Vad tycker partierna om förskolan?

Partierna svarar i förskolans viktigaste frågor: maxtak på barngrupper, personaltäthet och en eventuell utökad rätt till förskola.

Valet närmar sig. Men vilka förändringar vill de olika riksdagspartierna se i förskolan? Här svarar partierna bland annat om maxtak på barngruppernas storlek, personaltäthet och införande av språkförskola.

1. Bör ett lagstadgat maxtak för barngruppernas storlek införas i förskolan? 

V: Ja.

S: Ja, vi går till val på ett förslag om att en nationell reglering av barngruppernas storlek införs i skollagen och att det ska finnas en fastställd övre gräns för antalet barn i en barngrupp.

MP: Ja. Miljöpartiet vill lagstifta om barngruppers storlek i förskolan med Skolverkets riktmärken som grund.

C: Ja, vi vill se lagstadgat maxtak för barngruppernas storlek i förskolan i linje med Skolverkets riktlinjer. Det är viktigt att varje barn ska få det stöd och den undervisning de behöver.

L: Ja, barngrupperna är för stora på många håll. Liberalerna vill därför lagstifta om ett maxtak så att förskollärare får mer tid till varje barn och så att barnen får bättre förutsättningar att utvecklas.

KD: Ja.

M: Det viktiga är att alla barn blir sedda och att undervisningen håller hög kvalitet. Barngrupperna har på många håll blivit för stora, det tar vi på allvar. Vi är öppna för ett maxtak som en del av lösningen, men det löser inte allt på egen hand.

SD: Vi är positiva till att lagreglera barngruppernas storlek. Mindre barngrupper ger bättre förutsättningar för trygghet, omsorg och lärande och minskar samtidigt stress, buller och oro i förskolemiljön.

2. Var bör maxtaket ligga för barngrupperna i förskolan (Förskoleutredningen föreslår högst 12 barn i grupper med barn i åldern 1–2 år, högst 15 barn i grupper med åldern 3–5 år och högst 12 barn i åldersblandade grupper 1–5 år.)

V: Vänsterpartiet är helt enigt med förskoleutredningens förslag på gruppstorlekar.

S: Vi instämmer i att det är lämpliga storlekstak på barngrupperna och vill fastställa detta i en nationell reglering.

MP: Vi vill se gruppstorlekar i linje med Skolverkets riktmärken vilket skulle innebära 6–12 barn i grupper för 1–3-åringar och 9–15 barn i grupper för 4–5-åringar.

C: Vi stödjer de nivåer som rekommenderas av Skolverket. Grupper bör inte vara större än 12 barn med 1–3-åringar. Med 4–5-åringar fungerar det i regel bra med en grupp om cirka 15 barn.

L: Vi vill införa maxtak i linje med de förslag som vår utredning har lämnat, det vill säga högst 12 barn i grupper för 1–2-åringar, 15 barn för 3–5-åringar och 12 barn i åldersblandade grupper.

KD: Vi vill införa en lag om max 12 barn i småbarnsgrupperna, och max 15 barn i storbarnsgrupperna i förskolan. Det måste bli mer tid för varje barn, fokus på trygghet och anknytning för de minsta barnen, att barn med särskilda behov får stöd.

M: Vi tycker att utredningens förslag är en bra utgångspunkt, men inväntar synpunkterna från remissinstanserna innan vi tar ställning till vad maxtaket ska ligga på.

SD: Skolverkets riktmärken är en bra utgångspunkt med högst 12 barn i grupper med yngre barn och 15 med äldre barn. För åldersblandade grupper ser vi också 12 barn som en rimlig nivå.

3. Bör personaltätheten i förskolan regleras i lag, det vill säga med ett maxantal barn per personal med relevant utbildning? 

V: Ja, vi vill se en reglering av barngrupperna genom att man likt Norge reglerar hur många barn det får vara per anställd. Max tre barn per vuxen för barn upp till och med tre år och max fem barn per vuxen i grupperna med barn som är fyra till fem år

S: På sikt vill vi införa bindande regler för bemanning i förskolan. Runt om i landet råder olika förutsättningar och på många håll är det svårt att rekrytera personal, vilket försvårar en skarp reglering. Vi vill säkra kommunernas ekonomi genom att indexera de generella statsbidragen.

MP: Ja. Miljöpartiet vill införa en bemanningsnorm i förskolan, med ett tak för hur många barn utbildad personal ansvarar för. Det stärker barnens trygghet och kvaliteten i förskolan samt förbättrar personalens arbetsmiljö.

C: Vi anser inte att den behöver regleras i lag baserat på antal barn. Det viktiga är att fokus ligger på personalens kompetens och sammansättning. Vi vill att barnskötare ska bli en skyddad yrkestitel för att höja statusen på yrket och säkerställa att personalen har relevant utbildning.

L: Ja, Liberalerna vill reglera personaltätheten så att det finns tillräckligt många utbildade vuxna i förskolan. Varje barn ska få den tid, trygghet och pedagogiska kvalitet som behövs.

KD: Ja, när man lagstadgar om storlek på grupper är det rimligt att även reglera personaltätheten, så att lagstiftningen inte urvattnas.

M: Det viktigaste är personalens utbildning, därför reformerar vi förskollärarutbildningen så de blir rustade för sitt yrke. Vi tycker också det är bra med en begränsning av antal barn per vuxen, för att säkra personalens arbetsbörda och barnens trygghet.

SD: Vi vill se en bemanningsnorm i förskolan och har pekat på den norska modellen, där det får vara högst tre yngre respektive sex äldre barn per anställd. Det ger personalen bättre möjligheter att se varje barn och möta individuella behov.

4. Bör även lärartätheten i förskolan regleras?

V: Ja, på sikt vill vi se en reglering i kombination med att barnskötare ges möjlighet till fortbildning till förskollärare. Dock kommer även utbildade barnskötare att vara en viktig yrkesgrupp i framtidens förskola.

S: På sikt vill vi införa bindande regler för bemanning i förskolan. När barnkullarna blir mindre kommer det förhoppningsvis att göra det enklare att rekrytera förskollärare.

MP: Ja, en bemanningsnorm bör kompletteras med krav på tillräcklig lärartäthet, så att fler barn får undervisning av utbildade förskollärare.

C: Nej, vi vill inte se en lagreglerad lärartäthet, då detta skulle vara omöjligt att uppnå i praktiken i dagsläget. Vi är beredda att lagreglera lärartätheten efter att vi löst den omfattande bristen på behöriga lärare.

L: Vi vill stärka förskollärartätheten och säkerställa att varje förskolegrupp leds av en utbildad förskollärare. I takt med att vi återupprättar arbetsmiljö hoppas vi också kunna locka fler till yrket och på sikt titta på regleringar för även lärartätheten i förskolan.

KD: Kristdemokraterna har inte något sådant förslag men självklart är det viktigt att alla förskolor har utbildade förskollärare.

M: Vi tycker även här att det är viktigt att säkra tillgång till kompetens på förskolan och samtidigt bejaka personalens arbetsbörda.

SD: Vi har inte tagit ställning till att lagreglera ett visst antal barn per förskollärare. Däremot vill vi öka tillgången till utbildade förskollärare och säkerställa hög kompetens i förskolan.

5. Bör en avgiftsfri allmän förskola införas för alla barn från tre års ålder? (Förskoleutredningen föreslår rätt till 25 timmar på förskolan per vecka.)

V: Ja, alla barn oavsett vilken kommun de bor i ska ha samma rätt till utbildning

S: Ja, på lång sikt vill vi införa en avgiftsfri förskola men kvaliteten i verksamheterna behöver samtidigt garanteras.

MP: Ja, vi vill utöka den allmän förskolan till 30 timmar i veckan, med avgiftsfrihet för låginkomsttagare från två års ålder och på sikt för alla.

C: Ja, upp till 15 timmar.

L: Ja.

KD: Nej, vi betonar föräldrarnas valfrihet och att familjer ska kunna välja förskola, pedagogisk omsorg eller att vara hemma, allt utifrån den enskilda familjens behov och förutsättningar.

M: Ja, fast för alla barn, inte bara barn från 3 års ålder.

SD: Nej. Vi anser att förskolan främst ska vara till för barn vars föräldrar arbetar eller studerar.

6. Bör staten ta ett större ansvar för förskolans finansiering och styrning? 

V: Ja.

S: Ja, vi vill att staten kliver fram och inför bindande regler samtidigt som statens ansvarstagande över finansieringen ökar, bland annat genom att inflationssäkra de generella statsbidragen till kommunerna. 

MP: Ja, vi vill stärka likvärdigheten i förskolan genom att öka statens andel av förskolans finansiering

C: Ja.

L: Ja.

KD: Nej, det är och ska vara ett kommunalt ansvar men eftersom det är viktigt för barn med anknytning osv så vill vi reglera gruppernas storlek och vi har i regering stärkt förskolans finansiering från statligt håll.

M: Ja.

SD: Ja. Staten bör ta ett större ansvar för förskolans finansiering, styrning och likvärdighet genom tydligare nationella krav, tillsyn och riktade resurser.

7. Vill ni införa obligatorisk språkförskola? (Från 3 år)

V: Nej.

S: Vi vill införa språkkrav för den pedagogiska personalen och utöka rätten till förskola för barn som har störst behov av att lära sig svenska. När det gäller förslaget om obligatorisk språkförskola fick det underkänt av utredaren som menade att det både var juridiskt och praktiskt svårt att genomföra.

MP: Nej.

C: Nej, men vi vill däremot att fler barn ska gå i förskola vid 3 års ålder genom att göra det avgiftsfritt upp till 15 timmar och arbeta uppsökande.

L: Ja, för barn från tre år som på grund av otillräcklig exponering för svenska har påtagliga brister i sin svenska språkutveckling.

KD: Ja, KD står bakom regeringens arbete med obligatorisk språkförskola för barn som behöver stärka sin svenska.

M: Ja.

SD: Ja, vi vill införa språkförskola från tre års ålder med fokus på svenska språket.

LÄS OCKSÅ:

Partier lovar mer tid i förskolan för barn till föräldralediga

Förskollärarnas larm: Vi klarar inte tillsynen av barnen

Nej till obligatorisk förskola

Regeringen vill se maxtak för barngrupperna i förskolan

Ministern: ”Er lista ska sättas upp på mitt kylskåp”

Barnen på förskolan lär sig om demokrati i eget val

Lyssna på Förskolan: