Irina Eriksson hoppas att många föräldrar nappar på erbjudandet om utvecklingssamtal även i vår.
Till startsidan
Irina Eriksson är lärare i fritidshem på Ängsmogården i Östersund och krönikör i tidningen Fritidspedagogik.
Reportage
I skolans kontakter med vårdnadshavare måste fritidshemmet sluta spela andrafiol. Det bestämde Irina Eriksson, lärare i fritidshem, och införde såväl inskolning som utvecklingssamtal också för fritidshemmet.
– Många föräldrar uppskattar att få veta mer om hur deras barn har det på fritids.
LÄS OCKSÅ: Lärare i fritidshem ofta ”spindeln i nätet” på skolan
Hon har ett tydligt svar på frågan varför det är viktigt att fördjupa kontakterna med vårdnadshavarna.
– Vi jobbar med barn, men vi jobbar också med deras vårdnadshavare. Det får man inte glömma bort. För att vi ska kunna förstå eleverna behöver vi samverka med vårdnadshavarna och förstå dem också.
Irina Eriksson, även krönikör här i Fritidspedagogik, arbetar på fritidshemmet på Ängsmogården i Östersund. Ödmjukhet och samverkan är hennes ledord i kontakten med föräldrarna.
– Vårdnadshavarna vet hur barnen fungerar där hemma, men de har inte samma inblick i hur barnet har det i skolan och här på fritidshemmet. Och vi i personalen vet hur det fungerar på fritidshemmet, men inte hur det är där hemma, därav behöver vi samarbeta för att få en helhetsuppfattning om eleverna.
Hon upplever att vårdnadshavare många gånger får insyn i hur barnen har det i skolan, men att fritidshemmet blir ”något som bara passerar förbi”, trots att fritidshemmet också är en undervisningsarena med styrdokument att följa.
– Och många barn tillbringar nästan lika mycket, eller mer, tid på fritidshemmet jämfört med i skolan.
Det var med den insikten som Irina Eriksson bestämde sig för att försöka lyfta fram fritidshemmets position:
– Enligt styrdokumenten ska fritidshemmen likt grundskolan erbjuda utvecklingssamtal. Det känns naturligt att vårdnadshavarna erbjuds lika mycket information om fritidshemmet som om de andra verksamheterna inom grundskolan.
Irina Eriksson hoppas att många föräldrar nappar på erbjudandet om utvecklingssamtal även i vår.
Precis som med skolans utvecklingssamtal får barnen frågor som ska besvaras före samtalet.
Till sin karaktär är frågorna del-vis lika dem i skolan: ”Trivs du på fritids?” och ”Har du någon att leka med?”
Andra frågor är mer specifika för just fritidshemmet som ”Tycker du om aktiviteterna på fritids” och ”Får du vara med och bestämma på fritids?”
– Jag kallar det för stjärnpapper, då frågorna är i stjärnor.
Frågorna ska alla barn som går på fritidshemmet fylla i hemma tillsammans med en vårdnadshavare med antingen grön, gul eller röd färg beroende på vad de anser i respektive stjärna. Sedan sammanställs resultaten i form av stapeldiagram så att man på organisationsnivå kan få en bild av hur eleverna har det på fritidshemmet.
Under själva utvecklingssamtalet är stjärnpapperet avstampet, sedan går hon över till standardfrågor för att på djupet få veta mer om hur barnet har det på fritidshemmet. Det är frågor som ”Vad är det bästa med fritids?”, ”Är det något som på fritidshemmet är svårt? Vad i så fall”, och ”Vilken vuxen är du tryggast med?”.
Irina Eriksson är just nu i färd med att planera vårens utvecklingssamtal. I höstas var det cirka 30 av 90 tillfrågade vårdnadshavare som kom, vilket Irina Eriksson tycker var ett bra utfall med tanke på att det var första gången som fritidshemmet erbjöd utvecklingssamtal.
– Många föräldrar uppskattar att få veta mer om hur deras barn har det på fritids.
Det är något som Anneli Edfeldt, förälder till en flicka i årskurs 1 och en pojke årskurs 2, instämmer i. Hon är mycket nöjd med utvecklingssamtalen med bägge barnen.
– Min pojke ville inte vara med själv men han hade svarat på alla stjärnfrågorna. Det blev ett givande samtal med Irina, vi kunde prata om så mycket mer än det vi hinner ta upp vid lämning och hämtning.
Anneli Edfeldt tycker att hon fått en fördjupad bild – både av hur det går för barnen och av verksamheten på fritidshemmet.
– Jag hade inte den inblicken förut. Nu har jag fått en bild av barnens hela skoldag, inte bara det som händer i skolan.
LÄS OCKSÅ:
Forskning forskaren Catarina Andishmand: ”Fritidshemmets kontakter med vårdnadshavare bör uppmärksammas mer”
Debatt När vi envisas med att kalla fritidshemmet för ”fritids” suddar vi ut skillnaden mellan pedagogisk verksamhet och barnpassning, skriver Jimmy Kissi Andersson, biträdande rektor på Lycée Français Saint Louis i Stockholm.
Arbetsmiljö Lärarna Emilia Thomke, Axel Johansson och Lowisa Hanzén ger sin syn på regler i fritidshemmet.
Krönika I allt prat om straff och hårdare tag har jag två berättelser från fritidshemmet som jag vill dela med mig av, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Pedagogiska tips Undrar du hur du ska få barnen på fritidshemmet att röra på sig och bli intresserade av vinter-OS? Bergetskolans fritidshem i Orsa har svaret med sitt OS-tema.
Min metod ”Eleverna märker inte hur mycket de faktiskt läst.”
Reportage ”Jag brinner verkligen för att öka elevernas rörelse.”
Krönika Nu är det dags att alla partiledare visar, konkret och tydligt, hur de tänker göra landets fritidshem bättre – för både barn och personal, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.
Debatt Vi kan inte förbjuda allt som liknar något som varit farligt. Om vi gör det tar vi ifrån barnen både deras värld och deras lärande, skriver läraren i fritidshem Maria Ljung.
Forskning På fritidshem där de flesta elever har olika etniska bakgrunder fungerar det sociala samspelet väl, men barn med helsvensk bakgrund hamnar ofta utanför, visar en ny studie.
Debatt Jag har vid flera tillfällen utsatts för våld, bland annat genom slag, sparkar, bett och stenkastning, skriver läraren i fritidshem Cia Wigström, som menar att leken måste få ta större plats, såväl i hemmet som i förskola och fritidshem, för att vända utvecklingen.
Krönika Tänk ändå, när barn själva sätter fingret på det fina och vackra med just fritidshemmet, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Tips På Strömsholms fritidshem får barnen ”bokbada” rejält.
Krönika Vad händer när treorna kliver vidare mot mellanstadiet och sedan ännu högre upp i årskurserna? Lever något av det vi byggt kvar? Ja, mer än man kanske tror. Och i veckan fick jag en tydlig påminnelse om det, skriver Andreas Härjefors.
Panelen Så svarar tre lärare om prylar och statussymboler bland eleverna.
Lön Lönen för lärare i fritidshem är i genomsnitt 37 166 kronor i månaden, enligt lönestatistik från 2025. Men variationen är relativt stor beroende på var i landet man arbetar.
Lärarpriser Gustav Sundh har tilldelats Freinetrörelsens demokratipris 2025: ”Oerhört hedrande och stort”.
Gästkrönika Nästa gång någon frågar ”Vad lär man sig egentligen på fritids?” kanske svaret är: ”Man lär sig att ställa frågor. Att undersöka. Att tänka. Och att se världen i en bubbla”, skriver Maria Ljung.
Debatt I många skolor innebär samverkan bara att fritidspersonal placeras i klassrummet för att ge resursstöd, skriver Osman Jama, fritidshemslärare och förstelärare i fritidshem i Tyresö.
Krönika Det är så viktigt att vi vänder blicken mot vårt sätt arbeta och organisera verksamheten, skriver Sofia Grimm.
Reportage Barnen växer när leken tas på allvar: ”De vill fatta sina egna beslut”.
