Läsförståelse i Pisa mäter elevers förmåga att förstå och reflektera över texter. Prestationerna redovisas i åtta nivåer. Nivå 2 utgör basnivån för läsförståelse som är grundläggande för fortsatt lärande, vilket innebär att eleverna kan hitta nödvändig information i text. De kan också dra enkla slutsatser och förstå samband, samt fundera över textens syfte. Elever på nivån under 2 kan hitta information i enkla texter, men har svårigheter att analysera och tolka.

Resultatet visar en nedåtgående trend på bred front. Andelen som inte når upp till nivå 2 i Sverige har ökat från 24 till 31 procent mellan 2022 och 2025, där elever med inhemsk bakgrund har ökat från 16,7 till 24 procent. Även andelen högpresterande har minskat, från 10 till 8 procent. Lågpresterande har dock en större nedgång än högpresterande. Skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund är fortsatt stora. 

Glad om det finns en läsare i varje klass

Många lärare vittnar om att alldeles för många elever har svårt med både avkodning och läsförståelse. Normerande tester, väletablerade i skolsammanhang, bekräftar dessa iakttagelser. Under många år har jag genomfört intervjuer med elever som börjar årskurs 7 om deras läserfarenheter. Förr fanns en handfull läsare i varje klass och upp emot hälften hade någon gång varit en bokslukare. Idag är jag glad om det finns en läsare i varje klass. Böcker och uppgifter som gårdagens elever tidigare med bravur klarade av, har för dagens blivit svåra att ta sig an.

Samtidigt stoltserar huvudmän, såväl kommunala som fristående, med glädjesiffror år efter år då ”resultaten” ständigt ökar. I Stockholm var andelen med godkända betyg i alla ämnen i årskurs 9 82 procent förra läsåret. Niorna i Malmö hade de bästa resultaten under hela 2000-talet då 84 procent blev behöriga till ett gymnasieprogram 2026. I Vingåker har andelen behöriga till gymnasiet ökat från 50 procent till 81 under en tioårsperiod.

Cirkulera – här finns inget att se!

Skolverket vill inte vara sämre. Numera klarar nästan alla elever nationella proven i svenska. I årskurs 3 blev andelen godkända på några av proven 2025 följande: läsa berättande text (94 procent), läsa faktatext (90 procent) och enskild högläsning (93 procent). I årskurs 6 och 9 når 94 procent av eleverna ett godkänt betyg på nationella proven i svenska. Det är tydligt att både huvudmän och skolmyndigheter är måna om att upprätthålla fasaden att svenska elever är rätt så duktiga. Budskapet basuneras ut: Cirkulera – här finns inget att se! 

Sänkta krav på de nationella proven, så att nästintill alla elever blir godkända, ger betygsinflationen legitimitet. Så länge andelen godkända på nationella proven är hög, blir måluppfyllelsen god. Charaden kan fortgå tills nästa Pisa-undersökning orsakar politiska svallvågor och infantilt käbbel. I skolan är det dock oavsett alltid frid och fröjd, enligt huvudmännen och skolmyndigheterna, då alla elever når målen. Analfabeter i Sverige? Inte på vår skola i alla fall.

Fredrik Sandström är svensklärare på högstadiet på Gäddgårdsskolan i Arboga, krönikör i Ämnesläraren och redaktör för Lektionsbanken.

LÄS ÄVEN

Läraren: Märkligt många godkänns på NP i svenska

Elever får E på NP i svenska – trots låga skrivpoäng

Sandström: Kraven skolan måste ställa på elever och föräldrar

Sandström: Svensk skola har kollapsat och politikerna är helt vilse

Sandström: Skolans giftiga cocktail räddar ekonomin – men sänker elever och lärare

Sandström: Skolans nya ABC gör mig dyster

Sandström: Utan läromedel förlorar alla riktning

Sandström: Elevens fråga lämnade mig svarslös

Sandström: Läraryrket har gjort mig till samlare

Sandström: Hur ofta är det tyst i ditt klassrum?