Här ska en lärare räcka till hundratals elever

I tre av fyra kommuner går det över 50 elever per behörig lärare i fritidshem och i en tredjedel av kommunerna är det fler än 100 elever per behörig lärare. I en handfull kommuner är det till och med över 400 elever per behörig lärare och 13 kommuner har över 300 barn inskrivna per lärare i fritidshem. Siffrorna framgår i en kartläggning från Sveriges Lärare.

Tabell: Se siffrorna för din kommun i botten av artikeln

Så här kommenterar Karin Lager, docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet, konsekvenserna av bristen på utbildade lärare i fritidshem.

– Det är klart att det spelar roll för undervisningens kvalitet på fritidshemmen. Vi har ju lärarutbildning av anledningen att den ska ha en funktion och göra skillnad. Om det inte finns behörig personal, vem leder då arbetet? Det bör vara rektorn men det är nog ofta inte så, säger Karin Lager.

Fritidshemmens arbetslag ”en gåta”

Hon betonar att kvaliteten på fritidshemmen är beroende av flera faktorer. Professionens kunskaper och förmågor är en del.

– I ett fritidshem som helt saknar behöriga lärare i fritidshem så blir man nyfiken på hur kompetensen ser ut hos dem som arbetar där. Vi vet att det finns arbetslag med annan behörighet, fritidsledare och barnskötare till exempel. Men vi vet också att det ibland är personal som helt saknar pedagogisk utbildning. Den här stora brokigheten i fritidshemmens arbetslag är en gåta i sig som ingen tycks ha riktigt bra koll på.

Vem leder arbetet om det inte finns lärare?

Laholm tillhör de kommuner med lägst lärartäthet. Här går det 591 elever per utbildad lärare i fritidshem. Antalet inskrivna elever är totalt 1 182.

– De gånger som vi har annonserat har vi haft ytterst få sökande som har varit behöriga. Vi märker att konkurrensen är hård. Det hör vi även från kollegor i närliggande kommuner, säger Marcus Alvstrand, som är administrativ chef på utbildningsförvaltningen.

Lön till studerande lärare

Kommunens ambition är att förbättra situationen. Bland annat genom utbildning av redan anställda på fritidshem.

– Vi har en insats i gång nu där vi kompetensutvecklar obehöriga att bli behöriga lärare i fritidshem. Det är personer med olika yrkesbakgrund som nu arbetar på fritidshemmen. För tillfället är det tre anställda som är inne på sin andra termin och en på sin första.

Under studietiden arbetar de deltid på fritidshemmen.

– Det gör att verksamheten får ta del av deras erfarenhet och kompetens under studietiden.

Lön betalas för halva studieomfattningen. Om en person till exempel väljer att arbeta 60 procent och studera på 40 procent så utgår lön för halva studietiden. Totalt innebär det 60 plus 20 procent i lön. 

”Lätt att rekrytera legitimerade lärare”

Torsås kommun ligger i topp i sammanställningen över lärartäthet på fritidshemmen. Här är det under 16 barn per behörig lärare i fritidshem. Det kan jämföras med genomsnittet i landet som är 69 elever per behörig lärare.

– Det är relativt sett lätt att rekrytera legitimerade lärare i fritidshem, säger Pernilla Gustavsson, bildningschef i Torsås.

Kommunen är liten och totalt på fritidshemmen går det 270 elever.

– Vi har egna lokaler för fritidshemmen och det tror jag kan locka till att vi får behöriga sökanden. Det är också nära till Kalmar och Karlskrona där lärare kanske kan lockas av att jobba på mindre enheter. Vi har också tydligt innehåll för rastverksamhet, fritidshemmet respektive undervisning i skolämne för de med ämnesbehörighet, säger Pernilla Gustavsson.

Löneläget tror hon inte är en avgörande faktor.

– Generellt ligger vi inte högst i Kalmar län, så det är nog andra delar som lockar.

Stort behov i Dalarna

I Leksand går det drygt 366 elever per behörig lärare i fritidshem. Kommunens grundskolechef Erika Hemptenmacher har i en tidigare intervju i Fritidspedagogik berättat om svårigheterna att få behöriga sökande. Hon har även berättat att det finns planer på att starta en behörighetsgivande lärarutbildning för anställda på fritidshemmen. Nu har den planen kommit ett steg närmare verklighet.

– Till höstterminen 2027 ser vi ut att kunna starta utbildningen. Det ska ske tillsammans med Linköpings universitet. Det känns bra då behovet är stort i hela Dalarna. Högskolan Dalarna håller på att formalisera samarbetet med Linköpings universitet så att det ska bli en arbetsintegrerad lärarutbildning, säger Erika Hemptenmacher.

Kompetensutveckling kräver behöriga

Forskaren Karin Lager refererar till sina studier som visar att arbetet kan fungera bra om det finns arbetslag med behöriga lärare i fritidshem som handleder den obehöriga personalen.

– Den obehöriga får stöttning i fritidshemmets uppdrag, hur man skapar bra innehåll i verksamheten, bemöter barn och föräldrar. Det ger kompetensutveckling. Men om det saknas behörig personal eller om det bara finns en behörig så kan inte de processerna ske.

Enligt skollagen ska personal som leder undervisningen i fritidshem vara behörig och legitimerad. Något som är svårt att leva upp till. I kommunala fritidshem saknar 11 procent personal med pedagogisk högskoleexamen. Motsvarande andel i fristående fritidshem är 25 procent, visar Skolverkets rapport för läsåret 2025/26.

Går det att gradera vad som betyder mest för kvaliteten: lärarbehörighet, lokaler eller gruppernas storlek?

– Det kanske går, men vad jag vet har det inte gjorts. Det som skiljer ut oss här i Sverige är att vi har en lärarutbildning som garant på fritidshemmen medan man i andra länder i Europa reglerar med antal barn per vuxen. Man kan ju fundera över om det är klokt att titta åt det hållet med reglering av storleken på barngrupp, svarar Karin Lager.

Varför inte fler utbildar sig till lärare i fritidshem är svårt att svara entydigt på, menar Karin Lager. Yrkets status och villkor har betydelse.

– Fritidshemmet öppnar ju tidigt på morgonen och stänger sent på eftermiddagen. Hela den tiden är jätteviktig för eleverna. Kan man få använda sin arbetstid för fritidshemmet och få kredd så borde det inte vara någon skillnad i status jämfört med andra lärargrupper. Men jag vet att det inte är så och det förvånar mig fortfarande.

”Slöseri med behörigheten”

En orsak till bristen på behöriga lärare i fritidshemmen kan även bottna i att de väljer andra uppgifter i skolan.

– De kan till exempel undervisa i sitt ämne eller arbeta med andra saker i skolan. Man kan ju säga att det är resursslöseri med behörigheten, men man är ju inte tvingad att jobba i fritidshemmet.

Karin Lager undervisar på en fortbildningskurs för rektorer med inriktning mot fritidshem.

Är de rektorerna extra intresserade av fridshemmets verksamhet?

– Oftast är de det men ibland är det så att de inser att de inte kan så mycket om fritidshemmets uppdrag och behöver lära sig mer. De har fått fritidshemmet under sitt ansvarsområde.

Kartläggningen på Sveriges Lärares webbplats (länken öppnas i en ny flik)

Fotnot: Sveriges Lärares redovisning om behörighet är från läsåret 2025/26 och bygger på uppgifter från Skolverket.

LÄS ÄVEN:

Över 50 elever per lärare – här är värsta kommunerna

Forskaren: Lärarna i fritidshem undervisar på unikt sätt

Eriksson: Renodla vårt uppdrag, skolministern!

Spretigt uppdrag får fritidslärarna att välja skolan