Frågorna som får känslorna att svalla i klassrummet

I våras disputerade Victoria Williamsson vid Karlstads universitet med avhandlingen ”Undervisning om kontroversiella samhällsfrågor”. Ämnet hade engagerat henne i många år.

– När jag jobbade som samhällskunskapslärare på komvux hände det ofta att ämnen väckte starka känslor. Därför ville jag titta närmare på hur man skulle kunna stötta lärare. Forskning har visat att de ofta undviker kontroversiella frågor av oro för känsloladdad stämning. 

Först gick hon igenom aktuell forskning om undervisning i kontroversiella frågor, det finns en del i Sverige men mer i USA och Tyskland.

– Man måste definiera vilken typ av samhällsfrågor det handlar om. Jag har landat i tre kriterier: frågan ska väcka känslor, vara omtvistad och höra till samtiden. 

Kriterierna kan hjälpa lärare att också välja bort frågor.

– Ta rasism och hedersförtryck. Det är självfallet frågor som skolan ska ta upp, till exempel när man talar om skolans värdegrund, men inte i det här sammanhanget. Dessa frågor är inte kontroversiella i meningen att rimliga åsikter står mot varandra och kan diskuteras. 

Har utvecklat en egen modell

Efter forskningsgenomgången utvecklade hon en ”didaktisk modell” som lärare kan luta sig mot när de ska förbereda sig för att undervisa i kontroversiella frågor.

– Den ringar in frågeställningar av typen: Vilka samhällsfrågor är relevanta att undervisa om? Hur bör innehållet struktureras? Hur kan jag hantera eventuella känsloladdningar i klassrummet?

Modellen innehåller inte konkreta exempel på ämnen som kan tas upp, det skulle göra den för situationsbunden.

– Det är inte heller givet vad som väcker reaktioner, vissa ämnen som man tror ska leda till intensiva diskussioner faller platt. En viktig slutsats från forskningen är att frågorna måste vara elevnära, de ska kunna relatera till eleverna i deras vardag.

”Diskussionen blev känsloladdad”

När hon hade utvecklat modellen testade hon den på 14 lärarstudenter när de skulle ha VFU (verksamhetsförlagd utbildning) sista terminen. Därefter intervjuade hon dem om deras erfarenheter och resonerade sedan kring svaren i sin avhandling.

– En student upplevde just svårigheten att avgöra vad som ska leda till engagemang bland eleverna. Hon valde frågan ”Bör EU tvinga medlemsländer att ta emot flyktingar?”. Det var ju en fråga som var relevant ur ett ämnesperspektiv, men den fick inte alls igång eleverna. De kunde inte relatera till den. 

En annan lärarstudent tog upp frågan om Sverige ska tillverka och sälja vapen. Frågan ställdes före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, vilket kan förklara att den blev mer kontroversiell då än vad den skulle vara idag.

– Diskussionen blev känsloladdad, i klassrummet fanns å ena sidan elever vars föräldrar jobbade inom vapenindustrin, å andra sidan elever som flytt från länder där svenska vapen används. 

Svår balansgång

Händelsen stärkte hennes tes: genom ordentliga förberedelser och genom att lära känna sin klass kan man bättre avgöra vilka ämnen som fungerar. Kontroversiella samhällsfrågor är kontextbundna, graden av känsloladdningar varierar beroende på vilka elever som sitter i klassrummet.

När upplevde lärarna att utmaningarna blev som störst?

– När de skulle dra gränsen mellan att förbli neutral och markera en egen åsikt. Man ska inte påverka elevernas egna åsikter, inte vara partisk, men man måste stå upp för demokratiska principer. Här kan det vara svårt att hitta balansen.

Varför är det viktigt att undervisa om kontroversiella frågor?

– Rätten att tycka olika är ju en central del av demokratin. Det är viktigt att vi hjälper eleverna att navigera i ett polariserat samhällsklimat. Vi måste betona att känslor och starka åsikter inte enbart är ett problem, det är en del av lärandet.

LÄS ÄVEN

Sårig konflikt väcker extremt starka känslor i skolan

Så handskas historielärare med känsliga konflikter

Så handskas lärare med kontroversiella frågor

Så stärker du elevernas digitala självförsvar