Kompetensutveckling ”En fyrkantig tolkning som straffar lärare i fritidshem. Vi ska kontakta Skolverket och regeringen”, säger Hanna Almcrantz hos Sveriges Lärare.
Vår metod De skapar gemenskap på skolgården med styrda aktiviteter.
Debatt Eftersom vi är en välfärdsprofession åligger det faktiskt oss att driva frågor som rör våra förutsättningar att arbeta med barns fritid, skriver Jesper Nilsson, lärare i fritidshem och universitetsadjunkt, Malmö universitet.
Debatt Fritidshemmen har en enorma potential att bidra till språkutveckling och motverka klyftor, skriver Magdalena Bull, chef för lågstadiet och fritidshem på Engelska skolan.
Krönika Alfred i ”Emil i Lönneberga” hade en barn- och människosyn som var human. Jag tror att det är viktigare än någonsin att vi funderar på det, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Mellanstadieraset Läraren i fritidshem: ”Tar vi mobilen går de hem”
Mellanstadieraset Skolborgarrådet: ”Vi vet hur viktigt ett vuxenlett sammanhang kan vara”.
Krönika Sara Djurberg: Magstarkt att förvänta sig att fritidshemmen ska lösa problemen med kriminalitet utan rejäla satsningar.
Mellanstadieraset Slopad avgift, egna lokaler och ökat ansvar är några av nycklarna på Sätraskolan i Skärholmen.
Mellanstadieraset Förväntas locka fler barn samtidigt som resurserna minskar. ”Ohållbart” menar Sveriges Lärare.
Mellanstadieraset Forskaren: ”10–12-åringarna är bortglömda – vi vet inte vad de vill”
Forskning Varför är det viktigt med rörelse i fritidshem och skola? Ett vanligt svar är att det leder till bättre inlärningsförmåga och motverkar övervikt. Forskaren Jonas Johansson tycker att andra skäl borde betonas mer.
Krönika Att leda en fritidshemsgrupp innebär att bygga en gemenskap av människor som inte själva valt varandra, skriver Andreas Härjefors, blivande lärare i fritidshem.
Debatt Trots att vi på fritidshemmet är en självklar del av barnens vardag behandlas vi fortfarande som ett bihang till skolan. Som något man tar till när det krisar, skriver läraren i fritidshem Maria Ljung.
Krönika Skoldagen handlar till stor del om att leva upp till undervisningens alla krav och förväntningar. Låt fritidshemmet få vara mera fritt, skriver Andreas Härjefors.
Forskning Lärare i fritidshem växlar ständigt mellan olika typer av undervisning, visar en ny avhandling. Det är barnstyrd, situationsstyrd och målstyrd undervisning.
Krönika Vi går in i rollen att uppfostra och glömmer bort det sociala samspel och växelverkan som konstant sker, skriver läraren i fritidshem Irina Eriksson.
Arbetsbelastning ”Samverkansuppdraget slukar mycket tid.”
Lärarliv Britt-Marie Lindström har fyllt 79 år och jobbar fortfarande som lärare i fritidshem: ”Roligt och inspirerande”
Pedagogiska tips Rasterna har fått ett stort lyft på Bergvretenskolan i Enköping sedan låneboden kommit på plats.
Relationer ”Byggandet av relationer måste vara en del av planeringen”
Forskning ”De i störst behov av fritidshemmet är uteslutna”
Krönika Utifrån mina egna erfarenheter hade verksamheten i fritidshemmen inte gått runt utan de yngre och oerfarna som kliver in och fyller luckorna, skriver Andreas Härjefors.
Pedagogiska tips ”Perfekt start på eftermiddagen”
Boktips Ny handbok kombinerar forskning med handfasta råd.
Forskning Välmenande regler kan hindra barns lek.
Krönika Barn har rätt till lek – ta den inte ifrån dem.
Fritidspedagogik Min drivkraft är att se ungarna växa och själva komma på att de kan, säger läraren i fritidshem Anna Olofsson-Dolk.
Krönika Under de år som jag varit anställd i fritidshemmet har jag gjort allt man kan tänka sig inom skolans väggar, skriver blivande läraren i fritidshem Andreas Härjefors.