrävande, men när nya arbetssätt har satt sig behöver inte skillnaden vara så stor, enligt Bert Jonsson. Då kan automatiserade rutiner till och med spara lärarna tid och de nya strukturerna återanvändas med nästa elevkull, precis som i dag.

– Men det är klart att det tar längre tid att förbereda frågor till testbaserat lärande eller att strukturera interfoliering än att bara sätta på en film i klassrummet. Men å andra sidan leder det senare inte heller till särskilt mycket lärande.