Ny rapport: Många elever med npf orkar inte med fritidshemmet

Totalt 48 procent av barnen med npf i undersökningen är helt frånvarande på fritidshemmet, främst på grund av otillräckliga anpassningar. Dessutom är det sex procent i den gruppen som enbart är på fritidshemmet en till två gånger i veckan. Det visar en undersökning från Riksförbundet Attention, där drygt tusen vårdnadshavare med barn med npf har deltagit. Enkäten är inte statistiskt säkerställd, men ger en tydlig indikation om att många barn med npf inte deltar i fritidshemmet.

Avgörande förklaringar till att barnen inte går på fritidshemmet är otillräckliga anpassningar, stora barngrupper och en stökig miljö som inte ger möjlighet till lugn och ro för återhämtning.

– Majoriteten svarar att deras barn behöver möjlighet till vila efter en skoldag när de kan vara helt slutkörda. Den möjligheten saknas oftast. Det finns inte lokaler där man kan dra sig undan och varva ner. Det finns inte heller tillräcklig bemanning för att kunna vara nära barnen. Om man ordnar en återhämtningsplats så måste det finnas personal där. Annars riskerar det lugna rummet att bli ett stökigt och bråkigt rum, säger Cecilia Brusewitz, verksamhetsutvecklare för Fritidslyftet på Attention.

Saknas stöd på fritidshemmet

Åtta av tio barn som berörs av undersökningen har anpassningar under skoldagen, men drygt hälften av vårdnadshavarna uppger att stödet inte följer med till fritidshemmet.

– Elevassistenter och annan stödpersonal som är med på fritidshemmet har många gånger ansvar för alla barn där och inte för en bestämd elev med till exempel npf. Det kan skapa osäkerhet för barnet som behöver stöd, säger Cecilia Brusewitz.

En utmaning för barn med npf är övergången från skola till fritidshem. Inte minst när verksamheten ska bedrivas i klassrummet.

– Övergångar är svårt för många barn med npf och att dessutom förstå att nu är mitt klassrum en fritidslokal blir en extra utmaning. Barn med npf behöver struktur, men på fritidshemmet kan det saknas när det många gånger är fri lek utomhus, eftersom lokalerna är bristfälliga. Man har ingen egen hemvist och det kan vara hundra barn på tre pedagoger. Det kan leda till exkludering, ensamhet och risk för bråk och konflikter, säger Cecilia Brusewitz.

Några förslag som ges i rapporten från Attention är:

• Låt anpassningar följa med hela dagen.
• Inför nationella riktlinjer för gruppstorlek och bemanning.
• Inkludera fritidshemmet i elev-hälsans arbete.

Stora grupper och pressad personal

Hanna Almcrantz, förstelärare i fritidshem i Linköping, är medveten om svårigheterna för elever med npf på fritidshem.

– Ett problem är de stora barngrupperna. Man kanske går i en klass med 25 elever där det finns en lärare och en resursperson under skoltid. Så plötsligt blir det upp till 100 barn på fritidshemmet, färre vuxna per elev och ny personal, säger Hanna Almcrantz, som även är sammankallande i Sveriges Lärares nationella råd för fritidshem.

Fritidshemmets verksamhet präglas av fri lek, men den går att anpassa för alla, menar Hanna Almcrantz.

– Den fria leken måste individanpassas till vad de kan leka med. Det finns ju även lugnare lekar och skapande. Ett problem för barn med npf kan vara när leken måste brytas för att äta mellanmål eller städa undan.

Den pressade personalsituationen gör det också extra känsligt för barn med funktionsnedsättningar.

– Om någon är sjuk måste verksamheten förändras och den aktivitet som framgår av bildstödet kanske måste ändras. Det kan vara svårt för elever med npf att klara av.

En stökig miljö på fritidshemmet gör att även elever som inte har npf får det svårt på eftermiddagarna och därför väljer bort fritidshemmet, menar Hanna Almcrantz.

– De orkar inte vara i den stora gruppen och det finns inte alltid lokaler för att kunna gå undan. Rekreation, som det står så fint om i vår skollag, fungerar inte. Att inte kunna gå undan en stund ökar risken för konflikter och att barn blir aggressiva.

”Ett samhällsproblem”

För de barn med npf som inte går på fritidshemmet kan fritiden bli ensam och isolerad. Även deras föräldrars arbetstider påverkas. 71 procent av vårdnadshavarna i enkäten tvingas anpassa arbetstider, eller studietakten, för att kunna vara mer med barnen på eftermiddagarna.

– Det här är ett samhällsproblem. Det är många barn som inte går på fritids men det beror ofta på att de har en annan fritidsaktivitet eller umgänge. Men det vi ser bland barnen med npf-diagnoser är att endast elva procent av föräldrarna uppger att deras barn har någon annan form av fritids-aktivitet, säger Cecilia Brusewitz.