Sommar och sol, antingen är det för varmt eller för kallt, för torrt eller för blött, samma sak varje år. Vet ni vad som också återkommer varje år? Prideparaden. Som ett färgglatt strössel ramlar den över stan. Regnbågsflaggor på bussarna här i Stockholm, varenda företag sätter upp flaggor utanför kontoret och alla butiker säljer regnbågsprodukter för glatta livet.

Jag själv har ett nyckelband, från Sveriges Lärare, i regnbågens färger, såklart. Mejl damp också ner i den digitala brevlådan: ”Välkommen att gå i Prideparaden med oss i Sveriges Lärare.” Allt är glatt och härligt, fram för frihet och olikhet, allas lika värde och allt sånt där.

Tar med mina barn till Pride

Det som också återkommer varje år är att många förfasas över denna styggelse som är Prideparaden. Hur kan man ta med sina barn på det här, fruktansvärt, det borde inte vara tillåtet! Mitt flöde svämmar över, bilder på vuxna män, halvnakna med hundmasker i läder på huvudet, vuxna människor med hundhalsband, män utklädda till kvinnor och kvinnor som dansar nästan nakna, folk som kysser varandra, helt öppet, herregud, vad ska man behöva stå ut med egentligen.

Alldeles nyligen fick en förskola smäll på fingrarna för att man haft en egen Prideparad på förskolan, undrar om någon gick naken med läderchaps i det tåget…

Jag kan inte annat än förundras, inte över det som förekommer i Prideparaden, utan hur så många orkar bli så upprörda. Och hur kommer det sig att så många tror att små barn går runt och tänker på sex? Att om ett barn ser en vuxen man i en glittrig stringkalsong, då tänker genast det barnet på sex? Se, det tror inte jag att barnet gör. Jag är en av dessa föräldrar som brukar ta med mina barn att titta på Prideparaden. Och inte en enda gång har det handlat om sex, eller om vem som ligger med vem, eller vilka.

Inte en enda gång har mina barn frågat om mannen med änglavingar vill ha sex med mannen i sjömansuniform. Jag är såklart medveten om att det finns massa olika diskurser som pågår i samhället, om kön, rättigheter, vad står egentligen alla dessa olika organisationer för? Alla är inte överens. Men är det inte precis det som är så ljuvligt med Pride? Att alla är olika och för en kort stund får vara olika på lika villkor.

Gråter lite när jag ser tåget

Ibland när jag ser Pride så gråter jag lite, för att det är så befriande, jag tycker att det är ljuvligt med män i klänning och skägg på samma gång, jag tycker att det är ljuvligt att se alla dessa dansande människor som är glada, och det är lika viktigt att se dem som går med tejp för munnen, som går för alla dem som inte kan göra som vi gör, som inte kan dansa nakna på gatan i sitt land.

Det är det jag visar för mina barn, att vi bor i en demokrati, att i vårt land har vi stora friheter att göra som vi vill, vara som vi vill. Det är inte en självklarhet, och vi behöver kämpa för att behålla den rätten. Man behöver inte hålla med alla, jag stöttar verkligen inte de åsikter som vissa har i tåget, men jag står bakom deras rätt att framföra den. Och jag tror att det är viktigt för barn att se vuxna glada, utklädda, leka, sjunga och dansa.

Det har ingenting med sex att göra, noll och nada. Det är ett vuxenperspektiv, att flytta fokus till sex. Låt barnen vara, och låt dem uppleva vuxna som leker, leken är det viktigaste vi har, både barn och vuxna.

Eva Lindström, lärare i förskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ:

Vilka åsikter är okej att förmedla i förskolan?

Eva Lindström: ”Förskolans uppgift är att göra barnen till mötesproffs”

Lindström: Barnen som slåss är inte problemet

Här har lärarna i förskolan ferietjänst: ”Mycket bättre”

Lyssna på Förskolan: