Busshållplatsen närmast förskolan har barnen dekorerat med hjärtan.
Till startsidan
Lärarna Therese Edenborg och Beatrice Hallgren med barnen på Kullsta förskola i Nynäshamn, som sett till att förskolor och gymnasieelever kan åka med gruppbiljetter i kollektivtrafiken.
Förskola
Från i år har alla förskolor och gymnasier rätt till gruppbiljetter i Stockholms länstrafik – tack vare barnen på Kullsta förskola i Nynäshamn.
Nu får förskolan ett internationellt pris för sina insatser för barns rättigheter.
– Det är fantastiskt, deras röster blev hörda, säger läraren i förskolan Beatrice Hallgren.
Det är den ansedda organisationen OMEP, som företräder världens förskolebarn, som utsett Kullsta förskola som en av sina pristagare i år. I sommar ska Beatrice Hallgren och kollegan Therese Edenborg åka till Polen för att ta emot sitt pris och berätta om arbetet med barnen.
– Det är barnens pris, vi vuxna ger dem bara möjligheterna, säger hon.
Deras demokratiprojekt heter ”I en värld av möjligheter – hur barns röster kan leda till förändring och framtidstro” och började redan hösten 2022. Det övergripande temat har varit hållbarhet – både ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet.
Och allt utgår från barnens egna åsikter och funderingar.
– Vi började med att intervjua barnen och ställde huvudfrågan: ”Hur är det att gå på förskolan?”. Och sedan hade vi följdfrågor kring vad de skulle vilja förändra och utveckla. Vi involverade barn på förskolan i åldrarna 2 till 6 år, säger Beatrice Hallgren.
Barnen blev enormt engagerade vilket ledde till att de började intervjua varandra. Och inte bara det: de tog också in synpunkter från skolor, från ett äldreboende, från andra pensionärer och även från barn- och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp om vad som kunde förbättras i kommunen.
De fick in över 200 svar och ett av ämnena som återkom var just kollektivtrafiken, bland annat det faktum att varken förskolebarn eller gymnasielever har rätt till gruppbiljetter. Så för ett par år sedan skrev de, med viss hjälp, ett brev till det dåvarande trafikregionrådet Anton Fendert (MP):
”Hej Anton. Vi vill ha din hjälp med att ha samma möjligheter som skolan och fritids. Alla barn har samma rätt säger Barnkonventionen. Tack för att du är en vänlig människa och lyssnar på oss barn. För det är viktigt att vi får göra våra röster hörda.
God jul och gott nytt år önskar barnen på Kullsta.”
Sedan nyår har de samma rätt som andra barn i kollektivtrafiken.
– Det känns oerhört viktigt att de fick se att det går att påverka politiken, säger Beatrice Hallgren. Barnen har nu förstått att de har rätt att framföra sina åsikter, men samtidigt inser de att de inte alltid kan få sin vilja igenom.
Barnen på Kullsta förskola har satt bollen i rullning, även i kommunhuset. Från och med i höst blir det regelbundna ”barnmöten” där barn från förskola och grundskola får träffa ansvariga politiker och tjänstepersoner, ett nytt forum har skapats för att få fatt i barns tankar.
Samhället i stort har också imponerats av initiativen från Kullsta förskola. Barnen har till exempel velat göra det roligare att vänta på kollektivtrafiken. Den hållplats som ligger intill förskolan har de under perioder smyckat med hjärtan. Och bredvid hållplatsen har man satt upp en ”drömlåda” på staketet där folk kan få komma med förslag på hur framtiden i Nynäshamn kan bli bättre och mer hållbar.
– Det går att lämna lappar, men det går också att klicka sig in digitalt via en QR-kod. Barnen har lärt sig vikten av att alla ska få sina röster hörda. Vi är också i färd med att ”adoptera” just vår busskur, så att vi själva hela tiden kan bestämma hur vi ska dekorera den, säger Beatrice Hallgren.
Busshållplatsen närmast förskolan har barnen dekorerat med hjärtan.
Under de år som projektet pågått har de också tagit kontakt med förskolebarn i andra länder. Genom föräldrarnas släkt och vänner har de fått kontakter i Uruguay, Colombia och Frankrike och brevväxlat med barn där. En sak barnen kommit överens om över kultur- och nationsgränserna är att nedskräpningen måste upphöra.
