”Fritidshemmens dag visade fritidspedagogikens styrka”

Vi firade nyligen Fritidshemmens dag – mitt i ett oväder som fick många av oss att tveka. Regnet öste ner, planeringen kändes osäker och frågan hängde i luften: kommer det här verkligen bli bra?

Men något hände … och plötsligt blev vädret oviktigt. Barnen skrattade, deltog och umgicks över gränser. Vuxna engagerade sig med energi och närvaro. Det uppstod en värme som inte gick att planera fram. Gemenskapen blev starkare, vänligheten mer synlig och sammanhållningen tydligare än under en vanlig dag.

Och kanske var det just där den viktigaste frågan föddes: Varför kan inte fritidshemmet få vara så här oftare? Inte i betydelsen fest och aktiviteter varje dag – utan i känslan. I engagemanget. I den sociala närvaron. I det innehållsrika lärandet och den levande gemenskapen.

Uppkopplade – men ensamma 

För det vi såg under Fritidshemmens dag handlar egentligen om något mycket större än en lyckad temadag. Det handlar om vilket samhälle vi vill bygga.

Vi lever i en tid där barn och unga växer upp i ett alltmer digitaliserat samhälle. Sociala medier, skärmar och ständig uppkoppling påverkar hur relationer skapas, hur människor kommunicerar och hur barn utvecklar sin identitet. Trots att vi aldrig varit mer uppkopplade har många barn och unga aldrig känt sig mer ensamma.

Samtidigt ser vi ökande psykisk ohälsa, polarisering, social oro och växande utanförskap. Diskussionerna handlar ofta om konsekvenserna – men mer sällan om de förebyggande miljöerna där demokratisk gemenskap, empati och mänskliga relationer faktiskt byggs upp varje dag.

”Värden som inget digitalt verktyg kan ersätta”

Fritidshemspedagogik handlar inte enbart om aktiviteter efter skoltid. Den handlar om att skapa sociala sammanhang där barn lär sig att fungera tillsammans med andra människor. Här tränas samarbete, konflikthantering, ansvarstagande och förmågan att känna tillhörighet. Det är värden som inget digitalt verktyg kan ersätta fullt ut.

I en tid där algoritmer styr barns uppmärksamhet behöver samhället fler miljöer där mänskliga möten står i centrum. Fritidshemmet är en sådan plats. Men fortfarande lever gamla föreställningarna kvar. På många håll ses fritidshemmet fortfarande som “omsorg” eller förvaring efter skoltid, snarare än som en viktig pedagogisk och social samhällsinsats. Det perspektivet behöver förändras – både lokalt och nationellt.

För sanningen är att behovet av fritidspedagogik kanske aldrig har varit större än nu. Barn behöver vuxna som har tid att se dem. De behöver trygga sociala miljöer där de får öva på att vara människor tillsammans med andra människor. De behöver verksamheter som stärker deras självkänsla, motverkar ensamhet och bygger broar mellan olika grupper.

Det kostar pengar, ja. Men vissa investeringar måste få kosta.

Fritidshemmen måste prioriteras

Vi accepterar kostnader för att bygga vägar, järnvägar och tekniska system eftersom vi ser dem som investeringar i samhällets framtid. Varför tvekar vi då när det gäller investeringar i barns sociala utveckling och gemenskap? Fritidshemmet får inte vara en kostnadspost i marginalen. Det är en del av samhällets sociala infrastruktur.

Om vi menar allvar med att motverka utanförskap, stärka demokratin och skapa ett mer medmänskligt samhälle, då måste fritidshemmen prioriteras på riktigt. Inte bara i ord under högtidsdagar, utan i resurser, bemanning och långsiktiga nationella satsningar.

För framtidens samhälle formas inte bara i klassrummen. Det formas också i fritidshemmens samtal, lekar, konflikter, skratt och gemenskap. Och kanske visade Fritidshemmens dag oss något vi ofta glömmer: Att det mest värdefulla vi kan ge barn inte alltid är mer teknik, fler prestationer eller högre tempo utan fler mänskliga möten.

Purna Thapa är lärare i fritidshem i Stockholm. 

LÄS OCKSÅ:

Ny rapport: Många elever med npf orkar inte med fritidshemmet

Så skapar de trygga övergångar mellan skola och fritidshem

Debatt: Oacceptabelt att fritidshemmen blir sämre på sommarlovet

”Lägg inte hela ansvaret för rasten på fritidspersonalen”