Drivkrafterna som lett digitaliseringen fel

Skolledningar och politiker bär det största ansvaret för att så lite förändrats, menar han. Mikael Bruér jobbade själv som högstadielärare i många år och började redan på 00-talet intressera sig för teknikens möjligheter.

– Med åren blev jag alltmer konfunderad över den svartvita beskrivningen av digitaliseringen, på ena sidan fanns de tekno-positiva som bara såg fördelar, på andra sidan de hårda skeptikerna.

Det fick honom att vilja titta närmare på hur digitaliseringen påverkat hans eget ämne. I maj försvarade han sin avhandling ”Mellan tradition och innovation: Historielärares arbete med digital teknik” vid Malmö universitet.

Ingen pedagogisk revolution

Avhandlingen utgick från en nationell enkätstudie som omfattade 540 historielärare på högstadiet. Vilka var de viktigaste resultaten?

– I det stora hela har inte digitaliseringen blivit den pedagogiska revolution som många hade hoppats på. I stället har tekniken mest blivit ett nytt redskap som befäster en förhållandevis traditionell undervisning, med genomgångar, föreläsningar och faktainlärning.

För att få en mer nyanserad bild av hur tekniken användes i undervisningen valdes sex lärare ut från enkätens respondenter. De utvalda lärarna tillhörde den grupp lärare som kunde beskrivas som de mest digitalt orienterade.

De valdes också för att representera lärare i olika delar av landet och olika typer av skolor, exempelvis som representanter för stad och land eller rika och fattiga områden. Lärarna följdes under en vecka vardera och därefter genomfördes uppföljande intervjuer.

– Men det visade sig att inte denna grupp heller hade speciellt annorlunda undervisning. De delade dokument i molntjänster, använde powerpoint och visade filmer som de drog upp på stor skärm från datorn.

Hur ska man förklara att inte heller dessa, mer teknikintresserade, lärare förändrat sin undervisning?

– Den bristfälliga fortbildningen av lärare. Det har varit ett fokus på generell digital kompetensutveckling. Alla har fått ungefär samma genomgångar, men man måste ju börja med didaktiken i varje ämne! Generella digitala kunskaper är närmast värdelösa.

Hur har det blivit så här?

– Digitaliseringen av skolan har inte drivits främst av lärare. I stället är det politiker och edtech-bolag som varit mest pådrivande. Drivkrafterna har inte varit pedagogiska, de har varit ideologiska och ekonomiska. Precis som många tidigare satsningar tror jag att misslyckandet kan kopplas till att man fokuserat på tekniken först och, i bästa fall, därefter pedagogiken.

Fortbildningen börjar i fel ände

Från intervjuerna fick han flera exempel på hur saker skett ovanför lärarnas huvuden.

– En lärare berättade om ett bra digitalt verktyg, men det fick inte grönt ljus från den kommunala IT-enheten. En annan hade byggt upp ett bibliotek av filmer och uppgifter, kopplat till en specifik strömningstjänst, men så bytte kommunen ut denna tjänst utan att informera och allt arbete gick till spillo.

Visst finns det lärare, menar han, som inte är intresserade av att arbeta med teknik eller att utveckla sin undervisning. Men huvudproblemet är dock inte lärarna, utan att de nästan helt saknar förutsättningar till kvalificerad fortbildning.

– Nästan all forskning jag gått igenom pekar på att generell fortbildning inte ger något mervärde eller leder till att undervisningen utvecklas i kvalitativ mening. Vill man att undervisningen ska förbättras är det ämnesdidaktisk fortbildning som gäller. Först därefter blir det relevant att prata om vilken teknik som ska användas i klassrummen.

LÄS ÄVEN

Digitaliseringen har inte revolutionerat svenskämnet

Så har digitaliseringen förändrat religionsämnet

Debatt: Hur ska eleverna utveckla sin läsförmåga i en skola utan böcker?

Så skapar alla nya trender kaos i skolan