Så nu har de inte bara gjort skyltar på svenska som de placerat ut på olika ställen i kommunen, de har också gjort skyltar på spanska och franska och skickat till sina nya vänner.
– Vi pratade om vilka budskap vi skulle ha på skyltarna. Vi ville inte ha förbud, inte skriva ”stopp” och ”sluta”, det blev istället budskap om att vi tillsammans måste ta hand om naturen.
Förskolans dag firar de först med barnen på förskolan – sedan firar alla kommunala förskolor med en karneval i Nynäshamns centrum.
– Syftet med karnevalen är att på ett glädjefyllt sätt sprida barnens röster och synliggöra deras rätt att ta plats i det offentliga rummet, säger Beatrice Hallgren.
Det gångna året har Beatrice Hallgren och Therese Edenborg också gått en utbildning i hållbar utveckling via Skolverket, vilket bidragit till nya initiativ ihop med barnen.
Fotnot: OMEP står för ”Organisation Mondiale pour l’Éducation Préscolaire”. Organisationen bildades 1950, den första världsordföranden var svenska Alva Myrdal.
De firar Förskolans dag med konstutställning
Förskolans dag firades med vårlopp
Lyssna på Förskolan:
Fokus ”Tillsammans är nyckeln. Det behöver vi öva mer på”
Krönika Har du hört talas om barnpengen? Med den krossar man effektivt varje förskollärares dröm om barngrupper med färre antal barn, även när barnkullarna minskar, skriver Erik Stenkula.
Podcast Vad kan vi göra när en kollega beter sig illa, hur förebygger vi otrevligheter och var går gränsen mellan en konflikt och att vara allmänt otrevlig?
Forskning ”Ökar förutsättningarna för att de engagerar sig i verksamheten”
Podcast Det finns så många aspekter av förskolan som engagerar. Det är podden ett bevis på, säger producenten Elias Krantz.
Lärarutbildning Närapå halvering av antalet studenter: ”Mycket oroväckande”, säger Pia Rizell, andra vice ordförande i Sveriges Lärare.
Fråga facket Kan man få löneavdrag för missat jobb på grund av väderkaos? Vår fackliga expert svarar.
Dilemmat Läraren: Vad gör vi när barnen inte får med sig ordentliga kläder?
Debatt Att anställa fler pedagoger löser inte problemen med 30 timmar förskola, skriver Jennie Wiberg Prckova, lärare i förskolan.
Krönika När vi berättar att vi inte hinner med vårt uppdrag, då finns de där, de som direkt bara måste berätta att de minsann hinner med alla barn, att de minsann kan prata med alla barn varje dag, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Reportage Läraren: ”Barnen ska känna att förskolan är deras”.
Podcast I senaste avsnittet av Förskolan pratar vi om barnens förändrade och i många fall försämrade språk.
Panelen ”Därför är det viktigt att bygga goda relationer med vårdnadshavarna.”
Debatt Det är orättvist och missriktat att skylla på lärarna när förskolans undervisning inte håller måttet – de verkliga orsakerna försvinner ur sikte, skriver läraren i förskolan Annamaria Lindau.
Krönika Det har varit ett par dagar nu då alla fyra pedagoger i arbetslaget fått vara kvar på avdelningen, trots det låga barnantalet. En helt surrealistisk situation för oss, skriver Sara Agné.
Min metod Susanne Andersson vill förmedla att alla kan påverka – i stort och smått. Till exempel genom att fixa vantar till hemlösa.
Krönika När satt du senast med ett barn i lugn och ro och pratade, bara ni två? Ändå vet vi att barns språk utvecklas bäst när man pratar med varandra, i lugn och ro, skriver Eva Lindström.
Fokus Två av tre lärare uppger att barnens språk har blivit sämre.
Fokus Stora barngrupper bidrar till språkraset, menar professor Linda Fälth.
Fokus Forskaren: ”Påverkar resultatmässigt, emotionellt, socialt och demokratiskt.”
Fokus ”Vissa barn kan bara säga kniv och gaffel på engelska”
Fokus Med leken i fokus har barnen på Ljunggårdens förskola i Kävlinge förbättrat sitt språk samtidigt som pedagogerna fått både mer arbetsglädje och vi-känsla.
Krönika En majoritet av lärarna i vår granskning vittnar om en försämring av ordförråd, berättande, grammatik och förståelse bland barnen. Vad betyder det för förskolans inriktning framöver?
Forskning Det fanns en otrolig tillit till barnens förmåga som vi kanske har tappat bort i dag, säger forskaren Linnéa Waldekranz som jämfört dagens förskola med barnträdgårdarna i mitten av 1900-talet.
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om barnen som inte hörs och syns på förskolan. Vilka är barnen som inte tar plats, bör vi ge dem mer uppmärksamhet och hur gör vi det i sådana fall?
Debatt Barn och ungdomar i skolan från förskoleklass till gymnasiet omfattas av arbetsmiljölagen. Barnen i förskolan saknar detta lagstöd, skriver barn- och ungdomsläkaren Nils Lundin, som vill se ett bättre skydd förskolebarnens hälsa.
Krönika Hur tillåtande är dessa fina iordningställda miljöer i förskolan? Ni har alla sett dem, det finns massor av konton på sociala medier, det ena mer inspirerande än det andra, skriver Eva Lindström.
Krönika Det fortsätter att fascinera mig hur olika vi presterar beroende på vilka arbetskamrater vi har, skriver Erik Stenkula.
Fråga facket ”Vad är egentligen tillåtet att göra på arbetstid?”
Dilemmat ”Vi som arbetar med barn ska vara förebilder – men kan ofta vara otrevliga mot varandra”
Podcast I senaste avsnittet pratar vi om förskolans kompensatoriska uppdrag. Var går gränserna för vad förskolan bör och kan ta ansvar för? Och när är hemmiljön så pass utmanande att vi måste orosanmäla?
Så gör vi Förskolans bokstavsfredagar fick barnens intresse för ord att explodera.
Krönika ”Hur kan lagen få skydda förövare i förskolan?”
Forskning Genom lek kan barn närma sig komplexa fenomen, visar ny forskning.
Podcast Rörelse och fysisk aktivitet på förskolan – så gör vi
Arbetsmiljö Vi frågade tre lärare i förskolan hur väl rustade de är i vintervädret – och om jobbet står för skor och arbetskläder.
Krönika Barnen blir färre, de äldre blir fler, tänk om och tänk nytt. Lärare i förskolan blir lärare på äldreboende. Tänk att ge dessa gamlingar en meningsfull vardag, skriver Eva Lindström.
Krönika ”Det tillhör ju inte undantagen att mer än en av dina kollegor är borta.”
Svenska som andraspråk Genom att koppla hemmet och barnets egna erfarenheter till aktiviteter på förskolan stimulerar lärarna på förskolan Rubinen i Södertälje språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska.
Vår metod Vi ser att barnen blir glada och pigga, säger Sanna Petersson, lärare på Alsterbo förskola i Nybro.
Särskilt stöd Det är uppenbart att det gått ut över barn som inte fått det stöd de haft rätt till, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L).
Podcast I senaste avsnittet pratar vi med specialpedagogen Tomas Henriksson om barnen som behöver extra stöd. När är det dags att ta hjälp av en specialpedagog och hur får vi samarbetet att fungera?
Debatt Trots politiska löften om ”barnens bästa” och ”livslångt lärande” fortsätter förskolan att pressas till bristningsgränsen, skriver läraren i förskolan Anna Kovtun.
Fokus Lärarna vittnar om barn som lämnas utan stöd: ”Känner sådan vanmakt.”
Fokus Ökad kunskap och högre krav är några av orsakerna, enligt forskaren Sven Bölte.
Fokus Lärare lämnas ensamma med stora barngrupper och många olika svårigheter – skapar etisk stress.
Fokus Barn som rivs, bits, kastar saker och ger sig på inredningen. Många vittnar om ökat våld i förskolan.
Fokus Anna Olskog: ”Nio av tio lärare lyfter fram reglerade gruppstorlekar som det viktigaste för att barnens behov ska kunna tillgodoses.”
Fokus ”Förskoleåldern är ett gyllene tillfälle” säger Petra Linnsand, psykolog och tidigare lärare i förskola.
Fokus På Grillby förskola i Enköping ses en ökning av antalet barn i behov av särskilt stöd, och att få extra resurser är en utmaning. Men till skillnad från hos många andra fungerar vardagen bra, och barn i behov av stöd får just det.